Vanliga frågor om ozon - FAQ

● Vad är skillnaden mellan marknära och stratosfäriskt ozon?

Ozon finns från jordytan upp till mycket höga höjder. Merparten av ozonet, cirka 90%, finns i stratosfären på 10 - 50 km höjd, vilket utgör det så kallade ozonskiktet. Cirka 10% finns i troposfären under 10 km och om ozonet är nära jordytan kallas det marknära ozon. På denna höjd är det ett miljöproblem. På grund av sin reaktivitet orsakar det betydande skador på exempelvis gummi och vissa grödor och irritation på slemhinnor hos människor.

Frågor om marknära ozon kan ställas till IVL.
På deras sajt finns även aktuella mätningar av marknära ozon.

● Vad är ozon?

Ozon är en form av syre som består av tre atomer syre. Ozon har den kemiska beteckningen O3, tillskillnad från det två-atomiga syret, O2, vilket vi tillgodogör oss vid andningen. Vid de förhållanden som råder i jordens atmosfär är ozon en gas. Den är kraftigt oxiderande och kan därför irritera slemhinnor, ögon och även verka nedbrytande på exempelvis gummi.

● Var finns ozon?

Ozon finns från jordytan upp till mycket höga höjder. Merparten 90% finns i stratosfären ca 10 - 50 km höjd och ca 10% i troposfären under 10 km. Närmst jordytan kallas det marknära ozon och är där ett miljöproblem.

● Hur mycket ozon finns det? Vad är en Dobson enhet?

Huvuddelen av atmosfärens ozon befinner sig högt upp (10-50 km) och kallas då för ozonskiktet. Om man samlar allt ozon från atmosfärens yttre gräns ned till jordytan till ett skikt av ren ozongas, vid det tryck och den temperatur som normalt råder där, blir tjockleken 2-5 mm. Denna totala mängd av ozon benämns totalozon och anges i DU (Dobson Unit/ Dobson enhet). I genomsnitt är totalozonet omkring 350 DU över Sverige vilket motsvarar tjockleken 3,5 mm. Globalt sett är ozonskiktet tunnare nära ekvatorn (cirka 250 DU) och tjockare mot polerna. Över Antarktis har värden lägre än 100 DU uppmätts och över Nordamerika och östra Sibirien har värden uppemot 600 DU noterats.

● Hur bildas ozon?

Syremolekyler (två atomer syre) spjälkas av UV-strålningen på höga höjder. Därefter kan de ensamma atomerna slå sig samman med syremolekyler och bilda ozon. Den viktigaste platsen för ozonbildning är på hög höjd över ekvatorsregionen.

Ozon kan även bildas nära jordytan med hjälp av vissa föroreningar i kombination med solljus, så kallad fotokemisk reaktion. Under vår och försommar förekommer ibland episoder (tillfällen) i bland annat Sverige med så höga halter att det kan ge hälsoproblem.

● Hur mäts ozon?

Det finns numera ett flertal metoder och instrument i bruk. Regelbundna mätningar av totalozon inleddes på 1920-talet på initiativ av G.M.B. Dobson. Han introducerade en spektrofotometer som bygger på principen att jämföra intensiteten av två närliggande våglängder i den ultravioletta delen av solstrålningen. Intensiteten för den kortare våglängden påverkas mer av absorption i ozonet än den längre. Relationen mellan intensiteterna är direkt beroende av hur mycket ozon det finns i atmosfären. Denna mätprincip används än idag och man har hedrat hans pionjärinsats genom att uppkalla den enhet som används för totalozon efter honom, dobsonenheten.

En mer direkt metod är att pumpa luft genom ett instrument som direkt analyserar luftens innehåll av ozon, antingen med kemiska metoder eller optiska. Denna typ av instrument kan skickas upp med ballonger eller flygplan för att analysera atmosfären de passerar. Ballongsonderingar har givit mycket viktig information om ozonets vertikala fördelning. 

Sedan slutet av 1970-talet används även instrument ombord på satelliter för att mäta ozon. De gav till en början inte alltid så noggranna värden men de gav en oöverträffad bild av den geografiska fördelningen. Numera är denna typ av mätning ofta av ungefär samma kvalitét som de markbaserade mätningarna. Emellertid är livslängden för instrumenten inte alltid mer än ett antal år.

● Varför är ozonet betydelsefullt trots att det är giftigt?

Ozonet i atmosfären fungerar som ett filter mot den skadligaste UV-strålningen. Ett minskat ozonskikt medför att mer skadlig UV-strålning kan nå jordytan. För människor kan detta innebära ökad risk för hudcancer, skador på ögon och påverkan på immunsystemet. En förändrad strålning kan också påverka ekosystemen. Exempel på negativ inverkan skulle vara minskade skördar och störningar i näringskedjan i havet. Man skall inte heller förringa den ekonomiska betydelsen av att vissa material såsom plaster, färger, gummi med mera bryts ner av UV-strålning.

● Hur bildas ozon? Varför bryts ozonet ner?

Egentligen sker både bildning och nedbrytning av ozon hela tiden. Emellertid beror effektiviteten av de båda processerna på olika faktorer. Därför hinner ozonet flytta sig långa sträckor innan det bryts ner. I lägre delar av atmosfären är det nästintill skyddat för nedbrytning genom solstrålning. Atmosfärens cirkulation är därför en mycket viktig faktor för ozonbudgeten. En annan faktor är solstrålningen. Utan solstrålning skulle ozonet inte finnas.

Människan har tillfört atmosfären ämnen som snabbar på nedbrytningen. Detta har skett genom utsläpp av främst kloroflourokarboner (CFC och HCFC) men även andra ozonnedbrytande gaser.

I synnerhet CFC är mycket stabila ämnen. I princip kan de finnas hur länge som helst i de lägre delarna av atmosfären. Detta eftersom det finns få mekanismer på höjder under ozonskiktet som kan bryta ner CFC. Däremot över eller på ozonskiktsnivå förekommer det UV-strålning med så pass kort våglängd och därmed högre energi att den kan sönderdela CFC-molekylen.
 
Det kan ta många år för CFC-molekylerna att nå upp till ozonskiktsnivå där de  sönderdelas och kloret frigörs. Detta klor kan reagera med ozon och ozonet bryts ner. En enda kloratom kan bryta ner mer än 100000 ozonmolekyler.

Andra ozonnedbrytande ämnen är metylbromid (växtgifter), haloner (eldsläckare) och metylkloroform (lösningsmedel). Bromatomerna i en del av dessa ämnen är ännu effektivare ozonnedbrytare än vad klor är.

● Ozonhål vad är det?

Hastigheten med vilken ozonet kan brytas ner är bland annat temperaturberoende men det finns ytterligare en viktig faktor nämligen om reaktionen sker i gasfas (vilket är vanligast) eller i kontaktytan med flytande eller fasta ämnen. Det senare kan snabba upp hastigheten mångfalt. Kemi som sker i flera olika faser kallas heterogena reaktioner.

Atmosfären är ju vanligtvis i gasfas men det finns undantag exempelvis moln. De vanliga molnen befinner sig långt under ozonskiktet men det förekommer ett slags moln på ozonskiktsnivå. De kallas sedan länge pärlemormoln men även polarstratosfäriska moln. De kan bildas under vintern då temperaturen är tillräckligt låg under -79°C. Då kondenserar salpetersyra, svavelsyra och vatten till molndroppar och det som forskarna kallar PSC (Polar Stratospheric Clouds) bildas.

De låga temperaturerna finns framförallt nära polerna i slutet av vintern. Atmosfärens cirkulation (vindarna) är emellertid annorlunda på norra och på södra halvklotet. På norra hemisfären finns flera nordsydliga bergskedjor som framkallar ett nord-sydligt utbyte av värme. Detta medför att avkylningen sällan blir så stark i Arktis som över Antarktis. Dessutom är vinterhalvåret en vecka längre i Antarktis. Över Antarktis bildas varje vinter en polär virvel. Innanför denna kyls luften effektivt eftersom virveln förhindrar utbyte med omgivningen. Även över Arktis bildas en virvel men den oftast mycket svagare och inte så långlivad. Därför är ozonhålet vanligt återkommande över Antarktis. Det finns tendenser till att ozonhål uppstår även över Arktis men de har snarare haft karaktären av kraftiga förtunningar.

Det finns ytterligare en källa till partiklar i ozonskiktsnivå. Det är efter kraftiga explosiva vulkanutbrott som det kan komma upp stora mängder med partiklar (aerosoler). Dessa sprids med vindarna och täcker hela jorden efter cirka ett halvår. Beroende på deras kemiska sammansättning och säkert andra faktorer kommer ozonskiktet att påverkas. Förtunnat ozonskikt har observerats både efter Pinatubo (Filipinerna) 1991 och El Chichon (Mexico) 1982. En viktig skillnad mot ozonhålet är att denna påverkan inte bara sker vid polerna.

● Avvecklingsplaner? CFC? Vad kan man göra ?

Titta på Naturvårdsverkets hemsida

● Hur varierar mängden ozon under året?

Årsvariationen liksom dygnsvariationen är liten vid ekvatorn men betydande på höga breddgrader, framförallt beroende på transporter av luft med olika ozoninnehåll. Ozonskiktet är som tjockast under våren med cirka 400 DU över Skandinavien. Det blir allt tunnare under sommaren och når ett minimum under hösten, cirka 280 DU. Över Skandinavien är det mycket vanligt med 10 till 20-procentiga upp eller nedgångar från ett dygn till ett annat. Månadsvärden kan därför variera ±(5-10)% kring ett långtidsgenomsnitt utan att det är onormalt. Störst är variationen under vintern och våren.

● Varför finns det mer ozon över Sverige än över ekvatorn?
och
● Varför tunnas det ut mer vid polerna än vid ekvatorn?

Något förenklat kan man säga att mängden ozon på en bestämd plats beror av tre faktorer.

- Produktion på platsen
- Nedbrytning på platsen
- Nettotransport från och till platsen

På låga breddgrader är produktionen alltid hög. Solstrålningen är tillräcklig året runt så att fotokemiska processer snabbt kan kompensera nedbrytningen. Mängden ozon befinner sig där i en balans mellan produktion och nedbrytning. På höga breddgrader är mängden ozon till stor del beroende av transport från det huvudsakliga produktionsområdet (låga bredder). Om man ökar nedbrytningen här finns ingen effektiv process som direkt kan ersätta förlusten.

Den årsvariation som normalt är typisk för höga breddgrader med ett maximum under våren och ett minimum under hösten orsakas av att det under vintern sker en storskalig transport i stratosfären av ozonberikad luft mot den pol där det råder vinter. Här sker en ackumulation av ozon, som är skyddat från nedbrytning på grund av de låga strålningsnivåerna under vintern. På sommarhalvåret är skillnaden i strålningsförhållandena mellan högre bredder och låga breddgrader inte så stor. Mängden ozon strävar då emot att anpassa sig till den balans som råder över lägre bredder. Detta yttrar sig som ett avtagande i ozonmängden under hela sommaren och in på hösten. Hade sommaren varit några månader längre hade ozonskiktet hunnit ställa in sig till den tjocklek som är typisk för ekvatorsregionen.

● Har ozonlagret alltid funnits?

Mindre mängder ozon har nog funnits länge i högre delar av jordens atmosfär. Syret kom då från dissocierat vatten och koldioxid. Men några större mängder ozon uppträdde nog inte förrän syrehalterna började öka. Detta ägde rum för kanske två miljarder år sedan.

Ozon är en form av syre och syret i atmosfären har i huvudsak tillkommit på grund av växternas fotosyntes. Ozonlagret är således mycket gammalt (storleksordning en till två miljarder år) även om de enskilda ozonmolekylerna ständigt bryts ner och återbildas. Så länge som människan har vandrat på jorden har det alltså funnits ett ozonskikt.

● Vad kan vi göra föra att rädda ozonlagret?

Undvika att använda produkter som tillför atmosfären ozonförstörande ämnen. De mest kända är klorfluorkarboner (CFC), som till största delen förbjudits, haloner och även vissa nitrösa gaser.

● Vad händer om ozonlagret försvinner?

Först bör vi notera att ozonskiktet inte kan försvinna helt efter som ozon bildas hela tiden. Men kraftiga reduktioner kan ske.

Det är ändå intressant som ett tankeexperiment. Effekten blir en kraftigt ökad UV-strålning. Framförallt där solen står högt på himlen skulle mycket skadlig strålning nå jordytan. Hur mycket av denna UV-strålning man får på sig beror av hur mycket man är ute och hur högt solen står.

Den mängd UV-strålning man skulle erhålla i Sverige utan ozonskiktet summerat över ett helt år skulle bli 50-100 gånger större än med ett normaltjockt ozonskikt. I princip skulle man få samma UV-dos på ett enda år som under ett helt liv.

● Kan det uppstå flera hål och i så fall var?

För närvarande finns endast det Antarktiska ozonhålet, som uppträder regelbundet varje vår (augusti-december). Det finns möjligheter för att ozonhål även skulle kunna uppträda i Arktis. För att detta skall ske krävs att temperaturen blir tillräckligt låg (lägre än -79°C) under en längre tid. Möjligen kan det tunna ozonskiktet över Arktis under våren 2011 räknas som ett arktiskt ozonhål.

Ozonhål kan alltså uppstå i polära områden under vinter och tidig vår under vissa förutsättningar. Tillräckligt kall stratosfär under tillräckligt lång tid för att de polarstratosfäriska molnen ska hinna bryta ner ozonet med hjälp av under våren ökande solstrålning. Under polarnatten kyls atmosfären genom utstrålning till rymden. Chanserna för detta bedöms att öka allteftersom växthuseffekten tilltar (se nedan).

● Går det att laga ozonskiktet?

Att producera ozon är fullt möjligt. Emellertid är ozon dels mycket reaktivt och dels skadligt så det är svårhanterligt. Det finns idéer om att skicka upp ozonbildande apparater med ballonger till stratosfären. Förmodligen skulle detta orsaka mer elände än existensen av hålen. Det bästa är att sluta med ozonförstörande ämnen och med tiden kommer balansen vara återställd. Det beräknas att ske någonstans kring år 2050.

● Kan man dö av ozon?

Ozon är en giftig gas som kan skada slemhinnor även i relativt små mängder. Men jag tror att det skulle krävas ganska mycket för att man skall dö av ozon.

● Hur kan vi skydda oss mot ozon om det är farligt?

Om man är känslig bör man stanna inne (stäng fönster och dörrar) vid så kallade ozonepisoder, se marknära ozon. Ozon är reaktivt och bryts ner i kontakt med markytan m.m. Därför kan man inte förvara ozon i en behållare.

● Finns det ozonlager på någon annan planet?

Om planeten har syre i atmosfären och ligger nära en stjärna kommer strålningen att sönderdela syret så att det bildas ozon.

● CFC-gaserna är ju stora och tunga molekyler. Hur kan de komma upp till ozonskiktet?

Det kan ju synas logiskt att tunga molekyler skulle hamna längst ner i atmosfären och de lätta ovanpå. För att detta skall ske måste gravitationen få tid att verka.

Den fria medelväglängden (FMV) är den genomsnittliga sträcka en molekyl färdas mellan två kollisioner. Den beror av luftens densitet och därmed atmosfärstrycket. Vid jordytan är FMV av storleksordningen miljarddels meter; 66 nm (nanometer). Under denna extremt korta sträcka hinner inte molekylen falla långt på grund av gravitationen utan dess rörelse är helt dominerad av kollisionerna och atmosfärens sammansättning bestäms av den storskaliga turbulensen som blandar om på skalan mm upp till flera meter och till och med kilometer. Tänk på exempelvis virvlar i gathörn eller när en människa går genom luften. Denna blandning av atmosfären är väldigt effektivt.

Den turbulenta omblandningen dominerar upp till ca 100 km höjd, där FMV=0,22 m. En molekyl rör sig alltså hela 22 cm i genomsnitt mellan varje kollision.

Därovan ökar den fria medelväglängden ytterligare, eftersom trycket är mycket lågt, och nu kan en skiktning ske eftersom gravitationen hinner verka. I princip skulle atmosfären här bilda lager enligt följande (molekylvikt): ozon (48), koldioxid (44), molekylärt syre (32), molekylärt kväve (28), argon (18) och vattenånga (18).

Emellertid finns på dessa höjder inga molekyler kvar eftersom de har dissocierats av UV-strålningen från solen. Därför blir det en skiktning av beroende av atomvikterna exempelvis atomärt syre (16), atomärt kväve (14) , helium (4) och väte (1) på toppen.

● Vad händer om ozonlagret försvinner?

UV-strålningen kommer att öka och därmed de skador som orsakas av den. Exempelvis: Skador på material såsom plaster, färger, papper och gummi.

Mer känt är förmodligen de skador som sker på biologiskt material. Genetiska förändringar med cancer som följd är omtalade, men även minskad produktion av viktiga grödor och störningar i ekosystemen och av primärproduktionen i havet har stor betydelse.

● Hur kan växthuseffekten påverka nedbrytningen av ozonskiktet?

En ökad växthuseffekt medför att temperaturen vid jordytan blir högre. Det något paradoxala är att samtidigt minskar temperaturen i högre luftlager (stratosfären) där ozonlagret finns.

De låga temperaturerna gynnar uppkomsten av PSC (polar stratospheric clouds). Dessa moln kallas även pärlemormoln på grund av sitt färgskimrande utseende. De kemiska reaktioner som bryter ner ozon kan ske mycket snabbare på ytan av dessa molnpartiklar än i gasfas. Detta sker varje vårvinter över Antarktis och har även observerats i Arktis.

Indiciekedjan blir därmed:

Växthuseffekt -->
kallare stratosfär -->
mer PSC (pärlemormoln) -->
snabbare ozonnedbrytning.

Även partiklar av vulkaniskt ursprung, som kommer upp till ozonskiktsnivå, kan skynda på nedbrytningen. Detta har observerats efter de stora explosiva utbrotten av El Chichon 1982 och Pinatubo 1991. Under de två följande åren minskade mängden ozon avsevärt över stora delar av jorden. Partiklarna faller ut efter hand (se även ozonhål).

Är det endast växthuseffekten som bidrar till att öka medeltemperaturen på jorden eller är det så att det allt tunnare ozonskiktet, som släpper igenom skadlig strålning även gör att temperaturen på jorden höjs?

En bra fråga. Problemet är aningen komplext eftersom ozonet i sig är en av de viktigaste växthusgaserna och att ozonet har en betydligt ojämnare fördelning i atmosfären än vad koldioxiden har. Ozonet absorberar både inkommande strålning från solen och från jorden utgående, men vid olika våglängder.

Dessutom finns det marknära ozon (i mycket små men inte försumbara mängder) som har ökat under de senaste 50 åren samtidigt som det stratosfäriska har minskat ungefär fram till sekelskiftet.

Forskare som specialiserat sig på problematiken använder sig av modeller av atmosfären och beräknar de förändringar som blir följden av denna utveckling. För att göra det begripligt används ett koncept kallat Radiative Forcing, ungefär strålningsdrivning. Man kan se det som storleken på det inflytande som en viss gas har på den ökade växthuseffekten. För koldioxid brukar värdet hamna på ca +1,5 Wm-2 för år 1990 jämfört med utgångspunkten, det förindustriella värdet. Om man inkluderar metan, dikväveoxid och CFC-gaser blir värdet ca 2,5 Wm-2. Det stratosfäriska ozonet ger i en sådan beräkning en negativ drivning, som till storleken är ungefär -0,2 Wm-2. Inflytandet av det marknära ozonet är osäkert men bedöms vara av samma storleksordning fast med motsatt tecken. Så för närvarande tycks atmosfärens ozon inte påverka växthuseffekten total sett.

Detta är emellertid en grov förenkling. Det kan finnas indirekt påverkan tex på grund av ozonets ojämna fördelning i atmosfären. Temperaturfördelningen i atmosfären blir definitivt annorlunda på grund av en minskning av ozon på hög höjd och en ökning i marknära skikt. Detta i sin tur påverkar atmosfärens omblandning och därmed cirkulation.

Komplext kort sagt.

● Har höghöjdsflyg någon inverkan på ozonlagret?

Paul Crutzen uppmärksammade 1969 att NOx skulle kunna bidra till en katalytisk nedbrytning av det stratosfäriska ozonet

NO + O3 -> NO2 + O2
NO2 + O -> NO + O2

nettoeffekten blir O3 + O -> 2 O2.

Eftersom höghöjdsflyg direkt placerar kväveoxider i ozonskiktsnivå skulle inverkan bli en ozonskiktsminskning.

● Hur kan man skydda sig mot UV- B strålning?
● Är det bara UV- B strålning som är farlig?

Även UV-A, med våglängder mellan 315 till 400 nm, kan orsaka solbränna men effekten är svagare. Bästa skyddet är att undvika exponering, framförallt då solen står högt på himlen. Kläder ger i de flesta fall ett bra skydd. Sol- skyddsmedel kan vara bedrägliga och förlorar ibland sin skyddande verkan efter några timmar.

● Kan du reda ut uttrycken ozonhål och ozonförtunning?

Ozonförtunning är den generella minskningen av ozonskiktet, som sker över stora delar av jorden. Ozonhål är ett fenomen som är förknippat med polarområdena och de speciella atmosfäriska faktorer som kan uppstå där under våren. Hitintills bara observerat över Antarktis.

● Har man sett riktiga ozonhål?

Total avsaknad av ozon från jordytan till atmosfärens yttre gräns har ännu inte uppkommit. Emellertid kan ozonet förstöras totalt på vissa nivåer i samband med det fenomen som benämns ozonhål. Detta sker varje vår i Antarktis. Över Arktis har mer än 60% försvunnit på grund av liknande processer i samband med  närvaro av PSC (polarstratosfäriska moln) på vissa nivåer. På våren 2011 var ozonskiktet över delar av Arktis så pass förtunnat att det kan kallas för ett ozonhål. 

● Kan ozonförtunning bero på andra saker än människans utsläpp?

Det är en ständig kamp mellan ozonnedbrytande och ozonskapande processer samt förflyttningar av ozon med vindarna. De naturliga variationerna är vanligen mycket stora. Den globala förtunning som vi observerat beror på att balansen är rubbad. Den viktigaste faktorn för förändringar sett över lång sikt är antropogen (orsakad av människan). Kortvariga effekter kan uppstå i samband med explosiva vulkanutbrott, exempelvis då Pinatubo hade ett utbrott 1991.

● Kan man producera ozon för att ersätta förlusten?

Ozon uppkommer ibland (icke önskvärt) tex i apparater där det finns kraftig UV-strålning eller där det sker elektriska urladdningar. Det sker även medvetet i industriella processer för att rena (ta död på bakterier) vatten.

Att tillverka ozon vore alltså fullt möjligt. Varför gör man då inte det? Jo, ozon är en giftig gas. Nära markytan kan den bli ett problem benämnt marknära ozon. Att förflytta produktionen upp i stratosfären vore ett enormt projekt vilket i sig säkert skulle orsaka enorma miljöproblem eftersom det skulle krävas mycket stor produktion för att ersätta förlusten.

● Vad skadas av UV strålning? Bara människor och växter? På vilket sätt?

Ozon är en kraftig oxidator. Det innebär att det lätt reagerar med många andra ämnen. Det sker en oxidation. Följden av detta kan bli en skada eller att de ämnen som oxideras ändrar karaktär så att produkten tex ett gummidäck blir sprött och faller sönder, färger bleknar, växter skadas.

● Hur vet man vilka ämnen som är skadliga för ozonskiktet?

Man har kartlagt vissa kemiska cykliska reaktioner som påverkar ozonnedbrytningen (Nobelpris 1995) där tex klor, brom, kväveoxider ingår. Om ämnen, där dessa ämnen i sin tur ingår, kan ta sig upp till ozonskiktet så finns en potentiell möjlighet att ozonskiktet skadas. Detta är mycket kortfattat en beskrivning av något som egentligen är mycket komplext.

● Kommer de här skadliga ämnena/gaserna att försvinna från atmosfären?

Enligt uppskattningar sker en återgång till naturliga bakgrundvärden bortom år 2050.

● Hur och var bildas ozon?

Bildning sker i stratosfären i huvudsak över ekvatorsområdena och på hög höjd.

● Vad är ozon för något?

Tre atomer syre. O3

● Sker det bara ozonförtunning vid polerna?

Nej, den sker överallt. Nära ekvatorn är bildningen så stor att förlusterna ersätts omgående. På högre breddgrader är balansen däremot mycket beroende av transport av ozon från lägre breddgrader. Där är det lättare att balansen rubbas. Över polerna förekommer dessutom nedbrytande processerna som är snabbare än de är på lägre breddgrader.

● Hur är gången från kylskåp, med skadliga ämnen, till nedbrytningen av ozonskiktet?

Ett exempel: Ett kylskåp fylldes på med HCFC i Italien för några år sedan. Det hamnade i ett hus i Saltsjöbaden. Efter några år sker ett läckage. Köldmediet (HCFC) pyser ut i köket, förs ut med ventilationen och förs med vindarna över Stockholm. Detta märker man inte förrän till kvällen då kylen inte håller temperaturen tillräckligt låg. Dagen efter kasseras kylmöbeln. Gaserna som läckte ut har nu spätts ut i atmosfären och är på väg till Finland. Utspädningen fortsätter under ett antal år och HCFC-molekylerna som ursprungligen fanns i kylskåpet finns nu runt hela jorden. Efter ett år börjar de första molekylerna nå ozonskiktet. De har hitintills varit skyddade av ozonskiktet. Men efterhand som åren går kommer fler och fler över ozonskiktet. Där är UV-strålningen så stark att molekylerna bryts sönder till enskilda atomer. Därmed frigörs kloratomerna som varit bundna i HCFC-molekylen. Nu kan de frigjorda kloratomerna bindas till fria syreatomer och engageras i de nedbrytande kemiska cyklerna. En kloratom kan hinna bryta ner tio-tusentals eller hundra-tusentals ozonmolekyler innan den återvänder till lägre höjder. På dessa lägre höjder kan den fångas in i vattendroppar (moln) och med tiden falla ner till marken som regn. Väl nere på marken binds kloret upp av andra kemiska processer.

Kännetecknande för HCFC och CFC är deras obenägenhet att bindas till vattendroppar. Detta är en viktig faktor för att just dessa ämnen är farliga för ozonskiktet. Andra klorhaltiga ämnen exempelvis koksalt, som det finns gott om i oceanerna, är synnerligen vattenlösliga. Därmed återförs koksaltet till jordytan med nederbörden. 

● På vilket sätt är ozonhål/förtunning ett globalt miljöproblem?

Utsläpp lokalt påverkar, efter omblandningen beskriven i föregående fråga, hela jorden.

● Stratosfäriska moln, vad är det?

Vanliga moln består i huvudsak av vattendroppar eller iskristaller. De polarstratosfäriska molnen (PSC, pärlemormoln) däremot består dessutom av andra ämnen som kondenserar/sublimerar (fryser) vid mycket låga temperaturer och därmed bildar partiklar. Dessa ämnen har visat sig vara bland annat svavelsyra eller/och salpetersyra.

● Vad kan vi göra för att stoppa ozonets uttunning?

Sluta producera, sluta använda ozonnedbrytande ämnen och om möjligt destruera de som redan finns. Mycket av detta har skett i och med att man internationellt kom överens om att skydda ozonskiktet (Wienkonventionen till skydd av ozonskiktet 1985). Åtgärderna som krävs för att uppnå detta mål finns nedskrivet i Montrealprotokollet, som kom till 1987, och dess efterföljare (skärpningar).

Naturvårdsverket har satt som mål att användning av ozonnedbrytande ämnen i Sverige skall till största delen vara avvecklad inom loppet av en generation. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i Sverige har till största delen upphört sedan 2010. Visst läckage från främst isolermaterial som använts i byggnader och kring nedgrävda rör kommer dock att kvarstå länge.

● Är freon samma sak som CFC- gaser (klorflourkarboner)?

CFC (klor-fluor-karboner) är den kemiska beteckningen på en grupp av ämnen. Freon är ett varumärke. Ungefär som Pepsi är ett varumärke bland andra för gruppen coladrycker.