Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

Om Pär Holmgren

Meteorolog som tidigare arbetat för försvaret och SVT. Undervisar idag i meteorologi samt föreläser om klimatförändringar och hållbarhet.
4 september, 2012

Får vi en (till) kall vinter?

Det här blir mitt sista inlägg i sommarbloggen och vad kan då vara mer passande än att skriva något om den kommande vintern? :) Det är givetvis alltför tidigt att uttala sig om den än, men med den snabba avsmältningen av havsis i Arktis den här sommaren kan vi åtminstone fundera lite över vilka följder det kan få för vintern i år, och även kommande år.

Efter att så gott som samtliga vintrar under inledningen av 2000-talet varit milda i större delen av landet har vi nu de senaste tre vintrarna haft perioder med rätt sträng kyla. Februari 2010 och december 2010 var det till och med månadsmedeltemperaturer under det normala i hela landet. Och som ni kan se på kartan här till vänster var det i december 2010 underskott på drygt 5° i större delen av södra och mellersta Sverige. På motsvarande kartor för samtliga vintermånader; december, januari samt februari ser man att månader med överskott förekommit betydligt oftare.

Med den globala uppvärmningen är det inte oväntat att just vintrarna hos oss i Sverige i genomsnitt blir varmare. Det är ungefär samma typ av återkopplingar som jag beskrivit i tidigare blogginlägg för somrarna i Arktis. Södra Sveriges vintrar påminner delvis om somrarna i Arktis, så till vida att det ”normalt” är långa perioder med temperaturer nära 0°, vilket i sin tur gör att redan en liten förändring i temperatur kan leda till stora förändringar i klimatet i övrigt. Våra vintrar får regn i stället för snö, isen lägger sig senare på sjöarna, det blir ingen ordentlig tjäle, vilket i sin tur leder till att den snö som ibland faller snabbare smälter. Vintrarna blir helt enkelt ”ovintrar”.

Men hur förklarar man då de senaste vintrarnas kalla perioder? Ja, först och främst är det skillnaden mellan väder och klimat. Även med ett varmare klimat får vi i framtiden enstaka perioder med kyla. Hur vädret blir vid ett visst tillfälle beror på lågtrycksbanor, luftmassor, vindriktningar osv… Men i takt med att allt större områden i Arktis blir isfria sommartid och att uppvärmningen går snabbare i Arktis än längre söderut påverkar det i sin tur förutsättningarna för just lågtrycksbanor, luftmassor, vindriktningar osv. Det är mycket som tyder på att luftströmmarna högre upp i atmosfären förändras, exv jetströmmarna och Rossbyvågorna. Med mindre skillnad i temperatur mellan Arktis och sydligare breddgrader ökar amplituden i Rossbyvågorna och de rör sig dessutom långsammare. Det leder i sin tur till att vädersituationer nere vid marken kan bli mer fastlåsta och kvarliggande, och ett exempel på det är kalla högtryck vintertid. Om det blir en kall eller en mild vinter i år här i Sverige återstår att se. Helt säkert får vi i alla fall en annan vinter än vi fått utan den globala uppvärmningen.

Här kan ni se en intressant föreläsning av Jennifer Francis om de här processerna. Föreläsningen hölls på den konferens som American Meteorological Society arrangerade i januari i år. (De två länkarna öppnas i nya fönster.)

27 augusti, 2012

Mindre än 4 miljoner km² havsis kvar i Arktis

Nu visar även analyserna från National Snow and Ice Data Center (öppnas i nytt fönster) att årets sommar blir den isfattigaste som uppmätts i Arktis när det gäller havsisen. Redan den 15 augusti gick universitetet i Bremen med att ett nytt ”all-time-low” hade slagits, vilket jag skrev om i ett tidigare blogginlägg.

26 augusti återstod 4,10 miljoner kvadratkilometer havsis enligt NSIDC. Det tidigare minimirekordet var 4,17 miljoner km² och det sattes 18 september 2007. Med andra ord kan årets smältsäsong mycket väl pågå i ytterligare drygt 3 veckor. Under augusti har utbredningen av is minskat med i genomsnitt ca 75 000 km² per dygn, vilket är nästan dubbelt så snabbt som den normala takten i augusti; 40 000 km². Om nuvarande avsmältningstakt fortsätter en bit in i september kan alltså mycket väl så lite is som storleksordningen 3 miljoner kvadratkilometer återstå.

Idag, 28 augusti, (eller möjligen i morgon) lär med andra ord vara den första dagen som mindre än 4 miljoner km² havsis återstår.

I bilden ovanför, som är tagen från NSDICs analys (öppnas i nytt fönster), ser du isutbredningen i år jämfört med det tidigare rekordåret 2007 samt 1980 som är det år i statistiken som har störst utbredning. Inlagt är även medelvärden för perioderna 1979-2000 och 1981-2010.

Men årets smältsäsong måste inte fortsätta 2-3 veckor in i september, som 2007. Förra sommaren, som är det tidigare näst isfattigaste året i statistiken, nåddes minimat 4,33 km² redan den 9 september.

Du kan även läsa tidigare blogginlägg om Arktis: ”Trösklarna i Arktis” beskriver tre olika självförstärkande återkopplingar. ”Den arktiska dödsspiralen” beskriver hur snabbt även havsisens tjocklek minskar i Arktis.

 

25 augusti, 2012

Sensommar eller förhöst

Nätterna blir allt längre nu och solen står lägre på himlen. Områden med dimma och dimmoln blir vanligare och ligger dessutom kvar längre på förmiddagarna. Och på prognoskartorna börjar vi meteorologer hålla utkik efter de första höststormarna…

Även om det fortfarande är meteorologisk sommar i så gott som hela landet börjar det märkas att sommaren går mot sitt slut. I kalendern räknar vi oftast september, oktober och november som höstmånaderna, men klimatologiskt kommer hösten i genomsnitt ner till Svealand först i slutet av september och den når inte Sydsverige förrän i mitten eller slutet av oktober.

Kartan här till vänster visar genomsnittligt datum för höstens ankomst. Den kommer från en utförlig artikel i Kunskapsbanken om hösten. Den meteorologiska definitionen för höst är att dygnsmedeltemperaturen ska ligga under 10° minst fem dygn i streck. När den väl har gjort det säger man att hösten ankom det första av de fem dygnen. Än så länge i år (t o m 23 augusti) har det bara blivit höst i fjällkedjan, men det har varit hösttemperaturer de senaste dagarna i norra Norrlands inland så hösten lär ta ett stort kliv söderut och österut rätt snabbt. Du kan följa höstens ankomst på en sida som uppdateras automatiskt varje dag.

22 augusti, 2012

En sommar utan tropisk natt?

En första genomgång av sommarens temperaturer pekar på att vi i Sverige inte haft någon tropisk natt den här sommaren – och sannolikheten är låg för att det ska inträffa så här sent på året när nu nätterna snabbt blir allt längre. De enda åren då tropiska nätter förekommit i september är 1997 och 2002, så rent statistiskt är det fortfarande inte helt uteslutet med en sen tropisk natt. Men vädermodellerna har däremot inte med någon antydan om så varma nätter den kommande veckan…

Definitionen för tropisk natt är att temperaturen inte sjunker under 20°. I kunskapsbanken hittar du en utförlig artikel om tropiska nätter och från den artikeln kommer bilden nedan.

Senaste tillfället då vi hade en sommar utan tropiska nätter är alltså 1998, medan vi året innan hade rekordmånga; 30 st. Som man ser av figuren var det däremot ganska vanligt på 60-, 70- och 80-talen med somrar utan tropiska nätter. Det kan delvis bero på ett något varmare klimat sedan dess, men beror antagligen även på att vi idag har fler observationsplatser.

En av de tropiska nätterna som inträffade under förra årets sommar (2011) är lite extra intressant. Dels för att den inträffade i Lappland, och det är mycket ovanligt med tropiska nätter så långt norrut. Men dessutom för att det redan lite senare på dagen blev ”kallare”. I Gällivare sjönk aldrig temperaturen under 20° natten till 30 juni, men när svalare luft kom in på dagen sjönk temperaturen till 19,2° kl 20. Meteorologiskt delar vi ibland upp dygnet som ”dag” kl 08-20 och ”natt” kl 20-08, och nästan alltid inträffar maxtemperaturen på ”dagen” och mintemperaturen på ”natten”, men vid just det här tillfället blev det alltså ett undantag.

20 augusti, 2012

32,1° i Lund – varmast i år(?)

Nu var vi haft årets hittills högsta temperatur två dagar i rad! Det blev nämligen ännu varmare idag än igår  och årets (hittills) högsta temperaturnotering är nu 32,1° i Lund. Men precis som vissa tidigare tillfällen den här sommaren avviker noteringen i Lund rätt mycket från närliggande observationsstationer, där de högsta idag är:

30,6 Malmö
29,5 Malmö/Sturup
29,2 Munka-Ljungby
28,6 Ängelholm/Barkåkra
28,3 Helsingborg
27,8 Rynge

Jag skrev ett utförligare blogginlägg igår om gårdagens rekordnoteringen på 31,3° i Kristianstad, och tidigare idag skrevs även en nyhetsartikel om årets högsta temperatur.

19 augusti, 2012

31,3° i Kristianstad – varmast i år

Det har varit årets (hittills) varmaste dag idag, och det är flera stationer som har rapporterat temperaturer över 30°:

31,3° Kristianstad
30,8° Karlshamn
30,7° Skillinge
30,6° Kalmar flygplats
30,5° Ronneby/Kallinge
30,1° Kristianstad

Den varmaste luften förskjuts lite söderut i morgon, men möjligen kan det även då bli upp mot 30° någonstans i Skåne.

Tidigare årshögsta var 30,5° i Lund, 25 juli. Om 31,3° står sig som årets högsta temperatur blir det i så fall den lägsta ”årshögstanoteringen” på senare år. Så här ser statistiken ut för årets högsta temperatur sedan 2000:

2011: 33,5°, Markusvinsa, Norrbotten den 10 juni.
2010: 35,0°, Målilla, Småland den 11 juli.
2009: 32,5°, Hud, Bohuslän den 28 juni.
2008: 33,4°, Västerlösa, Östergötland den 27 juli.
2007: 32,9°, Eklången, Södermanland den 9 juni.
2006: 34,2°, Målilla, Småland den 7 juli.
2005: 32,8°, Gladhammar, Småland den 12 juli.
2004: 31,6°, Hudiksvall, Hälsingland den 7 augusti.
2003: 32,6°, Forse, Ångermanland den 17 juli.
2002: 33,7°, Roma, Gotland den 1 augusti.
2001: 32,7°, Eklången, Södermanland den 7 juli.
2000: 33,5°, Skedemosse, Öland den 20 juni.

Ni kan läsa mer om det i ett blogginlägg från 21 juli.
19 augusti, 2012

Årets varmaste dag!

Som väntat är det några stationer i södra Götaland som fått temperatur runt 30°C idag.

Den högsta noteringen till kl 14 är 31,3° i Kristianstad. Kalmar flygplats har haft 29,8°.

Sammanställningen över dagens högsta temperaturer görs efter kl 20.

Det blir hur som helst årets (hittills) varmaste dag som jag skrev om i bloggen i morse. Den varmaste luften förskjuts lite söderut i morgon, men möjligen kan det även då bli upp mot 30° någonstans i Skåne.

19 augusti, 2012

30° i Sydsverige idag?

Ja, det är inte alls omöjligt. Det är riktigt varm luft som strömmar upp över södra Götaland, där det igår var över 29° i Lund och Kristianstad. Det är fortfarande bara Lund som har noterat temperaturer över 30° i sommar, och det vid tre tillfällen:

30,5° (25 juli)
30,3° (27 juli)
30,1° (28 juli)

Som jag skrev i ett inlägg 29 juli avviker noteringarna i Lund de tre dagarna från övriga stationer i Skåne med över 1 grad. Bland övriga observationsstationer är det följande som varit varmast i sommar (juni-augusti):

Kristianstad, 29,3° (24 juli)
Ronneby/Kallinge, 29,2° (26 juli)
Målilla, 29,1° (25 juli)
Kristianstad, 29,1° (igår, 18 augusti – då Lund uppmätte 29,2°)

Men redan den 25 maj uppmättes 29,8° i både Arvika och Falun-Lugnet, som ni kan läsa om i ett tidigare blogginlägg.

17 augusti, 2012

Första halvan av augusti normalt (lite) onormal

Första halvan av augusti har varit ganska odramatisk. Medeltemperaturerna ligger lite över det normala i hela landet, men som ni kan se på temperaturkartan är det mindre än en grad i södra Sverige, och det är bara lokalt i Norrbottens län som det är över två grader. Den högsta temperaturen hittills i augusti är uppmätt i Lund, 2 augusti, då det var 28,0°C. Men mätningarna i Lund har vid vissa tillfällen den här sommaren avvikit ganska mycket från andra stationer i omgivningen. Så var det även den dagen, då Malmö, Helsingborg och Ängelholm var närmast med 26,7°C. Lund är ju dessutom den enda stationen i Sverige som haft över 30° den här sommaren, något jag skrev om i ett blogginlägg i slutet av juli.

Nederbörden visar inte heller upp några stora avvikelser. Det har varit överskott i delar av Svealand och norra Götaland, medan det varit torrare än normalt i södra Götaland och stora delar av Norrland. Som alltid sommartid faller nederbörden ojämnt, som exempelvis syns på nederbördskartan för 16 augusti, då det var uppehållsväder i så gott som hela landet men en regnskur gav ett kortvarigt och intensivt regn i Uppsala. 16,1 mm uppmättes vid Uppsala universitet.

De små temperaturöverskotten nu i augusti tillsammans med den ”onormalt normala” månadsmedeltemperaturen i juli och underskotten i juni gör att hela sommaren alltmer närmar sig en genomsnittstemperatur som ligger mycket nära snittet för 1961-1990.

Normalt ska ju hösten börja ta sig ner över nordligaste Norrland nu i mitten av augusti, som ni kan se på kartan med normalt datum för höstens ankomst. Men de senaste dagarna har temperaturer varit långt över det normala och hösten har fått stanna upp åtminstone några dagar. Kartan för höstens ankomst i år visar att det än så länge bara är i de nordligaste gränsfjällen som hösten börjat.

16 augusti, 2012

Fjärde varmaste julimånaden globalt

Månadsmedeltemperaturen för juli blev nästan onormalt normal här i hemma Sverige, något som jag skrev om i ett tidigare blogginlägg. Men globalt blev juli 2012 enligt NOAA den fjärde varmaste julimånaden som uppmätts sedan 1880, med ett överskott på 0,6201°C jämfört med 1901-2000. (Länken öppnas i nytt fönster.) De extremt stora överskotten i delar av Nordamerika balanseras något av områden med underskott i delar av Australien, södra Sydamerika och Antarktis.
Här är listan på de tio varmaste julimånaderna:
  1. 1998  0,71°C
  2. 2010  0,65°C
  3. 2005  0,64°C
  4. 2012  0,62°C
  5. 2002  0,61°C
  6. 2006  0,58°C
  7. 2009  0,58°C
  8. 2011  0,57°C
  9. 2001  0,55°C
  10. 2003  0,55°C

Den allra varmaste julimånaden är alltså fortfarande från 1998, i samband med en mycket kraftig El Niño. Hela året 1998 är det tredje varmaste året som  än så länge har uppmätts, efter 2005 och 2010.