Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

28 september, 2015

Ett mäktigt högtryck ger förutsättningar för Brittsommar

Ett mäktigt högtryck har byggts upp med centrum över södra Skandinavien. Högtrycket kommer vara en dominerande aktör på de Nordeuropeiska väderkartorna i flera dagar framöver, men dess position och utsträckning varierar en del och därmed varierar även högtryckets inflytande på det svenska vädret. Vart högtrycket tar vägen framåt veckoslutet och i början av nästa vecka är fortfarande något svårbedömt. Om högtrycket ligger kvar, backar västerut eller förskjuts bort österut får väldigt olika konsekvenser för det svenska vädret eftersom det påverkar vilken luftmassa som tar sig hit. I nuläget tyder dock det mesta på att det åtminstone för södra Sverige blir några varma dagar i inledningen av oktober med förutsättningar för Brittsommarväder. Läs mer

25 september, 2015

NOAA och NASA: Mycket hög sannolikhet för rekordvarmt 2015

Den globala medeltemperaturens avvikelse i grader Celsius för 2015 och de sex globalt varmaste åren. Avvikelsen är relativt 1900-talets medelvärde. Källa: NOAA.

I ett blogginlägg på Climate.gov presenteras att sannolikheten för ett rekordvarmt 2015 är hela 97%. Beräkningarna är gjorda vid amerikanska NOAA utgående från perioden januari till juli. I beräkningen har ingen hänsyn tagits till den rekordvarma augustimånaden eller en fortsatt kraftig El Niño under resten av året vilken har en globalt värmande effekt.

Via twitter den 14 september publicerade klimatforskaren och tillika chefen för NASA Goddard Institute for Space Studies (GISS), Dr Gavin Schmidt att sannolikheten för att 2015 blir rekordvarmt uppgick till 87%. I den beräkningen där perioden januari till augusti nyttjades togs ingen hänsyn till El Niño. Enligt Schmidt användes enbart historiska samband för perioden januari-augusti och årsvärdet.

Hur varmt har det varit hittills i år? 

Den globala medeltemperaturens avvikelse för augusti 2015 blev enligt NOAA rekordhög, precis som den var i februari, mars, maj, juni och juli. Februari, mars och augusti 2015 rankas enligt NOAA som de tre varmaste kalendermånaderna som observerats. Vidare har den globala medeltemperaturens avvikelse för vintern, våren och sommaren varit rekordhög. För vinterns del ingår dock även december 2014.

I augusti var världshavens medeltemperaturavvikelse på en rekordhög nivå (+0,78°C) och rekordet från juli 2015 (+0,74°C) blev därmed kortlivat. Den globala medeltemperaturens avvikelse för perioden januari-augusti har enligt NOAA varit 0,10°C varmare än det tidigare rekordet från 2010.

NASAs och JMAs beräkningar för augusti globalt då?

Även Japan Meteorological Agency (JMA) rapporterade att augusti blev rekordvarm. Avvikelsen till den näst varmaste augustimånaden från 2014 blev hela 0,12°C. Däremot rankade NASA augusti bara som den näst varmaste. Enligt NASAs beräkningar var augusti 2014 dock endast 0,01°C varmare än årets. Precis som NOAA så räknar NASA vintern och sommaren 2015 som rekordvarma. Däremot så hamnade våren enligt NASA på en delad andraplats efter 2010. För JMAs del så var våren och sommaren rekordvarm. Även om placeringarna för enskilda månader och säsonger skiljer sig åt mellan de olika instituten uppvisar de en stor enighet även om metoder och i viss mån data skiljer sig något åt.

25 september, 2015

Orkanvarning för Taiwan, Kina och sydligaste Japan

Årets orkansäsong på västra Stilla havet har så här långt varit extremt aktiv med 11 ”major hurricanes” (kategori 3-5 på Saffir-Simpsonskalan). Under onsdagen, på höstdagjämningen, bildades Dujuan i farvattnen öster om Filippinerna. Sedan dess har stormen intensifierats och klassades på fredag förmiddag svensk tid som en kategori 1 – orkan av det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center (JTWC). Prognosen för de kommande dagarna indikerar att Dujuan kommer att fortsatt intensifieras. Framåt måndag bedömer JTWC att Dujuan intensifierats till en kategori 4 – orkan samtidigt som den då väntas passera den japanska övärlden Ryukyu Islands. Därefter väntas norra Taiwan och Kina drabbas av Dujuans framfart även om orkanen då sannolikt försvagats något. Det primära hotet från Dujuan är förutom den kraftiga vinden det ymniga regnet och stormfloden som kan ge upphov till översvämningar och jordskred.

Prognoserad bana och intensitet för den tropiska orkanen Dujuan utfärdad klockan 11 fredag den 25 september. Den prognoserade medelvinden under 1 minut anges här i knop där 1 knop motsvarar ca 0,5 m/s. Källa: Joint Typhoon Warning Center

Prognoserad bana och intensitet för den tropiska orkanen Dujuan utfärdad klockan 11 fredag den 25 september. Den prognoserade medelvinden under 1 minut anges här i knop där 1 knop motsvarar ca 0,5 m/s. Klicka på bilden för förstoring. Källa: Joint Typhoon Warning Center

14 september, 2015

Imponerande höga septembertemperaturer i norr – del 2

Här kommer en uppföljning av mitt förra inlägg från i fredags. Det visade sig att de för årstiden mycket höga temperaturer som noterades i norra Sverige i torsdags i många fall överträffades under fredagen den 11 september.

Och nu handlade det inte bara om de högsta temperaturerna för att vara så pass långt fram i september, utan under fredagen noterades nya värmerekord för hela september månad för ett par stationsserier.

Trots att vi i år har ett överflöd av värme globalt, så har det inte varit så mycket bevänt med extremvärme i Sverige. Jag vill mena att fredagens värme i nordligaste Norrland är det första exemplet i Sverige på för årstiden extremt höga temperaturer sedan den mycket tidiga vårvärmen den 8 mars.

  • Esrange uppmätte 24,3°, vilket är nytt rekord för mätserien Kiruna/Esrange med start 1898.
  • Gällivare hade 24,1°, vilket med en tiondels grad överträffade det tidigare septemberrekordet från 1920. Mätningar där startade 1897.

Nu är varken Kiruna/Esrange eller Gällivare exempel på några renodlat homogena stationsserier. Stationerna har flyttats under årens lopp och det är en del knåp att få ihop sammanhängande tidsserier.

Om vi exempelvis hade valt Kiruna flygplats som arvtagare till Kirunaserien, så hade flygplatsens 23,2° endast räckt till för den högsta septembertemperaturen i Kirunaserien sedan 1958.

Karesuando noterade i fredags med 23,1° sin högsta septembertemperatur sedan 1920, då det var 24,0° där. Men Karesuando hade vid den tiden ett sämre strålningsskydd kring termometrarna, varför det i fredags kanske skulle ha inneburit rekord även i Karesuando om mätbetingelserna varit likvärdiga över tid.

Detta är några exempel på svårigheter som man ofta stöter på när vi gör längre statistik över historiskt väder.

Nära att en meteorologisk milstolpe passerats i fredags.

Under sommaren var riktig värme en bristvara i nordligaste Sverige, men den 20-21 augusti var det i alla fall i allmänhet någon eller några grader högre temperaturer än i fredags. Stationen Tarfala (1150 möh) var dock bara 0,7° ifrån sitt högsta värde från augusti.

Om vi spekulerar i att Tarfala verkligen hade fått årets högsta temperatur så sent som den 11 september, så hade detta varit nytt svenskt rekord i sitt slag. Jönköping hade årets högsta temperatur den 10 september 1869.

Det är för övrigt mycket ovanligt att stationer får årshögsta så sent som i september. Senast var år 1983 då Säve utanför Göteborg hade sin högsta temperatur för året den 1 september.

Mäktigt högtryck

Det mäktiga högtryck som föregick höstvärmen var ovanligt kraftigt för att vara i september, dock var det inte något rekord.

Det högsta lufttrycket den här gången rapporterades från Hemavan flygplats med 1037,7 hPa natten till fredagen. Det är det högsta lufttrycket i september sedan 2008 då Sveg och Tännäs i Härjedalen hade 1038,0 hPa den 25 september.

11 september, 2015

Imponerande höga septembertemperaturer i norr

Runt ett mäktigt högtryck över Skandinavien har det strömmat upp för årstiden mycket varm luft över i synnerhet västra och norra Norrland.

  • Varmast under torsdagen den 10 september var det i Älvdalen i norra Dalarna med 22,7°.
  • Men Kvikkjokk-Årrenjarka i Lapplandsfjällen var inte långt efter med 22,1°. Det är den högsta temperaturen så här långt fram i september sedan mätningar startade där 1917. Närmast kommer 21,8° den 8 september 2010 och 21,6° den 9 september 1971.
  • I Nikkaluokta uppmättes 21,1°. Även där var det rekord för att vara så sent som den 10 september. Men då ska man i ärlighetens namn säga att det var 22,5° den 9 september 1971, alltså bara ett dygn tidigare i september.
  • Om vi går lite längre söderut så finner vi att Gunnarn i södra Lappland noterade 21,5° under torsdagen. För att vara så sent som den 10 september så är det rekord för hela mätserien Gunnarn/Stensele med start redan 1860. Precis som för övriga stationer så har det dock varit ungefär jämförbara värden vid några andra tillfällen.

Prognos från ECMWF över temperaturen i 850 hPa-nivån (ca 1500 meter) fredagen den 11 september. I nordvästra Skandinavien är temperaturen drygt 10° i 850 hPa-nivån, vilket om det varit högsommar skulle ha inneburit drygt 25° i marknivå.

Även fredagen den 11 september ser ut att bli riktigt varm i norr, så kanske någon station där till och med förbättrar torsdagens noteringar.

När det gäller rekord för hela september månad så räcker dock de nu uppmätta värdena inte till om de ska jämföras med temperaturer under de första dygnen i september. Till exempel 2-4 september 1958 var det avgjort varmare än det varit nu.

8 september, 2015

Arktis – Nordväst- och Nordostpassagen öppna!

Det årliga säsongsminimumet av havsis i Arktis närmar sig. Enligt amerikanska National Snow and Ice Data Center (NSIDC) har säsongsminimumet sedan 1979 i genomsnitt inträffat den 15 september. Årets minimum väntas enligt NSIDC hamna på 3-4 plats beroende på utvecklingen under de sista dygnen av smältsäsongen. Dock finns det en liten chans att 2015 övertar andraplatsen från 2007. Den slutgiltiga placeringen för årets säsongsminimum får vi återkomma till senare i höst. De tre år med lägst havsisutbredning i Arktis är enligt NSIDC i ordning 2012, 2007 och 2011.

Det står redan nu helt klart att årets minimum, utifrån NSIDCs senaste siffror per den 6 september, blir lägre än under både 2013 och 2014. Säsongsminimumet hamnar dessutom på minst en fjärdeplats. Därmed fortsätter den nedgående trenden med allt mindre havsis i Arktis.

Den arktiska havsisutbredningen i miljoner kvadratkilometer från slutet av juli till början av november för åren 2000-2015. Klicka på bilden för större och tydligare bild. Källa: NSIDC

Det mest intressanta just nu är att både Nordvästpassagen och Nordostpassagen är öppna. Enligt NSIDC var Nordostpassagen öppen under i stort sett hela augusti. För Nordvästpassagen som har flera möjliga färdvägar är det bara den sydliga leden som är öppen. Detta var den väg som norrmannen Roald Amundsen tog 1903-1906  när han och hans besättning blev de första att färdas genom Nordvästpassagen. Att både Nordvästpassagen och Nordostpassagen öppnas under en och samma säsong har skett vid fyra tidigare tillfällen vilka inträffade 2008 samt 2010-2012.

Genomsnittlig havsisutbredning i miljoner kvadratkilometer under augusti månad för perioden 1979-2015. Enligt NSIDC är minskningen under augusti 10,3% per decennium. Klicka på bilden för förstoring. Källa: National Snow and Ice Data Center (NSIDC)

7 september, 2015

Årets hittills största dygnsnederbörd

Det har regnat mycket under helgen. Det har knappast undgått någon, åtminstone inte de som bor i södra Sverige.

Allra kraftigast verkar regnet ha varit över Närke där SMHIs station i Hjortkvarn rapporterade hela 96,5 mm från lördag morgon till söndag morgon.

Dygnsnederbörd över 60 mm rapporterades även från några andra stationer i Närke och nordligaste Västergötland.

Dygnsnederbörd den 5 september 2015

Regnet har ställt till en hel del bekymmer i Närke med omfattande översvämningar i bland annat Hallsberg och inställda tåg mellan Laxå och Hallsberg.

De 96,5 mm som uppmättes i Hjortkvarn är den hittills största dygnsnederbörden i Sverige i år. Större delen av sommaren var visserligen mycket regnig, men den bjöd inte på några extrema regnmängder under enskilda dygn. Något landskapsrekord för Närke var det långt ifrån. Det rekordet lyder på 131,3 mm i Norra Sirbo den 14 juli 1948.

När det gäller stora dygnsmängder i september månad så behöver vi faktiskt inte gå längre tillbaka än i fjol för att finna ett lika stort värde. Då föll nämligen också exakt 96,5 mm i Films kyrkby i Uppland den 21 september, något jag skrev om i det här blogginlägget.

I Stockholm föll 59,1 mm från lördag kväll klockan 20 till söndag kväll klockan 20. Dygnsnederbörden räknas i och för sig mellan klockan 08 fram till klockan 08 följande dygn. Men om man tittar på nederbördsmängden under en 24-timmarsperiod så får man gå tillbaka till den 28 juli 1992 för att finna en större 24-timmarsmängd i Stockholm. Den gången föll 86,0 mm på 24 timmar över Stockholm.

Här är en tabell över de största sammanlagda nederbördsmängderna under lördags- och söndagsdygnen den 5-6 september. Alla stationer har ännu inte kommit in till SMHI.

  • Hjortkvarn 100,2 mm
  • Adelsö 83,2 mm
  • Älgarås 66, 8 mm
  • Asker 64,4 mm
  • Södertälje 63,7 mm
  • Gårdsjö 63,2 mm
  • Sandhamn 60,6 mm
  • Stockholm 60,5 mm
  • Floda 58,2 mm
  • Regna 58,1 mm
  • Fägre 56,2 mm
  • Sköldinge 55,7 mm

 

31 augusti, 2015

Sällsynt orkanvarning för Kap Verde-öarna

Under söndagen bildades säsongens sjätte tropiska storm, namngiven Fred, precis utanför västra Afrika. Amerikanska National Hurricane Center (NHC) klassade Fred som en tropisk storm när den befann sig på longitud 18,9°W. Att tropiska cykloner når tropisk stormstyrka så långt österut på Atlanten är ovanligt. Det finns bara ett fåtal kända fall då tropiska cykloner nått tropisk stormstyrka öster om longitud 20°W. Bara två av dessa har med säkerhet bildats längre österut än Fred. Ginger i oktober 1967 (tropisk storm vid 18,1°W) samt en icke namngiven tropisk storm i september 1988 (tropisk storm vid 18,5°W). Före satelliternas intåg finns även ett fall från år 1900 då NHC bedömt att en tropisk storm bildades på longitud 18,5°W. Statistik över tropiska cykloner på Atlanten finns från 1851 och framåt.

 

Prognoserad bana för orkanen Fred utfärdad klockan 11 svensk tid den 31 augusti. Källa: National Hurricane Center.

Under måndagen klassades Fred som en kategori 1 – orkan av NHC. Den senaste prognosen från NHC indikerar att Fred kan komma att göra en direktträff på de nordligare delarna av Kap Verde-öarna under måndag kväll. Förutom orkanvindar riskerar befolkningen där även att utsättas för kraftiga regn. Kap Verde-öarna har ett övervägande torrt klimat med en årsnederbörd på omkring 250 mm, mer i höglänt terräng. I värsta fall kan Fred lokalt komma att bringa närmare ett helt års nederbörd på bara något dygn. Därmed finns en hög risk för livshotande översvämningar och jordskred. Därtill följer en stormflod vilket också kan ge upphov till översvämningar vid kusterna. Övärlden har en befolkning på drygt 525 000. Enligt orkanspecialisten Eric Blake på NHC finns inget tidigare fall med en tropisk orkan så långt österut av det tropiska Atlanten.

Fred följs och övervakas av National Hurricane Center.

Karta över Kap Verde-öarna. Källa: Wikipedia.

”Kap Verde-orkaner”

De mest fruktade av alla tropiska orkaner på Atlanten är de så kallade ”Kap Verde-orkanerna”. Dessa bildas ofta i närheten av övärlden men gör mycket sällan någon inverkan på själva öarna. Däremot tenderar dessa orkaner att vara intensiva, långlivade och till ytan stora. I genomsnitt bildas två stycken varje år under augusti och september. I sällsynta fall kan de även uppträda i juli och oktober. Två exempel på Kap Verde – orkaner är Ivan (2004) och Allen (1980) vilka båda nådde Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5.

Sällsynta trillingorkaner i östra och centrala Stilla havet

I östra och centrala Stilla havet är orkanaktiviteten just nu mycket livlig med tre namngivna orkaner, Ignacio, Jimena och Kilo. Under söndagen var samtliga tre under en tid kategori 4 – orkaner. Enligt orkanspecialisten Philip Klotzbach på Colorado State University, via twitter, är det första gången som två orkaner i centrala Stilla havet varit så kallade ”major hurricanes” (kategori 3-5) samtidigt. Under måndagen hade dock Ignacio nedgraderats till kategori 3 medan både Jimena och Kilo bibehållit kategori 4 – status.

Under måndagen fanns tre "major hurricanes" (kategori 3-5) i östra och centrala Stilla havet. Orkanernas namn har markerats med rött. Källa: NOAA.

27 augusti, 2015

Stormen Erika möjligt hot mot Florida

Säsongens femte tropiska storm på Atlanten, namngiven Erika, bildades under måndagen. Erika har sedan dess rört sig snabbt på en västnordvästlig bana och enligt amerikanska National Hurricane Center (NHC) väntas Erika under det kommande dygnet passera Små Antillerna och Puerto Rico. Tropisk stormvarning är utfärdad för dessa områden. Därefter pekar det mesta på att Erika rör sig vidare mot Bahamas under söndagen för att sedan närma sig Florida i början av nästa vecka. Små förändringar i stormbanan under de kommande dagarna kan avgöra ifall Erika missar Florida eller om fler områden kan komma att drabbas av stormens framfart.

Läs mer

27 augusti, 2015

Lågtrycksdominans och risk för kraftigt regn

Efter en regnig och sval julimånad har stora delar av augusti dominerats av en mäktig högtrycksblockering som gett sol och högsommarvärme runt om i landet. Nu har blockeringen dock brutits ner och det är åter lågtryck från Atlanten som dominerar väderbilden.

Regnvarningar

I skrivande stund är ett regnområde på väg åt nordost över Sverige och i samband med det har vi regnvarningar utfärdade från Bohuslän och i ett stråk vidare upp över Norrland. Regnet hänger ihop med ett lågtryck på Atlanten och en kallfront som är på väg åt nordost över landet. Framför fronten har en sydvästlig luftström fört med sig varm och fuktig luft upp mot Sverige, något som kan ge förutsättningar för kraftigare regninslag och rikliga regnmängder.

Kraftig jetström

I samband med fronten finns dessutom ett kraftigt vindmaximum högre upp i atmosfären, en så kallad jetstreak, som under dagen rört sig in mot Sydsverige, se figur nedan. Områden med jetstreaks är ofta extra intressanta områden eftersom det i samband med dessa bildas områden där luften konvergerar och andra områden där den divergerar. Det medför i sin tur att man i lägre luftlager (under området med konvergens och divergens) får områden med sjunkande respektive stigande luft. En jetstreak kan alltså bidra till att forcera luft till att stiga, vilket i sin tur är en förutsättning för att bilda moln och nederbörd. I de områden där varningarna är utfärdade (från Dalsland, Värmland och upp över Norrland) kan även den stigande terrängen bidra till att luften hävs.

En satellitbild från i dag, torsdag kl 11, överlagrad med radar, marktrycket reducerat till havsytans nivå och jetströmmen på 300 hPa.

En satellitbild från i dag, torsdag kl 11, överlagrad med radar, marktrycket reducerat till havsytans nivå och jetströmmen på 300 hPa.

Svårt med placeringen av de kraftigaste stråken

Kombinationen av varm och fuktig luft i lägre luftlager tillsammans med inverkan från kallfronten och jetstreken ger alltså förutsättningar för inslag av kraftigare stråk med regn, något som också antytts i våra nederbördsprognoser. Det bör dock påpekas att det är mycket svårt att prognostisera exakt var de kraftiga stråken hamnar i lägen som detta. Små förändringar i utgångsläget kan medföra stora konsekvenser för placering och utveckling av de kraftiga stråken med regn.

Fortsatt lågtrycksdominans med plats för solglimtar

I prognosen kommer nya lågtryck att passera landet i nästa vecka och det ser ut att bli både blött och relativt svalt. Mellan de passerande lågtrycken ser det dock ut att bli en del solglimtar, precis som i den vackra läsarbilden nedan, tagen och inskickad av Uno Bengtsson i Asarum i Blekinge.