Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

Om Mattias Lind

Meteorolog på SMHI, med särskilt intresse för storskaliga vädersituationer och atmosfärens dynamik.
2 maj, 2014

Aprilväder i inledningen av maj

Efter en varm och solig aprilmånad har kall luft strömmat ner över hela landet under inledningen av maj. I inlägget Kallaste majnatten i Vänersborg på över 100 år skrev Sverker om den gångna nattens låga temperaturnoteringar. Ett annat bevis på att det är riktigt kall luft som strömmat ner över landet fick man på morgonen den 1:a maj då man på många håll i Svealand vaknade upp till ett vitt täcke av nysnö. Bland annat rapporterade Vattholma i Uppland ett snödjup på hela 20 cm! Även flera andra stationer i Uppland rapporterade ganska stora snömängder på torsdagsmorgonen, se aktuell snödjupskarta. Bilderna nedan är tagna igår av Bertil Engdahl i Ål utanför Enköping. 

Läs mer

4 april, 2014

Sand från Sahara faller över Europa

Den senaste veckan har stora mängder sand och stoft strömmat upp över Europa. I bland annat England och Tyskland har luften tidvis varit kraftigt förorenad och bilar och andra föremål har täckts av lager med rött damm. Sanden har sitt ursprung i Saharaöknen och har förts upp i atmosfären via sandstormar som härjat i nordvästra Afrika.

Transporten av sand från Sahara och upp över Europa har skett i ett par omgångar under den senaste veckan och hänger ihop med ett fastlåst väderläge med två stora, dominerande trycksystem. Ett lågtrycksområde på Atlanten ner mot Iberiska halvön samt ett högtrycksområde över kontinenten och upp mot östra Grönland har gett förutsättningar för stora förskjutningar av luftmassor i syd-nordlig riktning. Sanden kan färdas långa sträckor på hög höjd i atmosfären och faller till marken i samband med regn, något som skett över framför allt Storbritannien under de senaste dagarna. Satellitbilderna nedan är kompositbilder särskilt framtagna för att följa utvecklingen av sandstormar. Stoft och sand framträder som rosa områden. Överlagrat i den första bilden är strömningsmönstret i den övre delen av troposfären och man kan ana hur sanden är på väg upp över Europa.  Den andra bilden är inzoomad över nordvästra Afrika där en stor sandstorm ägde rum i samband med en kallfrontspassage i onsdags.  

I nuläget finns ett område med sand och stoft över norra Tyskland som under kvällen och natten väntas falla till marken i samband med ett mindre regnområde. Denna gång ser inte Sverige ut att få del av fenomenet, men det är inte helt ovanligt att sand från Sahara når hela vägen till Skandinavien innan det faller ner i samband med regn.   

 

Bilden visar väderläget i onsdags då luft från norra Afrika strömmade upp över Västeuropa (konturerna visar geopotentiella höjden av 300-hPa ytan och pilarna visar vinden på samma höjd). I bilden kan man också ana ett rosa område över nordvästra Afrika, det är sand och stoft som förts upp i atmosfären i samband med en sandstorm.

Bilden visar väderläget i onsdags då luft från norra Afrika strömmade upp över Västeuropa (konturerna visar geopotentiella höjden av 300-hPa ytan och pilarna visar vinden på samma höjd). I bilden kan man också ana ett rosa område över nordvästra Afrika, det är sand och stoft som förts upp i atmosfären i samband med en sandstorm.

 
 
En satellitbild som visar hur sand och stoftpartiklar i onsdags fördes upp i atmosfären över nordvästra Afrika. Överlagrat i bilden är också ett tryckfält och ett vindfält som visar att sandstormen skedde i samband med en kallfront och kraftiga sydvästliga vindar.

En satellitbild som visar hur sand och stoftpartiklar i onsdags fördes upp i atmosfären över nordvästra Afrika. Överlagrat i bilden är också ett tryckfält och ett vindfält som visar att sandstormen skedde i samband med en kallfront och kraftiga sydvästliga vindar. Stoftet från sandstormen framträder i bilden som ett rosa område.

 

 

10 mars, 2014

Vårvärmen fortsätter!

Det för årstiden mycket milda eller varma vädret fortsätter. Luftmassan som under gårdagen strömmade in över södra Sverige var för årstiden anmärkningsvärt varm. De 16.7 grader som noterades här i Norrköping är inte bara säsongens hittills högsta temperatur i landet, för att finna en högre temepraturnotering så här tidigt på året får man gå tillbaka ända till 1961! Även om den allra varmaste luftmassan nu har lämnat Sverige så kommer de närmaste dagarna att fortsätta bjuda på soliga och vårvarma stunder, men i prognoserna finns också en tydlig påminelse om att kung Bore ännu inte helt är ute ur leken. Läs hela inlägget:     Läs mer

19 februari, 2014

90 år med väder i radio!

Tidigare i år uppmärksammade vi sjörapportens 75-årsjubileum. Nu har det blivit dags att hylla en ännu äldre jubilar. I dag, den 19 februari 2014, är det nämligen exakt 90 år sedan den allra första väderleksrapporten sändes i rundradio!

Nordlig vind, frisk i kustbandet, eljest svagare. Sannolikt uppehållsväder och några grader under fryspunkten. Det var vädret som rapporterades för huvudstaden den 19 februari 1924 i den allra första radiosända väderrapporten, som kan ses i fotografiet i bilden ovan. Rapporten var en del av Telegrafstyrelsens och Svenska Radioaktiebolagets försökssändningar över Stockholmsområdet. Året där på startade AB Radiotjänst sina sändningar och i takt med att sändningsnätet och mottagningsförhållanden förbättrades kunde allt fler ta del av de dagliga väderrapporterna. Läs mer om radions historia.

För vädertjänsten innebar radion en helt ny möjlighet att komunicera ut sin information till folket. Under 1870-talet hade SMHIs föregångare, Statens meteorologiska centralanstalt (MCA), börjat utfärda kortare väderprognoser. Innan rundradions tid spreds informationen bland annat med hjälp av järnvägstelegrafen så att allmänheten kunde ta del av vädertjänstens rapporter vid de större järnvägsstationerna. Enklare prognoser kunde också förmedlas med hjälp av signalflaggor och i början av 1900-talet upprättades ett antal stormvarningsstationer som använde sig av koner och klot för att förmedla förväntad vindstyrka och riktning. Stormvarningsstationerna blev kvar till början av 1950-talet, men rundradions sändningar erbjöd allmänheten en helt ny möjlighet att ta del av dagliga väderrapporter.

Inledningsvis sändes endast en rapport om dagen, men snart utökades antalet rapporter och redan från slutet av 1930-talet sändes fem väderleksrapporter dagligen. På följande länk kan ni höra hu en väderleksrapport kunde låta år 1964. Vi på SMHI har identifierat radiouppläsaren som Lars Bosaeus.

I dag sänds sex rapporter dagligen och en snabb överslagsräkning ger att det genom åren har sänts ca 170 000 väderleksrapporter i P1 eller den tidigare enda riksradiokanalen. I bilden nedan kan ni se meteorolog Niklas W Einevik göra sig redo inför dagens lunchrapport i P1 klockan 12.55. 

En av dagens meteorologer, Niklas W Einevik, förbereder lunchsändningen klockan 12.55

En av dagens meteorologer, Niklas W Einevik, står i radiostudion och förbereder inför lunchsändningen klockan 12.55

5 februari, 2014

Ett tillfälligt besök av solen

När jag satt på jobbet i måndags sken solen från en klarblå himmel i Norrköping och jag slogs då plötsligt av två saker. Det första som slog mig var hur kvickt temperaturen steg i solskenet utanför fönstret och det blev väldigt tydligt att solen nu snabbt får en allt större inverkan på maxtemperaturen. Ett faktum som, vid stabil skiktning närmast marken och svag vind, gör att små förändringar i fukt och molnighet kan vara skillnaden mellan någon minusgrad och flera plusgrader. Just i måndags hade mild höjdluft förts upp över Sverige. Närmast marken fanns dock ett stabilt skikt med kallare luft. På en del håll i södra Götaland, till exempel i Ljungby och Hästveda, var det mulet och dimma hela dagen vilket resulterade i att maxtemperaturen stannade under noll grader. På andra håll, till exempel i Norrköping och Göteborg samt i stora delar av Norrland, sprack molntäcket upp. Solen kunde då värma marken och upplösa det allra stabilaste bottenskiktet vilket resulterade i temperaturer som lokalt steg en bit över 5 grader. Allra varmast i landet hade Norrköping med 7 grader, se kartan nedan. Se även liknande inlägg från förra året värmen i öster gick vilse i dimman i väster.

En karta som visar uppmätta maxtemepraturer den 3:e februari. Notera att Ljungby och Hästveda hade en maxtemperatur på -1 grad medan Norrköping hade 7 plusgrader. Notera också att det var plusgrader i en stor del av Norrland.

En karta som visar uppmätta maxtemepraturer den 3:e februari. Notera att Ljungby och Hästveda hade en maxtemperatur på -1 grad medan Norrköping hade 7 plusgrader. Notera också att det var plusgrader i en stor del av Norrland.

Det andra jag slogs av då solen sken in genom fönstret var att jag hade svårt att minnas när jag senast såg solen och började därför fundera kring vädret som varit. Har vi verkligen haft en ovanligt solfattig start på året eller är det bara vanligt vintermörker som fått mig att sakna solen? Läs hela inlägget:

Läs mer

17 januari, 2014

Lätt och lurigt snöfall

Kall luft täcker Sverige och under fredagen snöar det på många håll runt om i hela landet. I södra Götaland hänger snöfallet ihop med en varmfront och där har vi haft snöfallsvarningar utfärdade under natten och morgonen. Snön som faller längre norrut är däremot inte knuten till några fronter utan uppträder inne i den kalla luftmassan och är ofta en stor utmaning att få med på ett bra sätt i prognoserna. Läs mer

3 januari, 2014

Stora snömängder och kyla i nordöstra USA

Ett lågtryck har under natten och morgonen ställt till stora problem i delar av nordöstra USA. Enligt den nationella vädertjänsten har det lokalt fallit mer än en halv meter snö på relativt kort tid. Den senaste sammanfattningen från i dag klockan 16 klargör att det är delstaten Massachusett som fått de allra största snömängderna. Där har bland annat Boxford fått 58 cm, Topsfield 50 cm och Boston 34 cm. Merparten av snön föll under torsdag kväll och natten till fredag. Även flera andra delstater rapportera om stora snömängder under det senaste dygnet.

Läs mer

30 december, 2013

Siktutsikter för tolvslaget

2013 går mot sitt slut. Många har spenderat stora summor pengar på fyrverkerier som ska avfyras för att minnas det gamla och välkomna det nya året. För att till fullo kunna njuta av nyårsnattens färgsprakande skådespel krävs dock att väderförutsättningarna är de rätta. Med riktig otur försvinner fyrverkerierna upp i en tät dimma och alla spenderade pengar går upp i rök utan att vi får möjlighet att se skådespelet vi betalat för. Som meteorolog är sikten en av de största utmaningarna att prognostisera och för allmänheten är den sällan av större intresse än vid nyår. Förutsättningarna för god sikt är bland annat beroende av vad vi har för luftmassa, vilka vindförhållanden som råder och vilken årstid det är.

Läs mer