Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

13 november, 2014

Kalla dalgångar i fjällen

Den gångna natten var säsongens hittills kallaste med knappa -28 grader i Nedre Soppero. Men det har varit rejält kallt på många håll i norra Norrland tack vare att ett högtryck som här gett klart väder och svaga vindar. De flesta har väl hört att kall luft är ”tyngre” än varm luft och att det finns klassiska ”köldhål” som ofta har kallt på vintern och att dessa ligger i dalgångar eller andra låga punkter i förhållande till sin omgivning. Satellitbilden här nedan från den gångna natten visar med all tydlighet att det faktiskt förhåller sig på just det sättet. Det är en så kallad IR-bild där förhållandevis varma ytor blir mörka och kalla ytor blir ljusa. Notera hur väl dalgångarna i fjällkedjan syns som ljusa grenar. T.ex. Rapadalen i Sarek och Visttasvaggi vid Kebnekaisemassivet syns tydligt. I bilden är även stationerna Nikkaluokta och Tarfala utmarkerade för att visa på den stora lokala variation i temperatur som ofta uppstår vid sådana här vädersituationer. Kl 6 i morse rapporterade Nikkaluokta vid lägsta änden av Visttasvaggi -26,4 grader och samtidigt hade Tarfala, högre upp i Kebnekaisemassivet -11,4 grader, alltså 15 graders skillnad. (Klicka på bilden för att förstora.)

IR-satellitbild från NOAA klockan 03:44 torsdag 13 november 2014. Ljusa områden är kalla, mörka områden varma. Varmt i detta avseende är tex de öppna sjöarna Akkajaure och Torneträsk i fjällen med en vattentemperatur på strax över 0 grader.

27 oktober, 2014

Prognoskvalitet

Hur upplever DU att kvaliteten på våra väderprognoser är? Alldeles för många svarar nog tyvärr ”dålig” på den frågeställning och gör det lite i onödan kan jag tycka. Informationen finns där men den måste nå ut också. De allra flesta använder idag ortsprognoser för att få sin väderprognos, antingen via appen i mobilen/surfplattan eller via vår hemsida, www.smhi.se och dessa prognoser har sina för- och nackdelar. Jag kommer återkomma till detta men först tänkte jag kort gå igenom hur prognoserna blir till och det här är viktigt för att man ska få förståelse för vilken information man faktiskt får i en ortsprognos t.ex.

Schematisk bild över hur en "vädermodell" är uppbyggd i ett rutnät av gridpunkter i såväl horisontell som vertikal led.

 

Läs mer

12 augusti, 2014

2 T i Trelleborg

Det var en spännande kvällshimmel som observanta Trelleborgare kunde blicka upp mot igår kväll. En åskcell tornade upp sig och belyst från kvällssolen som var på väg ner i nordväst fångades dessa två tromber på bild. Klicka på bilden för att få den större.

En vacker bild från ett hustak i Trelleborg igår kväll, 11 aug 2014. FOTO: Ann-Sofie Jönsson

 

Läs mer

28 juli, 2014

En analys av söndagens åskoväder över Stockholm, del 2

I den första delen av det här inlägget beskrev jag utveckling av åskovädret över Stockholm i går, 27/7. Nu ska jag försöka diskutera den våldsamma utvecklingen av åskan utifrån mitt perspektiv som vakthavande meteorolog och försöka diskutera situationen mer ingående. 

Läs hela inlägget: Läs mer

28 juli, 2014

En anlys av söndagens åskoväder över Stockholm, del 1

Många platser runt om i landet drabbades under helgen av kraftig åska, se sista delen av Sverkers inlägg: En liten sammanfattning av värmeböljan. Allra störst problem har rapporterats från Stockholm som i samband med en kraftig åskcell drabbades av skyfall, mängder av blixtnedslag och kraftiga vindstötar. Vad var det egentligen som hände och varför hade vi ingen varning utfärdad för Stockholmsåskan?

Förloppet då åskskuren utvecklades och passerade över Stockholm visas i radarsekvensen (klicka på bilden för animation), det är 30 minuter mellan varje bild. Man kan se hur en åskcell under förmiddagen rörde sig upp över norra Östersjön utan några exceptionellt kraftiga radarekon.

Åskovädret söndag 27/7 2014

Många blixtar registrerades

Innan skuren landsteg strax söder om Stockholm registrerades inte heller speciellt många blixtar i samband med den här åskcellen, något som framgår ur figur 1. Över land hade dock solen värmt upp lufttemperaturen en bit över 25 grader och när åskcellen sedan kom in över den varma ytan fick den en snabb extraskjuts. Under passagen över Stockholm ökar regnet snabbt i intensitet, radarekona blir hastigt kraftigare och mängder av blixtar registreras.

Antalet registrerade blixtar i går 27/7 från kl 10-16.

Antalet registrerade blixtar i går 27/7 från kl 10-16. Totalt antal blixtar i bilden: 4307.

Snabbt förlopp på ovädret

Förloppet var alltså mycket snabbt, vilket var en av anledningarna till att vi inte förutsåg att just Stockholm skulle drabbas av kraftig åska. Även om vi inte hade någon varning utfärdad för Stockholmsområdet så var det tydligt i prognoserna att mycket kraftig åska kunde drabba Sverige under helgen. Något som vi också försökte förmedla och betona i våra textprognoser, både i översiktstexterna och i distriktstexterna (se meteorologens kommentar).

Problemet i situationer som denna är dock att förutsäga exakt var den kraftiga åskan ska utlösas och under söndagen fanns potential för kraftig åska i så gott som hela landet. Enligt våra prognoser fanns större riskområden än Stockholm, framför allt inre och västra Götaland samt norra Norrland där vi la extra stort fokus i prognosarbetet. Detta i kombination med den mycket snabba utvecklingen gjorde att vi inte hann gå ut med någon varning innan åskan passerat storstadsområdet. En mer utförlig diskussion kring det snabba händelseförloppet, prognoserna inför söndagsovädret och svårigheterna med att prognostisera åsksoväder som det över Stockholm ska jag diskutera i nästa blogginlägg.

Figuren nedan visar att kraftig åska förekom på väldigt många håll i landet under söndagsdygnet.

Registrerade blixtar över Sverige den 27 juli 2014. Totalt antal blixtar: 43 546

Registrerade blixtar över Sverige den 27 juli 2014. Totalt antal blixtar: 43 546

 

 

 

10 juli, 2014

Tre nya svenska ”Centennial Stations” under år 2014

För något år sedan fick vi en förfrågan från WMO (meteorologiska världsorganisationen) om en sammanställning över våra så kallade Centennial Stations. Med det menas stationer som har en mätserie på minst 100 år. Vi gick igenom vår stationskatalog och har senare för internt bruk vidareutvecklat sammanställningen till att även omfatta stationer som är 50 år gamla, 200 år och så vidare.

 

Det visar sig att vi faktiskt har fler 100-åriga stationer än man kanske skulle ha trott. Till exempel inrättades ett rätt stort antal stationer med nederbördsmätning efter det att Hydrografiska byrån inrättats år 1908. Detta var ju en tid när bland annat utbyggnaden av vattenkraft satte fart. Många av dessa stationer är fortfarande i drift.

 

I vår första sammanställning av ”Centennial Stations” tog vi med stationer som startat år 1913 eller tidigare. Men nu har det gått ett år och listan kan kompletteras med stationer som startade år 1914 och fortfarande är i drift. Det är Leipikvattnet i nordligaste Jämtland, Myskelåsen i Härjedalen och Holmbo i nordöstra Småland. Holmbo verkar egentligen ha startat redan under år 1912 även om stationsregistret tar upp den först från och med 1914.

 

Nederbördsmätaren i Leipikvattnet i Jämtland. Stationen Leipikvattnet ståtar bland annat med det största uppmätta snödjupet i Sverige de senaste 50 åren, nämligen 278 cm i februari 1989.

 

Nederbördsmätaren i Myskelåsen i Härjedalen. Stationen Myskelåsen rapporterade bland annat ett ovanligt tidigt snötäcke på 22 cm den 25 september 2010.

Nederbördsmätaren i Holmbo. Stationen ligger i den allra nordostligaste delen av Småland som egentligen tillhör Östergötlands län.

 

Tyvärr försvinner också en del ”Centennial Stations”. Till exempel är det sedan årsskiftet avbrott i observationerna från Lisjö i Västmanland. Stationen startade 1879.

 

Enligt WMO så har man hittills fått in namn på nästan 10 000 Centennial Stations från medlemsländerna. Än så länge har man dock inte gjort någon mer officiell lansering av begreppet. Bland annat har WMO inte tydliggjort hur stora förflyttningar av stationerna som kan accepteras. Här på SMHI har vi många gånger varit tämligen frikostiga när vi kopplat ihop stationsserier, till exempel Hemavan/Tärnaby och Gunnarn/Stensele. Det är möjligt att de stationskopplingarna inte visar sig acceptabla som Centennial Stations när WMO kommer med tydligare riktlinjer.

26 juni, 2014

Spektakulärt molnhål över Norrköping!

Att då och då vända blicken mot skyn för att studera den aktuella molnhimlen är nog en självklarhet för de flesta väderintresserade. Molnskådning kan vara ren avkoppling och den som lyfter blicken mot himlen kan ibland få se otroligt fascinerande och vackra vyer. Molnens utseende, struktur och utbredning kan ibland också ge ledtrådar kring atmosfärens tillstånd. I arbetet som prognosmeteorolog tittar man ofta upp på himlen för att se hur det aktuella väderläget upplevs, samt hur det stämmer överens med det som beskrivs i prognoserna.

För en dryg vecka sedan (i tisdags 17/6) hade jag och mina kollegor funderat mycket kring molnigheten i samband med en svag varmfront. Ett cirrostratustäcke (över norra Götaland och Svealand) syntes både i prognoserna och på satellitbilderna, men för att notera hur tjockt täcket var i verkligheten och hur mycket det skymde solen vände vi våra blickar mot himlen och var extra observanta på utvecklingen. Under förmiddagen lös solen igenom en mjölkig slöja av höga moln och vi kunde även notera en vacker haloring runt solen. Under eftermiddagen drog det in lite lägre molnslag och framåt kl 18-19 var himlen till stora delar täckt av altocumulus. Det var då vi fick se den spektakulära syn som visas i bilden nedan. Ett hål med fallstrimmor mitt i altocumulustäcket. Ett intressant och häftigt fenomen som uppstår bland annat som en följd av att mättnadsångtrycket är lägre över is än över vatten. Ett viktigt faktum som jag ska försöka förklara lite mer i följande stycke. 

 

Molnhål. Fotograf: Anna Waxegård
Molnhål. Fotograf: Anna Waxegård

Läs mer

23 juni, 2014

Midsommartromber och olika typer av tromber

Midsommarhelgen har bjudit på minst sagt omväxlande väder. En kylig luftmassa strömmade söderut över landet och i den kyliga luften bildades skurar som på sina håll innehöll både hagel och åska, i fjälltrakterna även snöbyar. Från södra Skåne har det dessutom kommit rapporter om ett par observerade tromber. Sverker har i ett tidigare inlägg skrivit om förekomsten av tromber i Sverige. Den vanligaste typen av tromber här i Sverige benämns ibland landspouts (eller waterspouts om de bildas över vatten) och skiljer sig markant från den typ av tromber som vanligtvis orsakar de allra värsta skadorna i till exempel USA, både när det gäller ursprung och de atmosfäriska förutsättningar som krävs vid bildandet. Läs hela inlägget:

Läs mer

17 juni, 2014

Sol, vind och vatten…

I och med den här veckan, kan man väl säga att sommaren är igång på allvar. Det kanske inte känns så rent vädermässigt med kyliga nordliga vindar och till och med snöfall i norra Lappland men skolorna har slutat och många är det som börjar sin semester i midsommarhelgen.

Väderprognoserna för själva midsommarafton har förvarnat om ostadigt väder en längre tid nu och i Mishas inlägg, Del 2 – Midsommarvädret & extremt kall juninatt i norra Norrland, kan Ni läsa om den senaste prognosen för midsommarafton, utfärdad tisdag 17 juni. För prognoser i närtid och för att få en koll på hur vädret ser ut just nu rekommenderas att klicka på följande länkar: Meteorologens kommentar, Satellitbilder och Radarbilder.

Båtsäsong

I och med midsommarhelgen så kommer också båtsäsongen igång på allvar utmed våra kuster. Utöver den aktuella sjörapporten så vill jag slå ett slag för ”Hav- och kustväder” där du på en och samma gång får ta del av den aktuella sjörapporten samt en zoombar karta där man kan följa den prognostiserade medelvinden framåt i  tiden. I kartan finns även ett stort antal platser markerade kring våra kuster och i de stora sjöarna och om man trycker på en specifik plats så dyker aktuell väderprognos för denna upp under kartan.

Vidare finns även ”Kustväder” där man kan välja ut en enskild kuststräcka och få prognosen för denna.
Ny app för surfplattor

Sedan den 5:e juni finns numera en alldeles nyutvecklad app till surfplattor och sedan den 11:e juni har appen till mobiltelefoner en ny, uppdaterad version. Såväl mobilappen och den nya appen för surfplattor finns tillgängliga för nedladdning i AppStore och Google Play. Mobilappen finns även tillgänglig för nedladdning till Windows-telefoner i Windows Store. Sök på SMHI Väder för mobilappen och SMHI tablet för surfplatteversionen.

 

Hoppas Ni får en härlig midsommarhelg oavsett vart Ni befinner Er och vilket väder Ni får. Själv tänker jag styra kosan mot västkusten och varva ner i vackra Bohuslän.

Stångehuvud, Lysekil. 26 april 2014. FOTO: Johan Wiksten

 

 


 

18 april, 2014

20 grader i April

Nej, det är inte en ny tv-serie på SVT utan helt enkelt vad temperaturen kanske kan nå upp till nu under påskhelgen, i Götaland. Efter en period med lite typiskt aprilväder så har idag ett högtryck växa in över mellersta Skandinavien och stabiliserar vädret. Lite varmare luft börjar även ta sig in över Götaland. Bilden visar hur temperaturen en bit upp i atmosfären förväntas vara under kommande dagar.

Den prognostiserade temperaturen på 850hPa-nivån (ca 1250 meters höjd) för lördag, söndag och måndag. Samtliga klockan 14. I det röda området är temperaturen 5 grader.

Läs mer