Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

27 februari, 2015

Februari 1990 och maj 1867 – två verkligt extrema månader

Februari har så här långt varit mild eller mycket mild i hela landet med överskott på 3-8 grader (se gärna avvikelsekartan för februari). Nästan ingenstans kan den tävla med den exceptionellt milda februarimånaden 1990 då rekorden föll som käglor. I yttersta kustbandet längs Norrlandskusten från Brämön utanför Sundsvall och vidare upp till Bjuröklubb utanför Skellefteå kommer dock årets februari att vara drygt 0,5 grader efter februari 1990. Mycket milt där således men ändå inget rekord.

I juni 2013 skrev jag en trilogi (del 1, del 2 och del 3) om hungersnödåret 1867 där maj var exceptionellt kall. Samtliga drygt 25 stationer som då var i drift hade aldrig haft en så kall majmånad. Dessutom var marginalerna till den näst kallaste majmånaden i många fall mer än en grad vilket är en remarkabel skillnad sett över en hel kalendermånad (se del 3 för statistik över maj 1867). Hade stationsnätet vid den här tiden varit mer omfattande, speciellt i inre Norrland, är det extremt tveksamt om någon annan majmånad hade kunnat matcha 1867.

Nästan, men bara nästan, lika extrem, fast åt andra hållet då, är februari 1990. Bara i nordvästra Norrland lyckades de gamla rekorden från 1959 överleva. I Katterjåkk/Riksgränsen inträffade den mildaste februarimånaden dock 1935. Däremot gäller att samtliga de 25 stationer som var i drift 1867 aldrig hade haft en så pass mild februarimånad som 1990. Även idag är 1990 i stort sett i en klass för sig. Med reservation för nordvästra Norrland där februari 1959 var mildast finns det bara två stationer i landet som haft en mildare februarimånad. Dels ute vid Skagsudde (startår 1964) utanför Örnsköldsvik där februari 2014 och 2008 var obetydligt mildare. Marginalen till 1990 var dock bara 0,2° respektive 0,1° till 1990. Det andra fallet är Luleå flygplats där februari 2014 var 0,1° mildare än 1990. Junsele (startår 1909) och Sundsvalls flygplats (startår 1943) lyckades båda tangera rekordet från 1990 under den extremt solfattiga februari 2014.

Läs mer

20 februari, 2015

Smällkallt 75-årsjubileum!

Idag, fredagen den 20 februari, är det exakt på dagen 75 år sedan folk i Halland och Östergötland vaknade upp till extrem kyla. Ute på Kungsängens flygplats i Norrköping uppmättes på tisdagsmorgonen den 20 februari 1940 rekordlåga -37,9°. På den tiden var detta köldrekord för februari i hela Götaland. Rekordet stod sig ända tills Bredviken i nordligaste Dalsland uppmätte -38,3° på morgonen den 9 under den sällsynt bistra februarimånaden 1966. Även i Halland är köldrekordet från den 20 februari 1940. Kinnared hade då -34,0°. De flesta köldrekord i Götalands landskap härrör annars från vintern 1942 eller 1966. För Östergötlands och Hallands del är noteringen från den 20 februari 1940 än idag gällande köldrekord. Samma morgon rapporterades för övrigt -37,5° från Adelsnäs i södra Östergötland. Läs gärna mer om olika landskapsextremer i artikelserien ”Landskapsklimat” i kunskapsbanken.

Det finns även en del stationer vars köldrekord för februari är från just detta datum 1940. Ljusnedal i Härjedalen hade -43,1° som lägst och även i Halmstad sattes nytt februarirekord med -25,7° denna bistra morgon. För den som vill veta mer om de lägsta temperaturer som observerats i de olika landsdelarna i februari finns detta under ”Lägsta temperaturer i februari”.

Februari 1940 rekordkall i södra Götaland

För flera stationer i främst södra Götaland var hela februari 1940 smällkall och den kallaste februarimånaden som observerats. Detta gäller för bland annat Lund (startår 1860), Kristianstad (startår 1878), Karlshamn (startår 1860) och Växjö (startår 1860). För Falsterbos och Hoburgs del är detta även den kallaste kalendermånaden över huvud taget sedan man började mäta temperaturen där 1880.

18 februari, 2015

Vintern 2015 – Mild eller mycket mild

Precis som i fjol blev det en mild eller mycket mild vinter i hela Sverige. Med undantag för ett mindre område i nordvästra Lappland under januari har samtliga vintermånader uppvisat temperaturöverskott i hela landet. Vinterns lägsta temperatur, -40,2° uppmättes i Nikkaluokta den 12 januari. Detta värde lär även stå sig då det inte finns något som tyder på ett rejält kalluftsutbrott innan den kalendariska vintern avslutas den 28 februari. Den högsta temperaturen är preliminärt +12,1° och uppmättes den 9 februari i Karlshamn i Blekinge.

Nederbördsmässigt har det varit tre månader med i stort sett helt olika ansikten. December blev torr i stora delar av landet, speciellt i området kring Dalälven. Blött var det däremot i västra Götaland samt södra Tornedalen. Under januari fick praktiskt taget hela landet mer eller mycket mer nederbörd än normalt. Längs norra Norrlandskusten bjöds det även på nya rekordvärden. I februari har vindar huvudsakligen från väst dominerat och i Lapplandsfjällen har det lokalt fallit mångdubbelt mer nederbörd än normalt. I resten av landet har det istället varit torrt väder så här långt.

Läs mer

10 februari, 2015

Mycket mild februaridag med vårkänsla

För årstiden mycket mild luft har under måndagen strömmat in över Sverige. Lokalt har temperaturerna nått tvåsiffrigt i Götaland och ända upp i norra Norrland har temperaturerna orkat upp över +5°. Preliminärt varmast var det Karlshamn i Blekinge där temperaturen orkade upp i +12,1° under måndag eftermiddag.

För två stationer i Götaland slogs de gamla februarirekorden. Detta var fallet för Göteborg i Västergötland och Hanö i Blekinge skärgård. I Göteborg blev maximitemperaturen under måndagen +11,6°. Därmed slogs det gamla februarirekordet på +11,2° från 1998. Göteborgs temperaturmätningar inleddes 1859. Hanös temperaturserie är betydligt kortare och påbörjades först 1944. Där uppmätte man +10,2° på måndagen vilket överträffade det förra februarirekordet på +10,0° från den exceptionellt milda februarimånaden 1990.

Rejäl värme på östra Island

Det är inte bara här i Sverige som det varit riktigt milt för årstiden. På östra Island uppmättes hela 17° i Dalatangi. Detta var resultatet av kraftiga väst- och sydvästvindar som gav upphov till föhn på ostsidan om Vatnajökull. Detta är dock inte det högsta värdet som observerats på Island i februari. Den 17 februari 1998 kom samma station upp i +18,1°.

 

 

5 februari, 2015

Exklusiv skara av stationer

Som bekant så blev 2014 rekordvarmt i Sverige liksom på den globala skalan. Många länder slog även sina tidigare rekord i årsmedeltemperaturen. Här hemma i Sverige lyckades 12 stationer i Götaland att hamna i den exklusiva skara av stationer med en årsmedeltemperatur på minst 10,0°. Att årsmedeltemperaturen vid någon svensk station slutat på minst 10,0° har endast inträffat en gång tidigare, nämligen år 1990. Vid det tillfället var det Malmö och Helsingborg som kom upp i 10,1° respektive 10,0°.

Följande av SMHIs stationer kom år 2014 upp i en årsmedeltemperatur om minst 10,0° (fallande ordning):

  • Falsterbo A (Skåne): 10,5°
  • Falsterbo M (Skåne): 10,4°
  • Hallands Väderö (Skåne): 10,3°
  • Malmö (Skåne): 10,3°
  • Göteborg (Västergötland): 10,3°
  • Lund (Skåne): 10,2°
  • Karlskrona-Söderstjerna (Blekinge): 10,1°
  • Vinga (Västergötland): 10,1°
  • Nidingen (Halland): 10,1°
  • Helsingborg (Skåne): 10,0°
  • Måseskär (Bohuslän): 10,0°
  • Kristianstad V: 10,0°

Som synes så är praktiskt taget alla stationer kustnära. Det enda undantaget utgörs av vägverksstationen i Kristianstad. Denna har dock ett mycket gynnsamt läge jämfört med den manuella stationen i Kristianstad. Detta avspeglas tydligt i årsmedeltemperaturen som vid Kristianstad M ”bara” var 9,5°.

I takt med att den globala uppvärmningen fortgår kommer det i framtiden att bli vanligare med årsmedeltemperaturer på minst 10,0°. Dessutom kan vi förvänta oss att den geografiska utbredningen av tvåsiffriga årsmedeltemperaturer kommer att öka i framtiden. För nuvarande normalperiod 1961-1990 är Falsterbo klimatologiskt sett Sveriges varmaste station med en årsmedeltemperatur på 8,0°.

19 december, 2014

2014 sannolikt rekordvarmt år i stora delar av södra Sverige

December har så här långt varit mild eller i norr mycket mild. Emellertid ser det nu ut som att kalluften kommer att röra sig söderut i nästa vecka. Detaljerna är däremot mycket osäkra och de i södra Sverige som hoppas på en vit jul får vänta och hoppas. Från Dalälven och norrut ser det dock ut att bli en vit julafton. Statistik över hur de vita jularna fördelat sig för ett antal orter runt om i landet på juldagens morgon finns att beskåda i KB-artikeln ”Julväder”.

Som bekant så finns det en betydande chans att 2014 blir det varmaste året som observerats för Sverige som helhet vilket Sverker skrev om i sitt inlägg ”Följ Sverigemedeltemperaturens utveckling fram till årsskiftet!” med tillhörande prognos. Framför allt är det i Götaland som de gamla årsrekorden hänger löst. I ett inlägg i slutet av oktober undersökte jag förhållandena för sju stationer och beräknade hur stor avvikelse som skulle krävas för ett nytt årsrekord.

Jag har nu återigen undersökt hur läget ser ut, nu med fler stationer. Samtliga stationer i undersökningen har cirka 100 års mätningar eller mer på nacken. Utfallet är givetvis beroende på hur årets avslutande dygn blir men jag har ändå gjort en uppskattning av hur pass troligt det förefaller att respektive station kommer att slå sitt gamla rekord i årsmedeltemperatur. Stationer som fetmarkerats är dem jag bedömt har 99% sannolikhet att antingen slå eller i vart fall tangera det gällande rekordvärdet. Slutligt besked om detta väntas först efter Trettonhelgen.

Tabellen visar de stationer som har en realistisk möjlighet att slå eller tangera sina gamla rekord i årsmedeltemperatur. Kolumn 1 anger station samt startår inom parentes. I kolumn 2 ges det preliminära medelvärdet för perioden 1 januari t.o.m den 18 december. I kolumn 3 visas den beräknade dygnsmedeltemperaturen som krävs under perioden 19-31 december för att stationen skall slå sitt gamla årsrekord. I kolumn 4 ses motsvarande temperatur men då för en tangering av rekordvärdet. Slutligen visas det gällande rekordvärdet för respektive station samt det år detta inträffade. Klicka på bilden för förstoring.

Som synes så dyker även ett par norrländska stationer upp i tabellen här. Av dessa har Bjuröklubb i Västerbotten sannolikt störst chans att slå sitt gamla årsrekord. Där är det för närvarande isfritt vilket hjälper till att hålla upp temperaturerna.

Lund och Falsterbo nya medlemmar i exklusiv skara?

Som framgår av tabellen finns det flera stationer som så här långt har haft en årsmedeltemperatur över 10,0°. Att årsmedeltemperaturen når minst 10,0° vid en svensk station har bara inträffat en enda gång tidigare, nämligen 1990. Då var det Helsingborg och Malmö som nådde upp i 10,0° respektive 10,1°. Årets avslutande dygn kommer att minska antalet stationer men med reservation för detta har följande stationer i sydvästra Götaland chansen att få en årsmedeltemperatur på minst 10,0°:

Falsterbo, Lund, Malmö, Helsingborg, Hallands Väderö (Skåne) Karlskrona-Söderstjerna (Blekinge), Nidingen (Halland), Vinga, Göteborg (Västergötland) och Måseskär (Bohuslän).

Efter Trettonhelgen kan vi förhoppningsvis redovisa vilka stationer som hamnade i denna exklusiva klubb. I framtiden lär dock skaran stationer komma att utökas i takt med ett allt varmare klimat.

Rekordslakt i Danmark

Enligt danska DMI står det klart att 2014 kommer att bli det varmaste året som observerats. DMI skriver att den landstäckande årsmedeltemperaturen ser ut att hamna på 10,0°. Det gamla rekordet härrör från 2007 då Danmarks årsmedeltemperatur var +9,5°. Onekligen en rejäl putsning av det förra rekordet. I dessa sammanhang är annars skillnaden liten, bara 0,1-0,2° som mest. Utifrån gällande normalperiod 1961-1990 har DMI räknat fram att en årsmedeltemperatur på 10,0° inträffar 1 gång på 700 år under naturliga förhållanden. Tas dessutom hänsyn till den pågående uppvärmningen kommer så här pass höga årsmedeltemperaturer att inträffa ungefär vart 18 år.

Gubbveckan snart slut – därefter stundar ljusare tider!

Fruntimmersveckan i juli är allom bekant för de flesta men det finns faktiskt även en inofficiell ”Gubbvecka” då det i den nuvarande kalendern enbart förekommer manliga namn den 14-23 december. I år, precis som ifjol, har vecka 51 infallit så att det inte förekommit ett enda kvinnligt namn i almanackan. Även nästa år är vecka 51 enbart fylld av herrnamn. Hur som helst så återstår nu bara två dagar av en av årets mörkaste veckor innan det börjar vända igen under julveckan. Klockan 0:03 på måndag den 22 december infaller vintersolståndet. Därefter vänder det långsamt mot ljusare tider, något som säkerligen uppskattas av många!

27 november, 2014

Solrekord åt minst ett håll och sommarrekord

Medan Stockholm så här långt i november täckts av ett närmast kompakt molntäcke har Kiruna ”badat” i solsken. Fram till den 26 november hade Stockholm skrapat ihop 3 soltimmar medan Kiruna haft hela 42 soltimmar. I Kiruna inleddes mätningar av solskenstiden 1958 och där kommer årets novembermånad att bli den soligaste som observerats där. Fram till den 24 har man fått 42 soltimmar vilket kan jämföras med det tidigare rekordvärdet på 40 timmar från 2008. I Stockholm där solskensmätningar pågått sedan 1908 finns en klar sannolikhet att detta blir den solfattigaste novembermånaden som observerats där. Det gällande novemberrekordet är från år 2000 då huvudstaden bara fick 8 soltimmar. Huruvida det blir en ny lägstanotering i Stockholm återstår att se då det ännu återstår ett par dagar av november.

Sommaren lämnade Sverige den 14 november

Den 14 november lämnade den meteorologiska sommaren landet. Falsterbo A (Skåne), Skillinge (Skåne), Karlskrona-Söderstjerna (Blekinge) och Utklippan (Blekinge) blev de sista platserna att få meteorologisk höst. Därmed blev det ”bara” en tangering av det med största sannolikhet allra senaste datum som någon svensk station haft meteorologisk sommar. Det enda andra tillfället med ett så sent sommardatum som den 14 november är från 2005 och inträffade ute vid Måseskär i Bohuslän.

Lokalt rekordlång sommar i sydligaste Götaland

Som tidigare rapporterats blev det en rekordsen höst och en rekordlång sommar i Lund sedan mätningar med maximi- och minimitermometer inleddes där 1881. Jag har nu även undersökt hur förhållandena sett ut för Karlshamn i Blekinge och Malmö. Även i Malmö blev hösten rekordsen. Mätserien i Malmö är dock ”bara” från 1917 och framåt. Maximi- och minimitermometer har funnits där sedan startåret. För Malmös del blev sommarens sista dygn den 4 november. Det tidigare rekordet härrörde från år 1967 då det sista sommardygnet var den 3 november. I och med att sommaren i år kom redan den 19 april till Malmö blev sommaren rekordlång där med en varaktighet på totalt 200 dygn.

I Karlshamn var sista dagen med meteorologisk sommar den 4 november. Där var visserligen sommaren år 2000 mer ihärdig och varade då fram till den 7 november vilket är gällande rekorddatum för Karlshamns del. För sommaren som helhet så blev årets sommar i Karlshamn den längsta som vi känner sedan mätningar med maximi- och minimitermometer inleddes där 1881. Sommaren 2014 i Karlshamn varade från den 19 april till den 4 november eller sammanlagt 200 dygn. Det tidigare rekordet var från år 2000 med 195 dygn följt av 1961 med 194 dygn. Värt att notera är att det sedan 1881 endast förekommit fyra fall då sommaren hängt med in i november i Karlshamn. Detta inträffade första gången 1961 och därefter 2000, 2001 och så nu 2014.

Slutligen så skrev jag i inlägget ”Nu sjunger sommaren på sista versen” att hösten i Falsterbo blev rekordsen. Nu har jag även granskat sommarens längd. Den meteorologiska sommaren i Falsterbo anlände den 25 april och varade därefter fram till den 13 november vid den manuella stationen. Sommaren som helhet blev 203 dygn lång i Falsterbo vilket med god marginal överträffar det tidigare rekordet på 191 dygn från år 2000.

Det är värt att notera att för åren 1931-2014 då mätningar med maximi- och minimitermometer finns från Falsterbo har det hänt 11 gånger att den meteorologiska sommaren anlänt redan i april. Detta inträffade 1934-1935 samt vid nio tillfällen från 1990 och framåt. Fem av de sju senaste åren har sommaren anlänt till Falsterbo redan i april. Väljer man även att inkludera åren 1880-1930 i statistiken då maximi- och minimitemperaturer helt saknas inträffade detta troligen även under åren 1901, 1913, 1921 och 1928.

25 november, 2014

2014 kan bli rekordvarmt globalt sett

Oktober blev ännu en i raden av globalt sett rekordvarma månader enligt amerikanska NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Därmed har månaderna maj, juni, augusti, september och oktober 2014 alla varit rekordvarma. NASA å sin sida rankar månaderna maj, augusti och september som rekordvarma medan oktober preliminärt tangerade sitt högsta oktobervärde från 2005. När nu två månader återstår av året finns det enligt NOAA en hög sannolikhet att 2014 blir det varmaste året som observerats (se figur nedan). Hur stor en eventuell marginal till rekordåret 2010 i så fall blir beror på hur pass varma de avslutande månaderna blir. Det är värt att notera att varken 2014 eller 2013 inleddes med någon El Niño vilket var fallet under 2010, 2005, 1998 och 2003. NOAA skriver i sin senaste rapportering att 12-månadersperioden november 2013 till oktober 2014 är den varmaste som observerats.

Bilden visar olika temperaturscenarion för den globala årsmedeltemperaturen beroende på hur varm november och december blir. Klicka på bilden för förstoring. Källa: NOAA.

Österrike, Danmark och Norge kan få rekordvarmt 2014

I bland annat Österrike samt våra grannländer Danmark och Norge kan 2014 mycket väl komma att bli det varmaste året som observerats. Här hemma i Sverige är det ännu för tidigt att avgöra om 2014 blir rekordvarmt. En kall decembermånad kan hindra ett eventuellt rekord. Exempelvis så följdes den milda novembermånaden 2009 av en kall december i praktiskt taget hela landet.

24 november, 2014

Tiondels eller hundradels grader i Sverigemedeltemperaturen?

Den homogeniserade Sverigemedeltemperatur som presenteras i klimatindikatorn temperatur anges med en noggrannhet på en tiondels grad. Det är den noggrannhet med vilken lufttemperaturen observeras och med vilken månadsmedel- och årsmedeltemperaturen för enskilda stationer presenteras.

Den globala medeltemperaturen brukar däremot anges med en noggrannhet på en hundradels grad. Borde vi även ange Sverigemedeltemperaturen med hundradels grader?

Klimatindikatorn temperatur är avsedd att följa eventuella långsiktiga förändringar i temperaturen. Dessa kan komma att uppgå till flera grader under det här århundradet och då spelar ju hundradelarna ingen större roll i det långa loppet. Men vi får inte glömma bort att det finns ett medialt ”tävlingsmoment” inblandat. Med stor sannolikhet kommer 2014 att bli ett mycket varmt år, och det kan nog dyka upp önskemål att vi försöker bestämma den exakta rangordningen med hjälp av hundradels grader. Tangeringar är inte så populära, lika litet som oavgjorda matcher i sportens värld där man gärna tar till förlängningar och straffavgöranden.

Den som laddat ner serien med homogeniserade Sverigemedeltemperaturer från SMHIs hemsida och studerat dem noga, har kanske redan anat att hundradelarna nog finns någonstans i bakgrunden trots att de inte syns. Förutom Sverigemedeltemperaturen anges en avvikelse från medelvärdet 1961-1990 samt ett utjämnat långtidsmedelvärde av denna. Detta utjämnade långtidsmedelvärde anges på en hundradels grad när, och med ett litet trick kan man även få den icke-utjämnade avvikelsen med hundradelar. Om man nämligen dubbelklickar på avvikelsen så får man upp den i hundradels grader.

 

På så sätt kan man lista sig till att det skiljer 0,15° i årsmedeltemperatur mellan de två varmaste åren 1934 och 1938. Det fungerar inte att dubbelklicka på själva årsmedeltemperaturen för att få fram hundradelarna, men jag kan avslöja att 1934 har 6,73°, 1938 har 6,58° och det tredje varmaste året 1990 har 6,55° i årsmedeltemperatur.

14 november, 2014

Nu sjunger sommaren på sista versen…

Idag skriver vi den 14 november i almanackan men längst ner i Sydsverige så håller den meteorologiska sommaren fortfarande stånd. Nu ser det dock ut som att den seglivade sommaren anno 2014 till slut kommer att tacka för sig och ersättas med meteorologisk höst även längst ner i söder. Följande SMHI-stationer har ännu inte fått meteorologisk höst:

Läs mer