Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

21 januari, 2015

Ny väderregim, nya prognosutmaningar

2015 inleddes med en ostadig period. Stora temperaturkontraster mellan sydliga och nordliga breddgrader och en kraftig, västlig jetström på Atlanten medförde flera djupa lågtrycksutvecklingar. Vinden låg då till stor del i fokus i våra prognoser och gav upphov till flertalet klass 2 varningar. Små förändringar i lågtryckets prognostiserade bana och dess utveckling gav stora konsekvenser för hur kraftig vinden skulle bli och vilka områden som skulle beröras av det kraftigaste vindbandet. Flertalet av lågtrycken utvecklades snabbt precis innan de drog in över Skandinavien vilket gjorde prognoserna svårbedömda.

Tillfälligt stop i lågtryckstrafiken

Nu har lågtrycksaktiviteten, åtminstone tillfälligt, avtagit på Atlanten och en högtrycksblockering ger ett tillfälligt stopp i lågtryckstrafiken västerifrån, se bild nedan. Högtrycket (som i marknivå) har centrum över Finland och västra Ryssland dominerar vädret över norra Sverige, medan gamla och diffusa lågtrycks- och frontsystem långsamt rör sig upp med snöfall över södra Sverige. En situation med helt andra prognosutmaningar än i den stormiga inledningen av året.

En analys av det storskaliga väderläget natten den 20/1. Bilden till vänster visar jetströmmen som för närvarande går runt det Skandinaviska högtrycksblocket. Till höger syns temperaturen på 850-hPa-nivån.

En analys av det storskaliga väderläget natten den 20/1. Bilden till vänster visar jetströmmen som för närvarande går runt det Skandinaviska högtrycksblocket. Till höger syns temperaturen på 850-hPa-nivån.

 

 

Läs mer

20 december, 2014

Jaha, blir det någon vit jul?

Ja, det är nog en av de vanligaste frågorna man får som meteorolog under december månad. Tidigt i december blir ofta svaret något i stil med den klimatologiska statistiken som säger att julen blir vit från norra Dalarna och vidare norrut, bortsett en bit upp längs med Norrlandskusten.

Men när antalet dagar fram till jul nu drastiskt minskat ska vi ta en titt på förutsättningarna för en vit jul detta år och prognoserna i allmänhet dagarna kring julafton. Bilden nedan visar dagens prognos för julafton, klockan 13:00. (Klicka på bilden för att se den större)

Prognoskarta för julafton, klockan 13.

Läs mer

27 oktober, 2014

Prognoskvalitet

Hur upplever DU att kvaliteten på våra väderprognoser är? Alldeles för många svarar nog tyvärr ”dålig” på den frågeställning och gör det lite i onödan kan jag tycka. Informationen finns där men den måste nå ut också. De allra flesta använder idag ortsprognoser för att få sin väderprognos, antingen via appen i mobilen/surfplattan eller via vår hemsida, www.smhi.se och dessa prognoser har sina för- och nackdelar. Jag kommer återkomma till detta men först tänkte jag kort gå igenom hur prognoserna blir till och det här är viktigt för att man ska få förståelse för vilken information man faktiskt får i en ortsprognos t.ex.

Schematisk bild över hur en "vädermodell" är uppbyggd i ett rutnät av gridpunkter i såväl horisontell som vertikal led.

 

Läs mer

1 september, 2014

100 mm i Malmö, väsentligt mindre i Lund

Söndagsdygnets skyfall över Malmö har lett till stora rubriker i massmedia samt att kritik riktats mot SMHI för att varningen kom ut sent. Låt oss titta på hur väderläget såg ut.

Boven i dramat var ett lågtryck på Nordsjön som i marknivå inte syntes speciellt bra men som syns betydligt bättre högre upp i atmosfären, vilket man ser i bilden nedan. (Klicka på bilden för att få den större.)

Geopotentialhöjden på 300hPa-nivån, drygt 9000 meter över havet, igår söndag 31 augusti klockan 8 på morgonen.

 

Läs mer

28 juli, 2014

En analys av söndagens åskoväder över Stockholm, del 2

I den första delen av det här inlägget beskrev jag utveckling av åskovädret över Stockholm i går, 27/7. Nu ska jag försöka diskutera den våldsamma utvecklingen av åskan utifrån mitt perspektiv som vakthavande meteorolog och försöka diskutera situationen mer ingående. 

Läs hela inlägget: Läs mer

28 juli, 2014

En anlys av söndagens åskoväder över Stockholm, del 1

Många platser runt om i landet drabbades under helgen av kraftig åska, se sista delen av Sverkers inlägg: En liten sammanfattning av värmeböljan. Allra störst problem har rapporterats från Stockholm som i samband med en kraftig åskcell drabbades av skyfall, mängder av blixtnedslag och kraftiga vindstötar. Vad var det egentligen som hände och varför hade vi ingen varning utfärdad för Stockholmsåskan?

Förloppet då åskskuren utvecklades och passerade över Stockholm visas i radarsekvensen (klicka på bilden för animation), det är 30 minuter mellan varje bild. Man kan se hur en åskcell under förmiddagen rörde sig upp över norra Östersjön utan några exceptionellt kraftiga radarekon.

Åskovädret söndag 27/7 2014

Många blixtar registrerades

Innan skuren landsteg strax söder om Stockholm registrerades inte heller speciellt många blixtar i samband med den här åskcellen, något som framgår ur figur 1. Över land hade dock solen värmt upp lufttemperaturen en bit över 25 grader och när åskcellen sedan kom in över den varma ytan fick den en snabb extraskjuts. Under passagen över Stockholm ökar regnet snabbt i intensitet, radarekona blir hastigt kraftigare och mängder av blixtar registreras.

Antalet registrerade blixtar i går 27/7 från kl 10-16.

Antalet registrerade blixtar i går 27/7 från kl 10-16. Totalt antal blixtar i bilden: 4307.

Snabbt förlopp på ovädret

Förloppet var alltså mycket snabbt, vilket var en av anledningarna till att vi inte förutsåg att just Stockholm skulle drabbas av kraftig åska. Även om vi inte hade någon varning utfärdad för Stockholmsområdet så var det tydligt i prognoserna att mycket kraftig åska kunde drabba Sverige under helgen. Något som vi också försökte förmedla och betona i våra textprognoser, både i översiktstexterna och i distriktstexterna (se meteorologens kommentar).

Problemet i situationer som denna är dock att förutsäga exakt var den kraftiga åskan ska utlösas och under söndagen fanns potential för kraftig åska i så gott som hela landet. Enligt våra prognoser fanns större riskområden än Stockholm, framför allt inre och västra Götaland samt norra Norrland där vi la extra stort fokus i prognosarbetet. Detta i kombination med den mycket snabba utvecklingen gjorde att vi inte hann gå ut med någon varning innan åskan passerat storstadsområdet. En mer utförlig diskussion kring det snabba händelseförloppet, prognoserna inför söndagsovädret och svårigheterna med att prognostisera åsksoväder som det över Stockholm ska jag diskutera i nästa blogginlägg.

Figuren nedan visar att kraftig åska förekom på väldigt många håll i landet under söndagsdygnet.

Registrerade blixtar över Sverige den 27 juli 2014. Totalt antal blixtar: 43 546

Registrerade blixtar över Sverige den 27 juli 2014. Totalt antal blixtar: 43 546

 

 

 

2 januari, 2014

Väderlekens 2013

Bloggen tänkte starta upp det nya året med en tillbakablick på det gamla. Hur var egentligen vädret för Sveriges del under 2013 och vad har man kunnat läsa för inlägg om det svenska vädret under året, här på bloggen?

Som helhet blev 2013 ett varmt år för Sveriges del men inte rekordvarmt. Snötillgången var tämligen god under årets första månader och i slutet av januari var det kallt i hela landet och vi upplevde då ett par så kallade isdygn, vilket vi skrev om följande artikel: ”Maximitemperaturen under 0 i hela landet”. Under långa stunder präglades även vintermånaderna av ovanligt mycket nordostliga vindar vilket ni kan läsa om i inlägget: ”Ost- och nordostvindar igen”.

Vårens ankomst 2013 blev speciell på flera sätt. Ett omfattande högtryck fanns i slutet av februari över Centraleuropa och södra Skandinavien. Detta gjorde att lågtrycken ute på Atlanten tvingades gå en nordligare bana och kunde på så vis föra in mild luft över norra Sverige. Resultatet blev att tre stationer, alla i södra Norrland, bla Torpshammar i Medelpad fick vår först i Sverige. ”Vårvärme”. Vädret blev sedan kallare igen och för en stor del av landet blev vårens ankomst betydligt senare än normalt. ”Life in mars”.

 

Läs mer

4 november, 2013

Simone – i hjärtat av SMHI

Är det halv fem som nya 12z-körningen kommer? Omställningen till vintertid förvirrar även en meteorolog ibland och när jag går på mitt nattpass söndag eftermiddag är det med stor nyfikenhet jag inväntar den senaste modellkörningen innan jag ska bestämma mig för vad jag ska uppdatera databasen med.

Det här blir ett inlägg där Ni får ta del av hur vi jobbade för högtryck med ett lågtryck vid namn Simone, dygnet innan hennes ankomst.

Satellitbild från söndag 27 oktober klockan 13. Simone ligger vid denna tidpunkt sydväst om Irland och kommer under det närmsta dygnet att fördjupas med hela 30 hPa, vilket är mer än de 24 hPa/24 h som krävs för att man skall kalla det för en atmosfärisk bomb.

 

Läs mer

25 juni, 2013

Midsommarvädret – Del 3, The End

Då har det blivit dags att avsluta den här trilogin om midsommarvädret med att ta en titt på hur det tillslut blev. De två tidigare inläggen är dessa: Del-1, Del-2. Varför uteblev den riktiga värmen och varför blev det aldrig så mycket åska över Götaland som vi befarade?

Vi tar det hela i kronologisk ordning och börjar med att titta hur det såg ut under natten mot midsommarafton. (Klicka på bilden för att få den större)

Den vänstra kartan i bilden är den prognostiserade temperaturen på 850hPa-nivån (ca 1500 meters höjd) från Hirlams E11 12z-körning onsdag 19 juni, gällande för fredag 21 juni klockan 02. Den högra kartan är en analys av samma temperatur för fredag 21 juni klockan 02 (dvs så nära sanningen vi kan studera)

 

 

Läs mer

6 maj, 2013

Grillkväll?

Nu när grillsäsongen börjar komma igång vill många såklart veta om det är värt att släpa fram grillen just ikväll eller om väderprognoserna ”röstar” för middag inomhus. Då läsplattor och smartphones numera finns i var och vartannat hem märker vi att allt fler ser sin ortsprognos via SMHIs app eller via ortsök på hemsidan som ”sanningen” och enda informationskälla. För att få en bättre prognos angående sin eventuella grillkväll eller vad det nu kan tänkas vara bör man tillgodose sig med ytterligare information, så som radarbilder, satellitbilder och ”meteorologens kommentar” för att nämna några. Om man vill läsa mer om ortsprognoser och hur man bör använda dessa så kan man göra det här.