Tre olika typer av flödesstatistik presenteras i Vattenwebb, vilka samtliga baseras på beräkningar med S-HYPE. Statistiken baseras på modellberäknade dygnsmedelvärden för den totala vattenföringen, den stationskorrigerade vattenföringen respektive den naturliga vattenföringen från 1981 fram till 2010, vilket omfattar 30 års data. Statistikberäkningarna utförs på en så stor mängd punkter att manuell granskning av varje enskild punkt är omöjlig, och därför kan lokal information om exempelvis överledningar vara bristfällig och leda till felberäkningar. I takt med att mer lokal information sammanställs och förs in i kommande modelluppsättningar så kommer beräkningarna successivt att förbättras. Underlaget ska därför betraktas som vägledande för samhällets allmänna behov, framtaget med den bakgrundsinformation och metod som varit tillgänglig vid beräkningstillfället.
Vad betyder stationskorrigerad vattenföring?
Traditionellt sett så används mätdata enbart för kalibrering/validering av hydrologiska beräkningsmodeller. Man försöker då anpassa modellparametrar så att modellen kan reproducera dynamiken hos mätdata så bra som möjligt. Beroende av hur modellkalibreringen går återstår en varierande mängd information i mätdata som inte modellen klarar att reproducera, dvs modellen avviker från mätdata i någon mån. Tidigare har man enbart kunnat uppdatera modellen lokalt vid varje mätstation, men med en ny rutin för uppdatering förbättras även beräkningarna i områden nedströms mätstationen. Data från den uppdaterade modellen går att ladda ner från SMHI VattenWebb och betecknas då "stationskorrigerad vattenföring".
Vad är syftet med flödesstatistiken från S-HYPE?
Syftet med statistiken är framförallt att stötta miljöarbetet och den analys som vattenförvaltningen ska genomföra för att bedöma påverkan från exempelvis regleringar och framtida klimatförändringar. För dessa bedömningar är det lämpligt att jämföra modellsimuleringar med olika förutsättningar (exempelvis med och utan regleringar, dagens och framtida klimat etc.). Statistiken beräknas och tillgängliggörs i enlighet med SMHIs åtaganden i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Data kommer således att vara fritt tillgängliga men har inte utvärderats som underlag för fysisk planering, vilket kräver ett utvärderings- och utvecklingsprojekt.
Återkomsttid
När man beskriver hur högt ett vattenflöde är används ofta begreppet återkomsttid. Med en händelses återkomsttid menas att händelsen i genomsnitt inträffar eller överträffas en gång under denna tid. Till exempel ett 50-årsflöde inträffar (eller överträffas) i genomsnitt en gång under en 50-årsperiod.
Flödesstatistiska parametrar i Vattenwebb:
- HQ50 - Högvattenföring med en återkomsttid av 50 år.
- HQ10 - Högvattenföring med en återkomsttid av 10 år.
- HQ2 - Högvattenföring med en återkomsttid av 2 år.
- MHQ - Medelvärdet av varje års högsta dygnsvattenföring.
- MQ - Medelvärdet av dygnsvattenföringen under hela perioden.
- MLQ - Medelvärdet av varje års lägsta dygnsvattenföring.
Statistiken har beräknats med en standardmetod som bland annat beskrivs i artikeln nedan och flödena har återkomsttiderna 2, 10 respektive 50 år enligt Gumbelfördelningen (Extreme Value Type 1).
Bergstrand, M., Asp, S. & Lindström, G. (2014) Nationwide hydrological statistics for Sweden with high resolution using the hydrological model S-HYPE . Hydrology Research 45.3, 349-356. doi: 10.2166/nh.2013.010