Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

4 juni, 2015

Urusla dagstemperaturer – del 2

Jag lovade en uppföljning på det inlägg jag skrev i tisdags och det kommer här.

Vi har nu kommit fram till den 4 juni och fortfarande är säsongens högsta temperatur i landet 22,0° i Arvika den 20 april. Det innebär att vi måste gå tillbaka till år 1864 för att finna ett lika lågt säsongshögsta så här långt fram som den 4 juni.

Till och med under det mycket bistra nödåret 1867 var det enstaka dagar i maj med högre temperatur än vi sett i år. Om man ser till månadsmedeltemperaturen så var dock maj 1867 i en klass för sig. Misha hade en serie inlägg om detta för något år sedan.

År 1864 började det bli varmare den 9 juni. I år ser det ut att ske redan till nationaldagen, så då ska det väl bli slut på det här årets ganska dystra statistik.

Statistik för enskilda stationer

Jag har tittat på statistiken för ett urval enskilda stationer, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

Märkligast verkar förhållandena vara i Lund.
Fram till den 4 juni har det ingen dag varit varmare än 18,7°, och det inträffade redan den 11 april. För att finna en serie med genomgående så låga dagstemperaturer fram till 4 juni får man gå tillbaka till åtminstone 1851!
Jag skriver ”åtminstone” eftersom jag inte har tillgång till dagliga värden för juni 1851 utan har endast månadens maximitemperatur.

I Göteborg har det som varmast varit 19,1° den 20 april. Där får man gå tillbaka till åren 1927 och 1923 för att finna lägre säsongshögsta så här långt fram.

Längre norrut är förhållandena inte lika unika.

Stockholm har hittills som högst haft 19,2° den 24 maj (och detta putsas eventuellt något i dag). Sedan år 1900 har det varit lägre säsongshögsta den 4 juni åren 1991, 1962, 1955, 1935, 1927, 1924, 1923, 1912 och 1909.

Umeå har hittills som högst haft 16,1° den 24 april. Sedan år 1900 har det varit lägre säsongshögsta den 4 juni åren 1933, 1927, 1912, 1909 och 1907.

2 juni, 2015

Urusla dagstemperaturer hittills

I skrivande stund är det den 2 juni och prognoserna tyder inte på annat än ytterligare en dag med blygsamma dagstemperaturer.

Säsongens hittills högsta temperatur är 22,0° och uppmättes i Arvika redan den 20 april.

För att finna ett så blygsamt nationellt säsongshögsta så långt fram som den 2 juni får vi gå tillbaka till år 1877!

År 1983 och några andra år under 1900-talet var det i och för sig lite blygsammare maximitemperaturer under själva våren (mars-maj).

Men då blev det varmare redan de första dagarna i juni, vilket det inte blivit i år.

År 1877 blev det varmare från den 4 juni med exempelvis upp till 30° i Stockholm den 6 juni. Så om värmen dröjer ytterligare några dygn får vi söka ännu längre tillbaka i arkivet efter motsvarigheten.

Jag ska hålla er uppdaterade…

Samma visa för tio år sedan

Minnesgoda läsare kanske drar sig till minnes att det somrarna 2004 och 2005 var samma visa med oavbrutet mycket låga dagstemperaturer.

Då var det i och för sig några perioder lite längre fram på sommaren som vi hade säsongshögsta fram till vissa datum som var de blygsammaste sedan 1860-talet.

Skarp kontrast till rekordvärme på andra håll

Vårt svala svenska vår- och försommarväder står naturligtvis i skarp kontrast till den dödliga hettan i Indien, de rekordhöga temperaturerna i Spanien och Portugal i början på maj m.m.

Men jag vågar inte peka på något annat än slumpen att det blivit så här i år.

Frånvaro av värme, inte närvaro av kyla

Om vi tittar på maj månads lägsta minimitemperaturer, så har de inte varit speciellt märkvärdiga. Det är i stället den nästan totala avsaknaden av riktigt varma dagar som varit märklig.

Detsamma kan sägas om exempelvis de två kalla vintrarna 2009/10 och 2010/11. Det var inte så många enskilda dygn med rekordlåga temperaturer, utan i stället de mycket långa perioderna utan införsel av mildluft som var anmärkningsvärd.

1 juni, 2015

Det var nära att en meteorologisk milstolpe passerades i maj

Det har varit något av ett meteorologiskt axiom att det aldrig blir blötare än normalt i precis hela Sverige under en månad. Men under årets blöta maj månad så var det inte långt ifrån.

Vi bor i ett avlångt land med kuster och bergsområden. Beroende på den förhärskande vindriktningen så faller det mest nederbörd antingen i de västra delarna av fjällen eller i de östra. Vissa månader tar lågtrycken övervägande nordliga banor, andra månader tar de övervägande sydliga banor.

Regnområdena räcker helt enkelt inte till för att fylla alla landets regnmätare med ett överflöd av nederbörd.

Men under årets maj var det som sagt inte långt ifrån att vi passerat en meteorologisk milstolpe. Alla stationer har ännu inte kommit in och nederbördsdata är inte slutgranskade. Men i skrivande stund ser det ut som att endast stationerna Landskrona i Skåne och Ankarvattnet i nordligaste Jämtland fått något mindre nederbörd än normalt.

Torrare än normalt i hela Sverige under en månad

Vad gäller då för det omvända? Att det är torrare än normalt i hela Sverige under en månad är även det ytterst sällsynt. Men det har inträffat. Senast var i januari 1996.

28 maj, 2015

Lokalt rekordmycket regn i främst Norrbotten och Västerbotten

Maj har så här långt varit mer nederbördsrik än vanligt och praktiskt taget hela Sverige uppvisar nederbördsöverskott. Särskilt regnigt har det varit i Västerbotten och Norrbotten samt östra Svealand. I Haparanda och ute på Holmön/Holmögadd (Västerbotten) har de gamla regnrekorden för maj slagits. För ytterligare några stationer med mer än 100 år långa mätserier är de absoluta regnrekorden för maj hotade.

Följande stationer med minst 50 års mätningar har slagit sina gamla rekordvärden:

  • Haparanda (startår 1860): sammanlagt 86,1 mm. Tidigare majrekordet från 1957 var 81,3 mm.
  • Holmön/Holmögadd (startår 1880): sammanlagt 101,6 mm. Tidigare rekordvärde 90,3 mm uppmätt 1967.
  • Pajala (startår 1940): 99,1 mm hittills i maj. Tidigare majrekord från 1982 var 97,8 mm.
  • Överkalix-Svartbyn (startår 1962): 111,6 mm hittills i maj. Gamla majrekordet på 111,3 mm var från 1982.

Följande stationer kan komma att slå sina gamla majrekord beroende på hur mycket regn som faller där under månadens avslutande dygn:

  • Bjuröklubb (startår 1879): 94,2 mm hittills. Majrekordet från 1991 är på 100,8 mm.
  • Piteå (startår 1860): 91,9 mm så här långt. Rekordvärdet är från 1982 och lyder på 100,2 mm.
Även i resten av landet har det varit synnerligen blött. Lokalt kan ytterligare några stationer komma att slå sina gamla majrekord beroende på hur regniga månadens sista dygn blir.
  • Glommersträsk (Lappland, startår 1958): 86,0 mm hittills. I maj 1995 föll det 87,7 mm där.
  • Kasa (Ångermanland, startår 1911): 84,0 mm hittills ger i nuläget en tredjeplats. Rekordet på 110,1 mm uppmättes 1967.
  • Särna (Dalarna, startår 1880): 104,7 mm t.o.m den 27 maj. Rekordet är på 120,5 mm och uppmättes 1983.

Till sist så bör det påpekas att samtliga värden är preliminära.

 

28 maj, 2015

Stockholms regnigaste majmånad på över 200 år

Att det varit rejält blött denna majmånad har knappast undgått någon. I Stockholm hade det fram till på morgonen den 28 maj fallit totalt 91,0 mm. För huvudstadens del är detta extremt mycket för att vara i maj och vi får gå mycket långt bak i tiden för att finna en blötare maj. Nederbördsmätningar i Stockholm inleddes 1786 och senaste gången det föll mer regn i maj var för mer än 200 år sedan. I maj 1802 föll det 132 mm men ännu värre var det i maj 1794 då hela 180 mm strilade ner över huvudstaden. Det bör nämnas att det föll 91,0 mm i maj 1856 det vill säga exakt lika mycket som uppmätts i på Observatoriekullen den 1-27 maj. Med tanke på att nya regn är på väg in västerifrån förefaller det mycket osannolikt att årets majvärde stannar på 91,0 mm.

31 mars, 2015

Maysak extremt kraftfull marsorkan – årets första ”super typhoon”

Orkanen Maysak drog fördel av det för årstiden varma havsvattnet och den måttliga vindskjuvningen. Detta gjorde att Maysak snabbt intensifierades till en kategori 4 – orkan igår eftermiddag. Sedan dess har orkanen vuxit ytterligare i styrka och under tisdag förmiddag hade det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center uppgraderat den till Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5. Detta innebär en uppskattad medelvind på som mest 72 m/s under 1 minut.

Satellitbild över orkanen Maysak på morgonen den 31 mars. Vid denna tidpunkt klassades den som en kategori 5 - orkan. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

I nuläget är Maysak den kraftfullaste tropiska orkan som existerat före den 1 april, ett öde den delar med Mitag (mars 2002) och en orkan från januari 1958. Detta i termer av den uppskattade medelvinden under 1 minut. Det bör dock noteras att orkanernas intensitet överskattades under 1950- och 1960-talet, något som IPCC tog upp i sin tredje rapport från 2001. Enligt JTWC kan Maysak växa ännu mer i styrka och natten den 1 april toppa med en uppskattad medelvind på 78 m/s (155 knop) innan den därefter börjar försvagas till följd av ökad vindskjuvning.I nuläget delar den som nämnts ovan rekordet med Mitag och januariorkanen 1958 men med en liten ökning av medelvinden kommer den att vara i ensamt majestät.

Som jag skrev i gårdagens inlägg finns det från 1945 och framåt inget exempel på två så kallade ”major hurricanes” (kategori 3-5) i västra Stilla havet samma år före den 1 april. Med både Higos och Maysak har vi  så här långt redan två intensiva orkaner bildats. Dessutom nådde Mekkhala kategori 1 medan Bavi förblev en tropisk storm. Två viktiga faktorer för att tropiska orkaner ska kunna bli intensiva är att vindskjuvningen är förhållandevis låg och att havsvattnet varmt. Kategori 5 – orkaner uppträder så gott som uteslutande i vatten där havsvattentemperaturen är över 28°.

Påsksmäll för norra Filippinerna?

JTWCs senaste prognos indikerar att Maysak kommer att dra in över norra Filippinerna under påskdagen med ymnigt regn och kraftiga vindar. Som tur är ser den då ut att ha försvagats betydligt och sannolikt klassas som en kategori 2 – orkan med en uppskattad medelvind på som mest 45-50 m/s. Det återstår dock att se hur pass mycket Maysak kommer att försvagas innan den når Filippinerna. Det största hotet från Maysak kommer med all sannolikhet att vara det kraftiga regnet som kan ge upphov till livshotande översvämningar och jordskred.

Prognoserad bana för orkanen Maysak utfärdad den 31 mars klockan 10.30. Vindangivelserna är i knop där 1 knop motsvarar runt 0,5 m/s. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

30 mars, 2015

Extremt aktiv start på orkansäsongen i västra Stilla havet

Säsongens fjärde tropiska cyklon i västra Stilla havet, Maysak, bildades under helgen. Under söndagen uppgraderades Maysak till orkan av det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center (JTWC). Därmed står det klart att det redan innan mars månads slut har förekommit tre tropiska orkaner i västra Stilla havet. Detta är första gången som det har inträffat sedan regelbunden statistik av tropiska cykloner (tropiska stormar och orkaner) i västra Stilla havet började föras 1945. Det tidigare rekordet på två tropiska orkaner före mars månads utgång var från 2005, 1979 och 1955. Sett till antalet tropiska cykloner som bildats före den 1 april innehar 1965 rekordet med fem sådana.

Maysak klassades under måndag förmiddag som en kategori 2 – orkan på den femgradiga Saffir – Simpsonskalan av JTWC. Varmt havsvatten på omkring 29° i kombination med måttlig vertikal vindskjuvning innebär att orkanen väntas fortsätta intensifieras under de närmaste två dygnen innan den därefter väntas försvagas till följd av ökande vertikal vindskjuvning. Detta enligt den senaste prognosen från JTWC. Som mest väntas Maysak nå kategori 4 under tisdagen.

Ifall Maysak uppgraderas till en ”major hurricane” (kategori 3-5) kommer ytterligare ett rekord att slås. Sedan 1945 och framåt finns det ännu inget exempel på att två ”major hurricanes” (kategori 3+) har uppträtt i västra Stilla havet före den 1 april. Sedan 1945 finns det sammanlagt 15 kända fall med orkaner av kategori 3 eller högre, senast i februari 2015 då orkanen Higos nådde kategori 3.

I nuläget förefaller det inte troligt att Maysak kommer att nå Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5. Sedan 1945 har det bara förekommit två stycken kategori 5 – orkaner i västra Stilla havet. Dels i mars 2002 och dels i januari 1958.

Det enda landområde som möjligen kan drabbas av Maysaks framfart är det lilla ögruppen Yap med drygt 11 000 invånare. I nuläget finns det dock en viss osäkerhet huruvida orkanen passerar över ön under morgondagen eller styrs på en något mer nordlig bana vilket i så fall skulle innebära att Yap skonas. På längre sikt kan norra Filippinerna få påhälsning av Maysak som då väntas ha försvagats betydligt till följd av den ökande vertikala vindskjuvningen.

Prognoserad bana och intensitet för orkanen Maysak utfärdad den 30 mars. Vinden anges i knop där 1 knop motsvarar cirka 0,5 m/s. Klicka på bilden för förstoring. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

En uppdatering av detta inlägg kommer att göras ifall Maysak genomgår en snabb intensifiering. Den texten kommer i så fall att vara fetmarkerad så ni kan skilja äldre information från nyare!

27 mars, 2015

Lokalt rekordvarm marsmånad?

Årets marsmånad har så här långt varit mycket mild i hela landet. Det lite kyligare vädret som rått den 21 och den 25-26 mars i främst norra Sverige har gjort att medelvärdena sjunkit där. Trots det så finns det för några stationer en realistisk möjlighet att mars 2015 blir den varmaste marsmånaden som observerats. Dock återstår det fem dygn av månaden. Dessa ser ut att bli förhållandevis milda. Följande stationer med minst 50 års temperaturdata har en klar chans att slå sina gamla marsrekord. För några av stationerna sattes dessa rekord så sent som i fjol. Värt att påpeka är att samtliga dessa stationers rekordvärden är från modern tid.

Station (startår)

Medelvärde 1-26 mars

Rekord (år)

Naimakka (1944)

-4,4°

-4,3° (2007)

Överkalix-Svartbyn (1962)

-1,4°

-1,7° (1992)

Haparanda (1860)

-1,2°

-0,9° (2014)

Luleå flygplats (1944)

0,0°

-0,2° (2014)

Piteå (1860)

0,6°

0,3° (2003 & 2014)

Bjuröklubb (1879)

0,7°

0,7° (2014)

Holmön (1855)

1,0°

0,8° (2014)

Östersund-Frösön (1860)

1,4°

1,3° (2012)

Svenska högarna (1879)

3,0°

3,1° (1990)

För kuststationerna längs norra Norrlandskusten så torde det extremt lindriga isläget vara en bidragande faktor till att marsrekorden från ifjol nu kan slås.

I början av nästa vecka kommer Sverker att presentera en preliminär sammanfattning av marsvädret på hemsidan. Då vet vi förhoppningsvis huruvida någon eller några av de nämnda stationerna kommer att slå sina tidigare marsrekord!

17 mars, 2015

Högsta lufttrycket i mars månad på nästan 20 år

Efter en tämligen lågtrycksbetonad inledning av det här året så har vi nu under mars äntligen haft en mer högtrycksbetonad period.

Det har varit fråga om ett mäktigt högtryck. Över svenskt område var lufttrycket i allmänhet som högst den 15-16 med ett allra högsta värde på 1049,8 hPa vid Vilhelmina flygplats klockan 02 natten mot söndag den 15 mars.

Väderläget över Nordeuropa klockan 01 den 15 mars 2015

Detta är det högsta rapporterade lufttrycket i Sverige i mars månad sedan den 13 mars 1996 då samma station hade 1050,5 hPa.

Till det svenska marsrekordet fattas dock en hel del. Det lyder på 1055,7 hPa och rapporterades från Överkalix-Svartbyn i Norrbotten den 1 mars 1971.
Svenska lufttrycksrekord

De senaste dygnen har högtrycket haft sina centrala delar öster om Sverige och lufttrycket har stigit ytterligare. Den finska stationen Lappeenranta Hiekkapakka hade 1055,1 hPa klockan 10 på måndagsförmiddagen. I och för sig rapporterades hela 1055,8 hPa från norska Finsevatn under söndagsmorgonen, men eftersom den stationen ligger 1 210 meter över havet så blir det alltid en viss osäkerhet när man försöker korrigera lufttrycket att motsvara havets nivå.

Märker man av så här höga lufttryck?

Att det råder högtrycksväder kan man indirekt sluta sig till genom att det oftast är svaga vindar och torrt väder. Men för att avgöra om det är 1020, 1030, 1040 eller 1050 hPa måste man ha instrument. Det kan säkert finnas någon som anser sig ha egenskapen att känna av det verkliga lufttrycket, men personligen är jag tveksam.

3 mars, 2015

Blir det värmerekord för Vasaloppet på söndag?

Prognoserna pekar på mycket milt väder på söndag. Där Vasaloppsspåren drar fram ligger den prognoserade temperaturen runt 7°, men om det skulle vilja sig och bli upp mot 10° så dyker säkert frågan upp hur varmt det har varit som mest under ett Vasalopp tidigare.

Nu kanske vän av ordning menar att jämförelser med tidigare år haltar eftersom det unika sker i år att Vasaloppet körs andra söndagen i mars i stället för som alltid den första söndagen i mars. Men så unikt är faktiskt inte detta historiskt. I och för sig har samtliga Vasalopp sedan 1948 med bara något enstaka undantag gått av stapeln den första söndagen i mars. Men tidigare kunde datumet för Vasaloppet variera mer i tiden. Sett över hela tävlingens historia så har Vasaloppet körts den 19 februari som tidigast och den 19 mars som senast.

Vasaloppet går ju när det går och väderstatistiken måste baseras på det faktiska tävlingsdatumet. Lämpligt utgångspunkt för statistiken är tävlingsdygnets högsta temperatur i Mora, som får representera förhållandena vid målgången. Tyvärr finns inte temperaturmätningar från Mora förrän 1938, så för de tidigaste åren 1922-1937 har jag varit tvungen att fuska lite grann och ta värdena från Malung. Detsamma gäller åren 1952 och 1995.

Efter denna reservation är vi framme vid lite statistik över Vasaloppsvädret genom tiderna.

Under de sammanlagt 90 Vasalopp som avgjorts sedan 1922 (vid tre tillfällen inställdes loppet) har maximitemperaturen under Vasaloppsdygnet varit noll eller däröver 52 gånger, alltså i drygt hälften av fallen. Ofta har dock plusgraderna varit begränsade i både tid och rum.

Men två Vasalopp sticker ut ordentligt med tvåsiffriga värmegrader. När Sune Larsson från Oxberg vann loppet 1959 nådde kvicksilvret som mest 12° i Mora. Likartade förhållanden rådde då Verner Lundström från Arvidsjaur segrade år 1930.

De fem ”varmaste” Vasaloppen (avseende dygnets maximitemperatur)

  1. 12,0° 1959
  2. 11,1° 1930 (värdet hämtat från Malung)
  3. 9,0° 1950
  4. 8,0° 1971
  5. 8,0° 1938

Det här seklet är det Vasaloppet 2004 som toppar med 7,2° som högst.

De fem ”kallaste” Vasaloppen (avseende dygnets maximitemperatur)

  1. -9,5° 1987
  2. -8,0° 2006
  3. -8,0° 1942
  4. -8,0° 1935 (värdet hämtat från Malung)
  5. -8,0° 1924 (värdet hämtat från Malung)

Det har naturligtvis ibland varit betydligt lägre temperaturer vid starten i Berga by under morgontimmarna. Vasaloppsspåret stryker också förbi en del beryktade köldhål längs vägen. Till exempel Tennänget mellan Mångsbodarna och Evertsberg. Där har dock SMHI aldrig haft några officiella mätningar.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi måste få dagstemperaturer på drygt 12 plusgrader på söndag för att det ska vara fråga om värmerekord för Vasaloppet, och det är något som prognoserna inte pekat på hittills.