Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

20 april, 2015

Full orkan i fjällen

I samband med ett djupt lågtryck på Ishavet så blåste det upp ordentligt i fjällen i går den 19 april.

Väderanalys från klockan 02 söndagen den 19 april

Vid Stora Sjöfallet rådde full orkan med 35,0 m/s i medelvind som mest.

Orkanvindar vid stationer uppe på fjälltoppar (som exempelvis Stekenjokk) är inte direkt ovanliga. Mer sällsynt är att orkanvindarna letar sig ner till fjälldalarna, som i det här fallet Stora Sjöfallet.

Nu har det i och för sig hänt en del gånger tidigare vid Stora Sjöfallet, där dalen genom sin topografi blir extra utsatt för kraftiga vindar. Dalgången smalnar av där stationen är belägen, vilket bidrar till förstärkt vind. Det gäller i synnerhet som i det här aktuella fallet med nordvästliga vindar i dalens längdriktning.

Tidigare när det blåst full orkan vid Stora Sjöfallet så har det vanligtvis rört sig om höst- eller vintermånader. I april månad har det dock inte tidigare noterats full orkan vid Stora Sjöfallet.

När det gäller stationer på fjälltoppar så är rekordet 41 m/s i medelvind vid Stekenjokk den 4 april 2007. Från svenska kuststationer finns bara ett exempel på orkanvindar i april månad. Det var 33 m/s vid Söderarm den 14 april 1981. Läs mer om svenska vindrekord.

Automatstationen i Stora Sjöfallet en septemberdag 2014 då det rådde betydligt lugnare väder.

 

31 mars, 2015

Maysak extremt kraftfull marsorkan – årets första ”super typhoon”

Orkanen Maysak drog fördel av det för årstiden varma havsvattnet och den måttliga vindskjuvningen. Detta gjorde att Maysak snabbt intensifierades till en kategori 4 – orkan igår eftermiddag. Sedan dess har orkanen vuxit ytterligare i styrka och under tisdag förmiddag hade det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center uppgraderat den till Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5. Detta innebär en uppskattad medelvind på som mest 72 m/s under 1 minut.

Satellitbild över orkanen Maysak på morgonen den 31 mars. Vid denna tidpunkt klassades den som en kategori 5 - orkan. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

I nuläget är Maysak den kraftfullaste tropiska orkan som existerat före den 1 april, ett öde den delar med Mitag (mars 2002) och en orkan från januari 1958. Detta i termer av den uppskattade medelvinden under 1 minut. Det bör dock noteras att orkanernas intensitet överskattades under 1950- och 1960-talet, något som IPCC tog upp i sin tredje rapport från 2001. Enligt JTWC kan Maysak växa ännu mer i styrka och natten den 1 april toppa med en uppskattad medelvind på 78 m/s (155 knop) innan den därefter börjar försvagas till följd av ökad vindskjuvning.I nuläget delar den som nämnts ovan rekordet med Mitag och januariorkanen 1958 men med en liten ökning av medelvinden kommer den att vara i ensamt majestät.

Som jag skrev i gårdagens inlägg finns det från 1945 och framåt inget exempel på två så kallade ”major hurricanes” (kategori 3-5) i västra Stilla havet samma år före den 1 april. Med både Higos och Maysak har vi  så här långt redan två intensiva orkaner bildats. Dessutom nådde Mekkhala kategori 1 medan Bavi förblev en tropisk storm. Två viktiga faktorer för att tropiska orkaner ska kunna bli intensiva är att vindskjuvningen är förhållandevis låg och att havsvattnet varmt. Kategori 5 – orkaner uppträder så gott som uteslutande i vatten där havsvattentemperaturen är över 28°.

Påsksmäll för norra Filippinerna?

JTWCs senaste prognos indikerar att Maysak kommer att dra in över norra Filippinerna under påskdagen med ymnigt regn och kraftiga vindar. Som tur är ser den då ut att ha försvagats betydligt och sannolikt klassas som en kategori 2 – orkan med en uppskattad medelvind på som mest 45-50 m/s. Det återstår dock att se hur pass mycket Maysak kommer att försvagas innan den når Filippinerna. Det största hotet från Maysak kommer med all sannolikhet att vara det kraftiga regnet som kan ge upphov till livshotande översvämningar och jordskred.

Prognoserad bana för orkanen Maysak utfärdad den 31 mars klockan 10.30. Vindangivelserna är i knop där 1 knop motsvarar runt 0,5 m/s. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

30 mars, 2015

Extremt aktiv start på orkansäsongen i västra Stilla havet

Säsongens fjärde tropiska cyklon i västra Stilla havet, Maysak, bildades under helgen. Under söndagen uppgraderades Maysak till orkan av det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center (JTWC). Därmed står det klart att det redan innan mars månads slut har förekommit tre tropiska orkaner i västra Stilla havet. Detta är första gången som det har inträffat sedan regelbunden statistik av tropiska cykloner (tropiska stormar och orkaner) i västra Stilla havet började föras 1945. Det tidigare rekordet på två tropiska orkaner före mars månads utgång var från 2005, 1979 och 1955. Sett till antalet tropiska cykloner som bildats före den 1 april innehar 1965 rekordet med fem sådana.

Maysak klassades under måndag förmiddag som en kategori 2 – orkan på den femgradiga Saffir – Simpsonskalan av JTWC. Varmt havsvatten på omkring 29° i kombination med måttlig vertikal vindskjuvning innebär att orkanen väntas fortsätta intensifieras under de närmaste två dygnen innan den därefter väntas försvagas till följd av ökande vertikal vindskjuvning. Detta enligt den senaste prognosen från JTWC. Som mest väntas Maysak nå kategori 4 under tisdagen.

Ifall Maysak uppgraderas till en ”major hurricane” (kategori 3-5) kommer ytterligare ett rekord att slås. Sedan 1945 och framåt finns det ännu inget exempel på att två ”major hurricanes” (kategori 3+) har uppträtt i västra Stilla havet före den 1 april. Sedan 1945 finns det sammanlagt 15 kända fall med orkaner av kategori 3 eller högre, senast i februari 2015 då orkanen Higos nådde kategori 3.

I nuläget förefaller det inte troligt att Maysak kommer att nå Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5. Sedan 1945 har det bara förekommit två stycken kategori 5 – orkaner i västra Stilla havet. Dels i mars 2002 och dels i januari 1958.

Det enda landområde som möjligen kan drabbas av Maysaks framfart är det lilla ögruppen Yap med drygt 11 000 invånare. I nuläget finns det dock en viss osäkerhet huruvida orkanen passerar över ön under morgondagen eller styrs på en något mer nordlig bana vilket i så fall skulle innebära att Yap skonas. På längre sikt kan norra Filippinerna få påhälsning av Maysak som då väntas ha försvagats betydligt till följd av den ökande vertikala vindskjuvningen.

Prognoserad bana och intensitet för orkanen Maysak utfärdad den 30 mars. Vinden anges i knop där 1 knop motsvarar cirka 0,5 m/s. Klicka på bilden för förstoring. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

En uppdatering av detta inlägg kommer att göras ifall Maysak genomgår en snabb intensifiering. Den texten kommer i så fall att vara fetmarkerad så ni kan skilja äldre information från nyare!

27 mars, 2015

Lokalt rekordvarm marsmånad?

Årets marsmånad har så här långt varit mycket mild i hela landet. Det lite kyligare vädret som rått den 21 och den 25-26 mars i främst norra Sverige har gjort att medelvärdena sjunkit där. Trots det så finns det för några stationer en realistisk möjlighet att mars 2015 blir den varmaste marsmånaden som observerats. Dock återstår det fem dygn av månaden. Dessa ser ut att bli förhållandevis milda. Följande stationer med minst 50 års temperaturdata har en klar chans att slå sina gamla marsrekord. För några av stationerna sattes dessa rekord så sent som i fjol. Värt att påpeka är att samtliga dessa stationers rekordvärden är från modern tid.

Station (startår)

Medelvärde 1-26 mars

Rekord (år)

Naimakka (1944)

-4,4°

-4,3° (2007)

Överkalix-Svartbyn (1962)

-1,4°

-1,7° (1992)

Haparanda (1860)

-1,2°

-0,9° (2014)

Luleå flygplats (1944)

0,0°

-0,2° (2014)

Piteå (1860)

0,6°

0,3° (2003 & 2014)

Bjuröklubb (1879)

0,7°

0,7° (2014)

Holmön (1855)

1,0°

0,8° (2014)

Östersund-Frösön (1860)

1,4°

1,3° (2012)

Svenska högarna (1879)

3,0°

3,1° (1990)

För kuststationerna längs norra Norrlandskusten så torde det extremt lindriga isläget vara en bidragande faktor till att marsrekorden från ifjol nu kan slås.

I början av nästa vecka kommer Sverker att presentera en preliminär sammanfattning av marsvädret på hemsidan. Då vet vi förhoppningsvis huruvida någon eller några av de nämnda stationerna kommer att slå sina tidigare marsrekord!

25 mars, 2015

Nytt absolut värmerekord för Antarktis

En lokal värmebölja sköljde över den Antarktiska halvön under måndagen och tisdagen. Detta var resultatet av föhnvindar som gav sommarlika och för den delen rekordhöga temperaturer för den annars så iskalla kontinenten. Under måndagen uppmättes +17,4° vid stationen Base Marambio. Detta rekord blev dock mycket kortlivat. Redan nästa dag, tisdagen den 24 mars, orkade temperaturen upp till +17,5° vid Base Esperanza.

Enligt World Meteorological Organization (WMO) är värmerekordet för Antarktis +15,0° uppmätt den 5 januari 1974 vid Vanda station.

Slutligen var det för övrigt flera stationer på Antarktiska halvön som under tisdagen kom upp i maximitemperaturer på 5-12 grader. I kontinentens inre är det dock isande kallt med temperaturer ner mot -70°. Trots allt så är det ändå kalendarisk höst på Antarktis.

Den antarktiska halvön. Klicka på bilden för förstoring. Källa: Wikipedia.

9 mars, 2015

De högsta uppmätta temperaturerna så tidigt på säsongen

I mitt förra blogginlägg förutspådde jag ett mycket varmt Vasalopp, men knappast det allra varmaste. med facit i hand kan vi konstatera att detta besannades. En maximitemperatur på 8,5° i Mora gör söndagens Vasalopp till det varmaste sedan 1959, och det fjärde varmaste i historien.

I östra Götaland och östra Svealand var förhållandena ännu märkligare.
Oskarshamn toppade med hela 18,7° och det finns inget känt fall med så höga temperaturer i Sverige så tidigt på säsongen. Det närmaste vi kommer är 18,0° som uppmättes i Västervik och Oskarshamn den 9 mars 1961.

Allra märkligast var nog den tidiga vårvärme som rådde i östra Svealand. Där toppade Svanberga i Roslagen med 16,6° och Stockholms observatorium hade 15,8°.

I Stockholm finns mätningar sedan 1756 och under hela denna period har det aldrig varit så varmt så tidigt på säsongen. I och för sig finns mätningar med maximitermometer först från och med 1859, men utifrån de avläsningar som gjordes tre gånger per dygn så finns det ingen rimlig rekordkandidat under de första hundra åren.

Det har bara hänt fyra gånger tidigare att det varit så här varmt i Stockholm i mars månad överhuvudtaget. I alla de tidigare fyra fallen har det handlat om andra halvan av mars. Det tidigaste datum med lika höga temperaturer som i söndags var den 19 mars 1990, då det också var 15,8°

27 februari, 2015

Februari 1990 och maj 1867 – två verkligt extrema månader

Februari har så här långt varit mild eller mycket mild i hela landet med överskott på 3-8 grader (se gärna avvikelsekartan för februari). Nästan ingenstans kan den tävla med den exceptionellt milda februarimånaden 1990 då rekorden föll som käglor. I yttersta kustbandet längs Norrlandskusten från Brämön utanför Sundsvall och vidare upp till Bjuröklubb utanför Skellefteå kommer dock årets februari att vara drygt 0,5 grader efter februari 1990. Mycket milt där således men ändå inget rekord.

I juni 2013 skrev jag en trilogi (del 1, del 2 och del 3) om hungersnödåret 1867 där maj var exceptionellt kall. Samtliga drygt 25 stationer som då var i drift hade aldrig haft en så kall majmånad. Dessutom var marginalerna till den näst kallaste majmånaden i många fall mer än en grad vilket är en remarkabel skillnad sett över en hel kalendermånad (se del 3 för statistik över maj 1867). Hade stationsnätet vid den här tiden varit mer omfattande, speciellt i inre Norrland, är det extremt tveksamt om någon annan majmånad hade kunnat matcha 1867.

Nästan, men bara nästan, lika extrem, fast åt andra hållet då, är februari 1990. Bara i nordvästra Norrland lyckades de gamla rekorden från 1959 överleva. I Katterjåkk/Riksgränsen inträffade den mildaste februarimånaden dock 1935. Däremot gäller att samtliga de 25 stationer som var i drift 1867 aldrig hade haft en så pass mild februarimånad som 1990. Även idag är 1990 i stort sett i en klass för sig. Med reservation för nordvästra Norrland där februari 1959 var mildast finns det bara två stationer i landet som haft en mildare februarimånad. Dels ute vid Skagsudde (startår 1964) utanför Örnsköldsvik där februari 2014 och 2008 var obetydligt mildare. Marginalen till 1990 var dock bara 0,2° respektive 0,1° till 1990. Det andra fallet är Luleå flygplats där februari 2014 var 0,1° mildare än 1990. Junsele (startår 1909) och Sundsvalls flygplats (startår 1943) lyckades båda tangera rekordet från 1990 under den extremt solfattiga februari 2014.

Läs mer

20 februari, 2015

Smällkallt 75-årsjubileum!

Idag, fredagen den 20 februari, är det exakt på dagen 75 år sedan folk i Halland och Östergötland vaknade upp till extrem kyla. Ute på Kungsängens flygplats i Norrköping uppmättes på tisdagsmorgonen den 20 februari 1940 rekordlåga -37,9°. På den tiden var detta köldrekord för februari i hela Götaland. Rekordet stod sig ända tills Bredviken i nordligaste Dalsland uppmätte -38,3° på morgonen den 9 under den sällsynt bistra februarimånaden 1966. Även i Halland är köldrekordet från den 20 februari 1940. Kinnared hade då -34,0°. De flesta köldrekord i Götalands landskap härrör annars från vintern 1942 eller 1966. För Östergötlands och Hallands del är noteringen från den 20 februari 1940 än idag gällande köldrekord. Samma morgon rapporterades för övrigt -37,5° från Adelsnäs i södra Östergötland. Läs gärna mer om olika landskapsextremer i artikelserien ”Landskapsklimat” i kunskapsbanken.

Det finns även en del stationer vars köldrekord för februari är från just detta datum 1940. Ljusnedal i Härjedalen hade -43,1° som lägst och även i Halmstad sattes nytt februarirekord med -25,7° denna bistra morgon. För den som vill veta mer om de lägsta temperaturer som observerats i de olika landsdelarna i februari finns detta under ”Lägsta temperaturer i februari”.

Februari 1940 rekordkall i södra Götaland

För flera stationer i främst södra Götaland var hela februari 1940 smällkall och den kallaste februarimånaden som observerats. Detta gäller för bland annat Lund (startår 1860), Kristianstad (startår 1878), Karlshamn (startår 1860) och Växjö (startår 1860). För Falsterbos och Hoburgs del är detta även den kallaste kalendermånaden över huvud taget sedan man började mäta temperaturen där 1880.

10 februari, 2015

Mycket mild februaridag med vårkänsla

För årstiden mycket mild luft har under måndagen strömmat in över Sverige. Lokalt har temperaturerna nått tvåsiffrigt i Götaland och ända upp i norra Norrland har temperaturerna orkat upp över +5°. Preliminärt varmast var det Karlshamn i Blekinge där temperaturen orkade upp i +12,1° under måndag eftermiddag.

För två stationer i Götaland slogs de gamla februarirekorden. Detta var fallet för Göteborg i Västergötland och Hanö i Blekinge skärgård. I Göteborg blev maximitemperaturen under måndagen +11,6°. Därmed slogs det gamla februarirekordet på +11,2° från 1998. Göteborgs temperaturmätningar inleddes 1859. Hanös temperaturserie är betydligt kortare och påbörjades först 1944. Där uppmätte man +10,2° på måndagen vilket överträffade det förra februarirekordet på +10,0° från den exceptionellt milda februarimånaden 1990.

Rejäl värme på östra Island

Det är inte bara här i Sverige som det varit riktigt milt för årstiden. På östra Island uppmättes hela 17° i Dalatangi. Detta var resultatet av kraftiga väst- och sydvästvindar som gav upphov till föhn på ostsidan om Vatnajökull. Detta är dock inte det högsta värdet som observerats på Island i februari. Den 17 februari 1998 kom samma station upp i +18,1°.

 

 

5 februari, 2015

Exklusiv skara av stationer

Som bekant så blev 2014 rekordvarmt i Sverige liksom på den globala skalan. Många länder slog även sina tidigare rekord i årsmedeltemperaturen. Här hemma i Sverige lyckades 12 stationer i Götaland att hamna i den exklusiva skara av stationer med en årsmedeltemperatur på minst 10,0°. Att årsmedeltemperaturen vid någon svensk station slutat på minst 10,0° har endast inträffat en gång tidigare, nämligen år 1990. Vid det tillfället var det Malmö och Helsingborg som kom upp i 10,1° respektive 10,0°.

Följande av SMHIs stationer kom år 2014 upp i en årsmedeltemperatur om minst 10,0° (fallande ordning):

  • Falsterbo A (Skåne): 10,5°
  • Falsterbo M (Skåne): 10,4°
  • Hallands Väderö (Skåne): 10,3°
  • Malmö (Skåne): 10,3°
  • Göteborg (Västergötland): 10,3°
  • Lund (Skåne): 10,2°
  • Karlskrona-Söderstjerna (Blekinge): 10,1°
  • Vinga (Västergötland): 10,1°
  • Nidingen (Halland): 10,1°
  • Helsingborg (Skåne): 10,0°
  • Måseskär (Bohuslän): 10,0°
  • Kristianstad V: 10,0°

Som synes så är praktiskt taget alla stationer kustnära. Det enda undantaget utgörs av vägverksstationen i Kristianstad. Denna har dock ett mycket gynnsamt läge jämfört med den manuella stationen i Kristianstad. Detta avspeglas tydligt i årsmedeltemperaturen som vid Kristianstad M ”bara” var 9,5°.

I takt med att den globala uppvärmningen fortgår kommer det i framtiden att bli vanligare med årsmedeltemperaturer på minst 10,0°. Dessutom kan vi förvänta oss att den geografiska utbredningen av tvåsiffriga årsmedeltemperaturer kommer att öka i framtiden. För nuvarande normalperiod 1961-1990 är Falsterbo klimatologiskt sett Sveriges varmaste station med en årsmedeltemperatur på 8,0°.