Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

27 augusti, 2015

Lågtrycksdominans och risk för kraftigt regn

Efter en regnig och sval julimånad har stora delar av augusti dominerats av en mäktig högtrycksblockering som gett sol och högsommarvärme runt om i landet. Nu har blockeringen dock brutits ner och det är åter lågtryck från Atlanten som dominerar väderbilden.

Regnvarningar

I skrivande stund är ett regnområde på väg åt nordost över Sverige och i samband med det har vi regnvarningar utfärdade från Bohuslän och i ett stråk vidare upp över Norrland. Regnet hänger ihop med ett lågtryck på Atlanten och en kallfront som är på väg åt nordost över landet. Framför fronten har en sydvästlig luftström fört med sig varm och fuktig luft upp mot Sverige, något som kan ge förutsättningar för kraftigare regninslag och rikliga regnmängder.

Kraftig jetström

I samband med fronten finns dessutom ett kraftigt vindmaximum högre upp i atmosfären, en så kallad jetstreak, som under dagen rört sig in mot Sydsverige, se figur nedan. Områden med jetstreaks är ofta extra intressanta områden eftersom det i samband med dessa bildas områden där luften konvergerar och andra områden där den divergerar. Det medför i sin tur att man i lägre luftlager (under området med konvergens och divergens) får områden med sjunkande respektive stigande luft. En jetstreak kan alltså bidra till att forcera luft till att stiga, vilket i sin tur är en förutsättning för att bilda moln och nederbörd. I de områden där varningarna är utfärdade (från Dalsland, Värmland och upp över Norrland) kan även den stigande terrängen bidra till att luften hävs.

En satellitbild från i dag, torsdag kl 11, överlagrad med radar, marktrycket reducerat till havsytans nivå och jetströmmen på 300 hPa.

En satellitbild från i dag, torsdag kl 11, överlagrad med radar, marktrycket reducerat till havsytans nivå och jetströmmen på 300 hPa.

Svårt med placeringen av de kraftigaste stråken

Kombinationen av varm och fuktig luft i lägre luftlager tillsammans med inverkan från kallfronten och jetstreken ger alltså förutsättningar för inslag av kraftigare stråk med regn, något som också antytts i våra nederbördsprognoser. Det bör dock påpekas att det är mycket svårt att prognostisera exakt var de kraftiga stråken hamnar i lägen som detta. Små förändringar i utgångsläget kan medföra stora konsekvenser för placering och utveckling av de kraftiga stråken med regn.

Fortsatt lågtrycksdominans med plats för solglimtar

I prognosen kommer nya lågtryck att passera landet i nästa vecka och det ser ut att bli både blött och relativt svalt. Mellan de passerande lågtrycken ser det dock ut att bli en del solglimtar, precis som i den vackra läsarbilden nedan, tagen och inskickad av Uno Bengtsson i Asarum i Blekinge.

21 augusti, 2015

Ovanligt sena årshögsta i norra Norrland

Vädret i augusti har hittills varit varmt, soligt och torrt i hela landet. Maj, juni och juli var övervägande kyliga. I så gott som hela Götaland, Svealand samt södra och mellersta Norrland kommer ändå de första dagarna i juli att bli årets varmaste. Den 2 juli observerades 32,8° i Forse i Ångermanland vilket sannolikt blir årets högsta temperatur för Sverige som helhet.

I norra Norrland fick man däremot inte ta del av högsommarvärmen i början av juli. Där är det först nu som temperaturerna har orkat röra sig upp mot 25°. Torsdagen den 20 augusti hade exempelvis Piteå i Norrbotten 27,6°, Kvikkjokk-Årrenjarka (Lappland) 27,3° medan Vidsel i södra Lappland var varmast i landet med 27,7°. För samtliga dessa stationer gäller att torsdagens värde är det högsta som uppmätts hittills i år. Det är dock inte omöjligt att fredagen kan bli ytterligare någon tiondel varmare på sina håll i norr. Att årets högsta temperatur observeras under andra halvan av augusti är ovanligt.

Läs mer

28 juli, 2015

Sommarbilder

Nu när juli lider mot sitt slut och det ostadiga sommarvädret alltjämt håller Skandinavien i sitt grepp så får man göra sitt bästa genom att tänka tillbaka till månadsskiftet då vi faktiskt hade riktigt soligt och varmt väder, om än endast några få dagar. Under just den perioden var det flera av er läsare som skickade in vackra sommarbilder och nedan följer två av dessa.

Vackra Härjångsdalen i Jämtland, den 28 juni. FOTO: Josia Hort

 

Marö kupa, söder om Arkösund. Den 1 juli. FOTO: Henric Bundy

 

6 juli, 2015

Sammanfattning av årets första värmebölja

Årets första värmebölja är nu över och det är dags för en sammanfattning. I Sverige blev det inte fråga om några verkliga rekordnoteringar som i vissa länder nere i Europa. Men några platser noterade i alla fall de högsta temperaturerna på flera årtionden.

Torsdag den 2 juli

Den 1 juli steg temperaturen över 25° på många håll i södra och mellersta Sverige. Den 2 juli blev det ännu varmare med över 30° i främst Svealand och södra Norrland.

  • Allra varmast var det i Forse i Ångermanland med 32,8°. Det är rekord för den stationen sedan tillförlitliga mätningar av maximitemperatur inleddes 1956. I och för sig startade mätningar i Forse redan 1901, men de första årtiondena var utrustningen sådan att maximitemperaturerna var orealistiskt höga.
  • Östersund/Frösön noterade samtidigt sin högsta temperatur sedan 2003 med 29,1°.

Fredag den 3 juli

  • Vid Sundsvall-Härnösands flygplats uppmättes 32,4°, vilket är högsta temperaturen där sedan 1994. Den varma sommaren 1994 kanske många annars minns främst för fotbolls-VM i USA.
  • Härnösand hade 32,2°, vilket även för den stationen är den högsta temperaturen sedan 1994. Värdet är dessutom bara en halv grad från Härnösands absoluta värmerekord från juli 1914.

Lördag den 4 juli

Temperaturer på 30-31° noterades upp till södra Norrland, men inga rekordnoteringar för stationer med längre mätserier.

Söndag den 5 juli

Värmen kulminerade i södra halvan av landet.

  • Malmö hade med 32,4° den högsta temperaturen sedan 1994.
  • Kristianstad noterade med 31,9° den högsta temperaturen sedan år 2000, och den högsta för juli månad sedan 1959.
  • Karlshamn hade med 31,1° den högsta temperaturen sedan augusti 1975, och den högsta för juli månad sedan 1959.
  • Ölands södra udde hade med 26,5° den högsta temperaturen sedan 1997.

Avvikelse från normal temperatur den 1-5 juli 2015.

Värmeböljan har i södra och mellersta Sverige gett ordentliga temperaturöverskott för de första fem dagarna i juli. Detta överskott torde dock snabbt krympa i samband med övergången till svalare väder.

Tropiska nätter

Det har inte varit tropiska nätter i någon större omfattning under den här värmeböljan, delvis beroende på att det var fråga om relativt torr luft och att havsvattnet ännu inte är så varmt.

Natten till den 3 juli sjönk dock temperaturen inte lägre än 22,3° i Kuggören i Hälsingland, vilket jag beskrivit närmare i mitt förra blogginlägg.

Natten till den 6 juli sjönk inte temperaturen under 20,1° i Karlskrona-Söderstjerna. Där blev det dock svalare under dagen varför det inte blev något ”tropiskt dygn” trots en tropisk natt.

30 juni, 2015

Sommarbilder

Som Mattias skrev på bloggen härom dagen så är varmare och stabilare väder på gång. Det väntas högsommarvärme på många håll i landet och dessa båda läsarbilder får representera den typ av väder som vi har att vänta kommande dagar i landets södra och mellersta delar.

En vacker sommarbild från Målquistadammen i Aneby, Småland. Bilden är tagen den 20 juni. FOTO: Ragnwald Reinsjö

 

Solens strålar bryts i iskristallerna i det tunna Cirrostratustäcket över den danska ön Läsö i Kattegatt den 26 juni och bildar ett vackert halo. FOTO: Kjell Thuresson

 

Ni får gärna skicka väderrelaterade sommarbilder till oss med förbehållet att de kan komma att publiceras här på bloggen. I slutet av sommaren kanske vi, med hjälp av era bilder, kan göra en sammanställning av hur sommarvädret har varit. Vid alla typer av väder. =) vaderleken@smhi.se

 

26 juni, 2015

Varmare och stabilare väder på gång

Sommarvärmen har hittills lyst med sin frånvaro, men nu är varmare luft snart på väg. Efter den långa perioden med kyligt och ostadigt väder är nyheten om den annalkande sommarvärmen ett hett ämne i prognoserna just nu. Även jag tänkte ge en liten kommentar kring läget.

Eniga prognoser

Det prognostiserade väderomslaget väntas i mitten av nästa vecka då en högtrycksrygg med varm luft växer in över Sverige. Trots att omslaget i nästa vecka fortfarande ligger flera dagar fram i tiden är prognoserna eniga om en tendens till varmare och stabilare väder i nästa vecka. Osäkerheterna ligger snarare i hur mycket varmluft som ska strömma upp och hur länge det ska hålla i sig.

Storskaliga väderläget

En av anledningarna till att vi nu kan känna oss relativt säkra på att det blir, åtminstone ett tillfälligt, omslag till varmare och mer högtrycksbetonat väder i nästa vecka är att väderomslaget sker på en ganska stor skala, något som ökar prediktabiliteten.

Under långa perioder av såväl maj som juni låg den arktiska köldpolen förskjuten mer ner mot den nordligaste delen av Atlanten och nordligaste Skandinavien än vanligt, vilket framgår ur figur 1 nedan. Det gav ett gynnsamt läge för lågtryck att utvecklas på den norra delen av Atlanten för att sedan dra in över Sverige med ostadigt, tidvis blåsigt och kyligt väder.

De svarta konturlinjerna i bilden visar ett medelvärde av den geopotentiella höjden av 500 hPa-ytan under perioden 1 maj till 22 juni. Färgkonturerna visar avvikelsen från ett klimatologiskt värde. Datan är reanalysdata från NCEP.

De svarta konturlinjerna i bilden visar ett medelvärde av den geopotentiella höjden av 500 hPa-ytan under perioden 1 maj till 22 juni. Färgkonturerna visar avvikelsen från ett klimatologiskt värde. Notera det omfattande blåa området som sträcker sig från Skandinavien bort mot södra Grönland. Datan är reanalysdata från NCEP.

Den kommande veckan får vi ett litet trendbrott i det ovan beskrivna mönstret som dominerat vädret sedan en tid tillbaka. Köldpolen som så envist legat från Grönland och vidare ner mot Norska havet har försvagats och förskjuts långsamt bort samtidigt som ett lågtrycksområde nu stannar upp väster om Brittiska öarna. Öster om lågtrycksområdet kan varmluft börja strömma upp mot Nordeuropa med en sydlig och sydvästlig luftström. I början av nästa vecka kommer ett nytt lågtryck under fördjupning västerifrån in i lågtrycksområdet på Atlanten och det får varmluften att på allvar sätta fart upp mot Skandinavien, se figur 2.

Väderkartor som visar den högtrycksrygg som väntas ge sommarvärme nästa vecka.

Figur 2. Visar en prognos för tisdag och fredag i nästa vecka. I kartorna visas lufttrycket i havsytans nivå med svarta konturlinjer och den geopotentiella höjden av 500 hPa-ytan med de färgade konturerna. Lägg märke till det avsnörpta lågtrycket väster om Brittiska öarna och högtrycksryggen som växer in över Skandinavien (syns kanske tydligast på 500 hPa).

Osäkert hur länge värmen stannar

Det högtrycksbetonade och varma vädret kommer förmodligen till Sverige under onsdag och torsdag den kommande veckan och det mesta i prognoserna tyder på att värmen håller i sig över helgen. I slutet av vår 10-dygnsperiod finns dock en viss antydan till att högtrycksryggen försvagas och att lågtrycksområdet på Atlanten börjar förskjutas österut, något som i så fall skulle innebär en återgång till lite ostadigare väder igen. På den tidsskalan är dock osäkerheten i prognoserna relativt stor.

23 juni, 2015

Extremt varm majmånad ökar sannolikheten för rekordvarmt 2015 globalt sett

Maj 2015 blev ännu en extremt varm månad globalt sett. Både Japan Meteorological Agency (JMA) och amerikanska National Oceanographic and Atmospheric Administration (NOAA) rankade med bred marginal maj 2015 som den varmaste majmånaden sedan mätningarna inleddes i slutet av 1800-talet. Därmed har fem av de globalt sett varmaste majmånaderna alla inträffat efter 2009.

NASA placerar årets majmånad på en preliminärt delad andraplats, tillsammans med 2012, efter 2014. Utifrån NOAAs och NASAs värden har perioden januari-maj varit rekordvarm (se tabeller nedan). Inledningen av 2010 var enligt båda väderinstituten nästan lika varm som årets. De år som haft den varmaste inledningen enligt NASAs data är:

År

Temperaturavvikelse jan-maj

El Niño/La Niña jan-maj

El Niño/La Niña under juli-dec

2015

+0,766°

Prognos: El Niño

2010

+0,760°

El Niño

La Niña

2007

+0,724°

El Niño

La Niña

2014

+0,670°

Neutralt

Neutralt

1998

+0,660°

El Niño

La Niña

Tabell 1 visar de fem år (kolumn 1) som haft den varmaste inledningen av ett kalenderår för månaderna januari-maj utifrån NASAs temperaturdata. Avvikelserna i kolumn 2 är relativt normalperioden för 1951-1980. Kolumn 3 visar om kalenderåret inletts med El Niño eller La Niña medan kolumn 4 istället visar hur utvecklingen av El Niño/La Niña varit under kalenderårets andra halva.

NOAAs värden för samma period under 2015 skiljer sig något åt från NASAs. Detta beror på att de båda väderinstituten använder sig av en annan normalperiod samt olika beräkningsalgoritmer för att hantera data från observationer och satelliter. NASAs normalperiod är 1951-1980 medan NOAAs är för hela 1900-talet.

År

Temperaturavvikelse jan-maj

2015

+0,85°

2010

+0,76°

2007

+0,71°

1998

+0,70°

2014

+0,70°

Tabell 2: Tabellen visar de fem år som haft den varmaste inledningen av ett kalenderår för månaderna januari-maj utifrån NOAAs temperaturdata. Avvikelserna i kolumn 2 är utifrån det beräknade medelvärdet för hela 1900-talet.

El Niño ökar sannolikheten för rekordvarmt 2015

Vad betyder det här för fortsättningen av 2015? Först och främst innebär det att vi haft en oerhört varm inledning på 2015. Under våren har El Niño utvecklats och enligt amerikanska NOAA är sannolikheten att El Niño fortsätter under resten av året omkring 85%. Däremot är det än så länge oklart hur pass kraftfull El Niño blir. Dock finns det modeller som i nuläget indikerar att årets El Niño kan komma att bli en av de starkaste som skådats, däribland ECMWF, JMA, NOAA och NASA.

Här finns en betydande skillnad gentemot 2010 (liksom 2007 och 1998) som inleddes med El Niño men under andra halvan av 2010 svängde det över till La Niña vilket istället har en globalt sett kylande effekt på klimatet. Detta är inget ovanligt. En El Niño följs ofta, men inte alltid, av en La Niña. Då El Niño nu ser ut att fortsätta innebär det att sannolikheten för ett rekordvarmt 2015 ökar. Detta ökar dessutom oddsen för att också 2016 blir ett av de absolut varmaste åren på den globala skalan.

22 juni, 2015

Extremt kylig midsommarafton i nordöstra Götaland och sydöstra Svealand

Förra årets midsommarafton var mycket kall i praktiskt taget hela landet, något som jag bloggade om, se inlägget ”Liten summering av midsommarafton 2014”.  I Stockholm blev det då den tionde kallaste midsommaraftonen sedan 1860 och den kallaste sedan 1987.  Årets midsommarafton var dock ännu kallare i Stockholm(!) Automatstationens maximitemperatur vid Observatoriekullen fredagen den 19 juni var blygsamma +12,0°.

Under de 150 år som mätningar med maximi- och minimitermometer gjorts på Observatoriekullen i Stockholm är det bara midsommarafton 1902 och 1987 som varit ännu kallare än årets. 1902 kom man bara upp i +9,0° som mest medan det den 19 juni 1987 var +11,5° som högst.  Midsommaraftonen 1904 var lika kylig som årets.

I Norrköping där mätningar pågått sedan 1944 och framåt blev det en rekordkall midsommarafton. Maximitemperaturen i fredags kom upp i +13,6°.

Också i Linköping var det riktigt kyligt med som mest +13,8°. Där räcker det med att gå tillbaka till 1996 för att finna en ännu kyligare midsommarafton. Den 21 juni 1996 var det +13,6° som högst.

I Västervik/Gladhammar där mätningar med maximi- och minimitermometer pågått sedan 1863 var det +13,4° som högst i fredags vilket är den femte kallaste midsommaraftonen som observerats. För att finna en kyligare midsommarafton där får man gå tillbaka till 1949. Även midsommaraftnarna 1929, 1904 och 1902 var kallare än i år. Rekordet hålls av 1902 då det bara var +11,0° som mest. Mätningar med maximi- och minimitermometer har pågått sedan 1863 i Västervik/Gladhammar.

Kylig midsommarafton i så gott som hela landet

Dygnsmedeltemperaturens avvikelse från den normala under midsommarafton visar att temperaturen var under den normala i så gott som hela landet. Bara i delar av norra Jämtland var temperaturen kring det normala. Relativt sett kyligast var det i östra Götaland och östra Svealand som vädermässigt var dagens och även helgens största förlorare. Där föll också de största regnmängderna. Av de dagligrapporterande stationerna föll mest i Fårösund på norra Gotland med 18,6 mm följt av 17,1 mm i Börrum i Östergötland. I Svealand var det Tullinge och Stockholm som fick mest med 11,4 mm samt 10,0 mm.

Dygnsmedeltemperaturens avvikelse från den normala den 19 juni 2015. Källa: SMHI

Inofficiella mätningar från privatpersoner i kustområdena ute på Vikbolandet utanför Norrköping antyder att det lokalt kan ha fallit över 50 mm regn där från torsdag kväll fram till lördagen.

Norrland – midsommaraftonens stora vinnare

Även i resten av Götaland och södra Svealand var det ostadigt väder med skurar på många håll. Den stora vinnaren den här midsommaraftonen var Norrland där man hade uppehåll. Bara i Gästrikland föll lite lätt regn. Midsommaraftonens högsta temperatur uppmättes överlag i de inre delarna av Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Allra varmast var det i Boden (Norrbotten) med +21,1° följt av +21,0° i Junsele (Ångermanland) och Älvsbyn (Norrbotten). Svealands högsta temperatur blev +18,9° i Arvika (Värmland) medan Götalands högsta blev blygsamma +17,9° i Göteborg.

Midsommaraftonens lägsta temperatur blev -1,3° i Kvikkjokk-Årrenjarka i Lappland. I Svealand var det som lägst +0,6° i Särna i norra Dalarna medan Gårdsjö i norra Västergötland hade Götalands lägsta temperatur med +7,5°.

18 juni, 2015

Kylig och ostadig midsommarhelg

Midsommarhelgen är för många en av årets viktigaste högtider och förväntningarna ofta höga på att kunna äta och dricka gott utomhus samt dansa kring midsommarstången. För att kunna sitta ute är vädret en viktig ingrediens för många. Förra årets midsommarhelg var ur vädersynpunkt för de flesta närmast urusel med ostadigt och mycket kyligt väder. I Stockholm var midsommaraftonen den näst kallaste som observerats under perioden 1951-2014. Bara 1987 var ännu kyligare. I Östersund var den tredje kallaste midsommaraftonen på 150 år efter 1939 och 1923.

Sedan 1991 har midsommarvädret dominerats av kyligt väder. De riktigt varma midsommaraftnarna har varit lätträknade. I Östersund har maximitemperaturen under midsommaraftonen bara i en handfull fall orkat över 20°. Senaste gången Östersund hade en högsommarvarm midsommarafton (≥25,0°) var 1975.

Läs mer

2 juni, 2015

Urusla dagstemperaturer hittills

I skrivande stund är det den 2 juni och prognoserna tyder inte på annat än ytterligare en dag med blygsamma dagstemperaturer.

Säsongens hittills högsta temperatur är 22,0° och uppmättes i Arvika redan den 20 april.

För att finna ett så blygsamt nationellt säsongshögsta så långt fram som den 2 juni får vi gå tillbaka till år 1877!

År 1983 och några andra år under 1900-talet var det i och för sig lite blygsammare maximitemperaturer under själva våren (mars-maj).

Men då blev det varmare redan de första dagarna i juni, vilket det inte blivit i år.

År 1877 blev det varmare från den 4 juni med exempelvis upp till 30° i Stockholm den 6 juni. Så om värmen dröjer ytterligare några dygn får vi söka ännu längre tillbaka i arkivet efter motsvarigheten.

Jag ska hålla er uppdaterade…

Samma visa för tio år sedan

Minnesgoda läsare kanske drar sig till minnes att det somrarna 2004 och 2005 var samma visa med oavbrutet mycket låga dagstemperaturer.

Då var det i och för sig några perioder lite längre fram på sommaren som vi hade säsongshögsta fram till vissa datum som var de blygsammaste sedan 1860-talet.

Skarp kontrast till rekordvärme på andra håll

Vårt svala svenska vår- och försommarväder står naturligtvis i skarp kontrast till den dödliga hettan i Indien, de rekordhöga temperaturerna i Spanien och Portugal i början på maj m.m.

Men jag vågar inte peka på något annat än slumpen att det blivit så här i år.

Frånvaro av värme, inte närvaro av kyla

Om vi tittar på maj månads lägsta minimitemperaturer, så har de inte varit speciellt märkvärdiga. Det är i stället den nästan totala avsaknaden av riktigt varma dagar som varit märklig.

Detsamma kan sägas om exempelvis de två kalla vintrarna 2009/10 och 2010/11. Det var inte så många enskilda dygn med rekordlåga temperaturer, utan i stället de mycket långa perioderna utan införsel av mildluft som var anmärkningsvärd.