Om flödesstatistik för Sveriges vattendrag

"Flödesstatistik för Sveriges vattendrag" innehåller data på medelvattenföring, medelhögvattenföring samt medellågvattenföring. De beräknade värdena är avsedda att avspegla flödesförhållandena vid 1900-talsklimat.

Flödesstatistikens uppgifter finns för samtliga större och medelstora vattendrag (det vill säga vattendrag med avrinningsområden större än 200 km²) och med så täta intervall att interpolering kan göras för att med rimlig noggrannhet ta fram vattenföringsuppgifter för mellanliggande platser i respektive vattendrag.

 I flödesstatistiken anges även vattenföringsuppgifter för en del platser med mindre avrinningsområden än 200 km² inklusive för samtliga vattenförings¬stationer för vilka SMHI har tillgång till någorlunda tillförlitliga vattenförings¬serier.

Flödesstatistiken omfattar uppgifter på MQ (medelvattenföring) och MHQ (medelhögvattenföring). Dessutom anges MLQ (medellågvattenföring) för vattenföringsstationer som har varit igång under senare år och för gamla stationer där flödesförhållandena inte beräknas ha ändrats nämnvärt. För platser i kraftigt reglerade vattendrag ges i allmänhet värden både för nuvarande reglerade förhållanden och för naturliga förhållanden.

Metodik - analys av vattenföringsserier

Flödesstatistiken baseras på analys av vattenföringsserier. Samtliga beräkningar är gjorda för dygnsmedelvärden. Värdet för MQ tas fram som medelvärdet av varje års medelvattenföring, och MLQ och MHQ som medelvärdet av varje års lägsta respektive högsta vattenföring.

De beräknade värdena är avsedda att avspegla flödesförhållandena under 1900-talet. Eftersom det endast finns ett fåtal vattenföringsserier som har gått under hela 1900-talet och ingen av dessa är helt homogen måste de direkta analysresultat som erhålls från olika vattenföringsserier justeras.

För att göra detta jämförs analysresultaten från olika långa perioder, och de värden som erhålls vid analys av en kort vattenföringsserie justeras med hjälp av analysresultaten för jämförbara långa vattenföringsserier. För de platser där det inte finns några vattenföringsserier uppskattas flödesvärdena med hjälp av resultaten från andra platser i vattendraget eller i jämförbara vattendrag.

Därvid görs en bedömning av hur geografiskt läge, sjöandel, sjöarnas belägenhet i avrinningsområdet, lutningsförhållanden, dräneringsmönster med mera påverkar flödet.

Värdena i flödesstatistiken baseras således på en manuell bestämning utifrån de resultat som har erhållits vid analysen av vattenföringsserier. De är tänkta att i princip utgöra de vattenföringsvärden som skulle ha erhållits om mätserierna varit igång under hela 1900-talet och under nuvarande (reglerings)förhållanden alternativt oreglerade förhållanden i vattendraget.

Noggrannhet

I princip har beräkningen av flödesstatistiken gjorts med traditionell teknik som sedan länge har använts för beräkning av så kallade karakteristiska vattenföringsvärden. Beräkningen har dock nu samordnats för många platser och därmed har erhållits mer homogena resultat och sannolikt också mer tillförlitliga resultat än vid separata beräkningar för enskilda punkter.

Något direkt försök har inte gjorts att uppskatta felet hos värdena. Felet bedöms dock kunna variera en hel del mellan beräkningspunkterna beroende på hur representativa mätserier man har att utgå från.