Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

Om Sverker Hellström

Meteorolog på SMHI, som med statistikens hjälp hittar väderhändelser som skiljer sig från ”det vanliga”, exempelvis nya väderrekord.
8 april, 2015

Två nya ”Centennial Stations” under år 2015

För några år sedan lanserade WMO (meteorologiska världsorganisationen) begreppet Centennial Stations. Även om det ännu inte är fullt ut formaliserat så syftar begreppet på klimatologiska stationer som pågått i 100 år eller mer.

I ett blogginlägg förra året beskrev jag tre nya stationer som sällat sig till den vördnadsvärda skaran under år 2014. Nu är det dags för en uppdatering med ytterligare två stationer, det vill säga stationer som startade år 1915 och som fortfarande är i drift.

Det är dels Skövde där det mätts temperatur och nederbörd sedan 1915. Stationen ligger numera vid Räddningstjänstens lokaler.

Stationen i Skövde en solig aprildag år 2013.

 

Den andra stationen är Grönliden i Västerbotten (cirka 3 mil väster om Skellefteå), där man observerat nederbörd sedan 1915. Bland märkliga väderhändelser under denna långa tid kan nämnas det extrema snöfallet över mellersta Norrland den 2-5 juni 1932. Vid det tillfället fick Grönliden 70 cm snö på bara ett par dygn, trots att man kommit in i juni månad.

Vy över Grönliden i maj 2014. Nederbördsmätaren är placerad bakom boningshuset på bilden.

 

Vissa stationer försvinner

Men medaljen har även en baksida. Under det senaste året har tre så kallade ”Centennial Stations” upphört (förhoppningsvis endast temporärt). Det är Porjus i Lappland, Fagerheden i Norrbotten och Flahult i Småland.

20 mars, 2015

Solförmörkelsen gav tydliga avtryck i Kirunas strålningskurva

I Kiruna syntes dagens solförmörkelse tydligt i SMHIs mätningar av solstrålning.

Registreringar av solstrålning i Kiruna den 20 mars 2015

Den röda kurvan visar hur strålningen direkt från solskivan ökar från soluppgången till ungefär kl 9 UTC (kl 10 svensk normaltid). Under den följande timmen sjunker solstrålningen från över 800 W/m2 till cirka 50 W/m2. Därefter när månen så sakteliga drar sig bort från solskivan ökar solstrålningen och når nästan 900 W/m2.

Den gröna kurvan visar solstrålning mot en horisontell yta (globalstrålning) och den blå kurvan den diffusa solstrålningen dvs strålningen från himlen.

Den vita kurvan visar värmestrålningen från himlen.

Satellitbild från 10:30 svensk tid den 20 mars. Källa: EUMETSAT

På den här satellitbilden från METEOSAT syns månens kärnskugga tydligt. Satellitbilden är från 10:30 svensk tid, vilket mycket nära sammanfaller med tidpunkten för den totala solförmörkelsen över Färöarna.

 

17 mars, 2015

Högsta lufttrycket i mars månad på nästan 20 år

Efter en tämligen lågtrycksbetonad inledning av det här året så har vi nu under mars äntligen haft en mer högtrycksbetonad period.

Det har varit fråga om ett mäktigt högtryck. Över svenskt område var lufttrycket i allmänhet som högst den 15-16 med ett allra högsta värde på 1049,8 hPa vid Vilhelmina flygplats klockan 02 natten mot söndag den 15 mars.

Väderläget över Nordeuropa klockan 01 den 15 mars 2015

Detta är det högsta rapporterade lufttrycket i Sverige i mars månad sedan den 13 mars 1996 då samma station hade 1050,5 hPa.

Till det svenska marsrekordet fattas dock en hel del. Det lyder på 1055,7 hPa och rapporterades från Överkalix-Svartbyn i Norrbotten den 1 mars 1971.
Svenska lufttrycksrekord

De senaste dygnen har högtrycket haft sina centrala delar öster om Sverige och lufttrycket har stigit ytterligare. Den finska stationen Lappeenranta Hiekkapakka hade 1055,1 hPa klockan 10 på måndagsförmiddagen. I och för sig rapporterades hela 1055,8 hPa från norska Finsevatn under söndagsmorgonen, men eftersom den stationen ligger 1 210 meter över havet så blir det alltid en viss osäkerhet när man försöker korrigera lufttrycket att motsvara havets nivå.

Märker man av så här höga lufttryck?

Att det råder högtrycksväder kan man indirekt sluta sig till genom att det oftast är svaga vindar och torrt väder. Men för att avgöra om det är 1020, 1030, 1040 eller 1050 hPa måste man ha instrument. Det kan säkert finnas någon som anser sig ha egenskapen att känna av det verkliga lufttrycket, men personligen är jag tveksam.

9 mars, 2015

De högsta uppmätta temperaturerna så tidigt på säsongen

I mitt förra blogginlägg förutspådde jag ett mycket varmt Vasalopp, men knappast det allra varmaste. med facit i hand kan vi konstatera att detta besannades. En maximitemperatur på 8,5° i Mora gör söndagens Vasalopp till det varmaste sedan 1959, och det fjärde varmaste i historien.

I östra Götaland och östra Svealand var förhållandena ännu märkligare.
Oskarshamn toppade med hela 18,7° och det finns inget känt fall med så höga temperaturer i Sverige så tidigt på säsongen. Det närmaste vi kommer är 18,0° som uppmättes i Västervik och Oskarshamn den 9 mars 1961.

Allra märkligast var nog den tidiga vårvärme som rådde i östra Svealand. Där toppade Svanberga i Roslagen med 16,6° och Stockholms observatorium hade 15,8°.

I Stockholm finns mätningar sedan 1756 och under hela denna period har det aldrig varit så varmt så tidigt på säsongen. I och för sig finns mätningar med maximitermometer först från och med 1859, men utifrån de avläsningar som gjordes tre gånger per dygn så finns det ingen rimlig rekordkandidat under de första hundra åren.

Det har bara hänt fyra gånger tidigare att det varit så här varmt i Stockholm i mars månad överhuvudtaget. I alla de tidigare fyra fallen har det handlat om andra halvan av mars. Det tidigaste datum med lika höga temperaturer som i söndags var den 19 mars 1990, då det också var 15,8°

3 mars, 2015

Blir det värmerekord för Vasaloppet på söndag?

Prognoserna pekar på mycket milt väder på söndag. Där Vasaloppsspåren drar fram ligger den prognoserade temperaturen runt 7°, men om det skulle vilja sig och bli upp mot 10° så dyker säkert frågan upp hur varmt det har varit som mest under ett Vasalopp tidigare.

Nu kanske vän av ordning menar att jämförelser med tidigare år haltar eftersom det unika sker i år att Vasaloppet körs andra söndagen i mars i stället för som alltid den första söndagen i mars. Men så unikt är faktiskt inte detta historiskt. I och för sig har samtliga Vasalopp sedan 1948 med bara något enstaka undantag gått av stapeln den första söndagen i mars. Men tidigare kunde datumet för Vasaloppet variera mer i tiden. Sett över hela tävlingens historia så har Vasaloppet körts den 19 februari som tidigast och den 19 mars som senast.

Vasaloppet går ju när det går och väderstatistiken måste baseras på det faktiska tävlingsdatumet. Lämpligt utgångspunkt för statistiken är tävlingsdygnets högsta temperatur i Mora, som får representera förhållandena vid målgången. Tyvärr finns inte temperaturmätningar från Mora förrän 1938, så för de tidigaste åren 1922-1937 har jag varit tvungen att fuska lite grann och ta värdena från Malung. Detsamma gäller åren 1952 och 1995.

Efter denna reservation är vi framme vid lite statistik över Vasaloppsvädret genom tiderna.

Under de sammanlagt 90 Vasalopp som avgjorts sedan 1922 (vid tre tillfällen inställdes loppet) har maximitemperaturen under Vasaloppsdygnet varit noll eller däröver 52 gånger, alltså i drygt hälften av fallen. Ofta har dock plusgraderna varit begränsade i både tid och rum.

Men två Vasalopp sticker ut ordentligt med tvåsiffriga värmegrader. När Sune Larsson från Oxberg vann loppet 1959 nådde kvicksilvret som mest 12° i Mora. Likartade förhållanden rådde då Verner Lundström från Arvidsjaur segrade år 1930.

De fem ”varmaste” Vasaloppen (avseende dygnets maximitemperatur)

  1. 12,0° 1959
  2. 11,1° 1930 (värdet hämtat från Malung)
  3. 9,0° 1950
  4. 8,0° 1971
  5. 8,0° 1938

Det här seklet är det Vasaloppet 2004 som toppar med 7,2° som högst.

De fem ”kallaste” Vasaloppen (avseende dygnets maximitemperatur)

  1. -9,5° 1987
  2. -8,0° 2006
  3. -8,0° 1942
  4. -8,0° 1935 (värdet hämtat från Malung)
  5. -8,0° 1924 (värdet hämtat från Malung)

Det har naturligtvis ibland varit betydligt lägre temperaturer vid starten i Berga by under morgontimmarna. Vasaloppsspåret stryker också förbi en del beryktade köldhål längs vägen. Till exempel Tennänget mellan Mångsbodarna och Evertsberg. Där har dock SMHI aldrig haft några officiella mätningar.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi måste få dagstemperaturer på drygt 12 plusgrader på söndag för att det ska vara fråga om värmerekord för Vasaloppet, och det är något som prognoserna inte pekat på hittills.

3 februari, 2015

Snödjupsrekord i Luleå

Snön har vräkt ner på många håll i Sverige de senaste dygnen. Ett omfattande lågtrycksområde har täckt Nordeuropa och i synnerhet i mellersta och norra Norrland har det blåst ostliga till nordostliga vindar i kombination med snöfallet.

Väderläget klockan 01 den 2 februari 2015

Det har resulterat i rekordstora snödjup på några håll. Nu på morgonen den 3 februari rapporterade Luleå flygplats 113 cm och Luleå-Bergnäset 108 cm. Det är nytt snödjupsrekord för Luleå. Det tidigare rekordet för Luleå var från den 1 april 1966 då Luleå flygplats hade 111 cm. Från Luleå flygplats finns snödjupsmätningar sedan säsongen 1944/45.

Snödjupet den 3 februari 2015

Det har inte bara fallit stora snömängder totalt utan det har även kommit mycket snö på kort tid. I Markusvinsa, som ligger några mil norr om Överkalix, ökade snödjupet med 40 cm på ett dygn från 65 till 105 cm den 29-30 januari. Det är det enda kända fallet med så stor snödjupsökning på ett dygn i den delen av Norrbotten. Snödjupsökningar på minst 40 cm i vårt nordligaste län är sällsynta och har tidigare varit koncentrerade till kustlandet och fjälltrakterna.

Om vi slutligen tittar på övriga delar av landet så hittar vi det allra största snödjupet i Gördalen i västra Dalarna, där det i går den 2 februari var 151 cm. Samma station hade faktiskt 151 cm även i februari i fjol. Annars får man gå tillbaka till den extremt snörika februari 1951 för att finna större snödjup i Svealand i februari månad. Den gången hade Noppikoski i Dalarna 158 cm den 24 februari 1951.

14 januari, 2015

Mer om Sverigemedeltemperaturen 2014

Hur den så kallade Sverigemedeltemperaturen beräknas finns beskrivet i artikeln Sverigemedeltemperatur.

Sverigemedeltemperaturen ligger till grund för vår klimatindikator för temperatur samt för utsagan att 2014 är det hittills varmaste året i Sverige.

En invändning kan vara att det är en övervikt av stationer i södra Sverige.

Stationer som ligger till grund för beräkning av Sverigemedeltemperaturen

Som framgår av kartan är det ungefär 10 stationer i norra Sverige och 25 stationer i södra Sverige. En anledning att det blivit på det sättet är att beräkningen baseras på stationer med mycket långa mätserier och dessa är fler till antalet i söder än i norr.

För att få en helt korrekt jämförelse mellan 2014 och det tidigare varmaste året 1934, så skulle man helst vilja göra om mätningen 1934 med nuvarande instrumentering och stationsplaceringar.

Men detta låter sig inte göras. Vädret år 1934 är bokstavligt talat borta med vinden!

Det som återstår är statistiska metoder. För att i någon mån kompensera för att vi har 25 stationer i söder och 10 stycken i norr , så har jag viktat de 10 nordliga stationerna med faktorn 2,5.

Hur förhåller sig då år 2014 jämfört med år 1934?

För det första så sänks Sverigemedeltemperaturen i absoluta tal, vilket inte är så konstigt när stationer i norr får högre vikt. För år 2014 sänks den från 6,91° till 5,81°

För år 1934 sänks medeltemperaturen från 6,73° till 5,73°.

2014 framstår alltså fortfarande som det varmaste året nationellt, men marginalen har minskat från 0,18° till 0,08°.

Låt oss för säkerhets skull även kontrollera det tredje varmaste året 1938, eftersom 1938 i allmänhet var ett varmare år längst i norr än 1934.

För 1938 ändras medeltemperaturen från 6,58° till 5,72°. Det vill säga 1938 hamnar fortfarande på tredje plats, men skillnaden mellan 1934 och 1938 minskar från 0,15° till blygsamma 0,01°.

15 december, 2014

Följ Sverigemedeltemperaturens utveckling fram till årsskiftet!

Det råder ingen tvekan om att 2014 kommer att bli ett mycket varmt år. Frågan är bara hur varmt?

I vår klimatindikator för temperatur visas stapeldiagram över den svenska temperaturens variation sedan år 1860.

Som underlag för klimatindikatorn har vi den så kallade Sverigemedeltemperaturen.

Sverigemedeltemperaturen är ett medelvärde av temperaturen vid 35 stationer med mycket långa mätserier. Stationer med riktigt långa mätserier har en tendens att vara fler i södra Sverige än i norra. Det är även fler sådana vid kusten än i inlandet. Trots detta visar Sverigemedeltemperaturen god överensstämmelse med den medeltemperatur som man får om man delar in Sverige i ett stort antal rutor och ger samma vikt åt varje ruta. Detta beskrivs närmare i artikeln Sverigemedeltemperatur.

Varje dag fram till nyår (möjligen med undantag av julhelgen) kommer SMHI att presentera en prognos över årets slutliga Sverigemedeltemperatur baserad på ett par olika statistiska antaganden.

Prognos över Sverigemedeltemperaturen 2014 baserad på data fram till den 14 december

Diagrammet visar hur prognosen över Sverigemedeltemperaturen har utvecklats under de två första veckorna i december.

Den blå kurvan visar var vi hamnar om medeltemperaturen för resterande dygn i december är lika hög som den varit under de hittillsvarande dygnen. De två första veckorna i december har varit milda eller mycket milda och det är kanske inte så sannolikt att det fortsätter riktigt lika milt. Därför kan man nog anta att denna kurva kommer att sjunka efterhand.

Den röda kurvan baseras på antagandet att resterande dygn i december i genomsnitt ligger kring normaltemperaturen för december (1961-1990). Lite förenklat kan man säga att den kurvan kommer att sjunka när/om det blir mer blått än rött på kartorna med dagliga temperaturavvikelser.

Oavsett vilket scenario som inträffar så kommer de båda kurvorna att alltmer närma sig den slutliga Sverigemedeltemperaturen för 2014 ju närmare vi kommer nyår. Som jämförelse har vi lagt in Sverigemedeltemperaturen för de tre hittills varmaste åren, nämligen 1934, 1938 och 1990.

Vad är sannolikheten att vi får ett nytt rekord för Sverigemedeltemperatur?

Om man tittar på diagrammet i skrivande stund (15 december) så är det frestande att redan nu utropa ett nytt rekord. Men jag är en luttrad och försiktig herre, och jag har lärt mig att inte räkna in några rekord i förskott.

Tänk om vi får lika kallt som under det klassiska köldutbrottet mellandagarna och nyårsafton 1978! Då kan marginalen till tidigare rekordvärden hastigt minska.

Mer bestämda besked går inte att ge förrän vi börjar få egentliga väderprognoser som sträcker sig fram till årsskiftet.

Skulle marginalen vara mycket liten så kan vi få vänta någon eller några veckor efter årsskiftet innan vi kan säga något helt säkert. Detta eftersom en av de i Sverigemedeltemperaturen ingående 35 stationerna endast rapporterar data i efterhand. Även för en del övriga stationer kan data saknas för ett eller flera dygn.

8 december, 2014

Översyn av temperaturrekord i månadstabellen

I våra översikter över de olika månadernas väder kan man ladda ner en tabell med data för 100 utvalda stationer. Det rör sig i allmänhet om de stationer som har de längsta mätserierna.

Ladda ner månadstabell

Tabellen innehåller bland annat rekord för temperatur och nederbörd gällande sedan 1901. Men den som läst tabellerna riktigt noggrant har kanske anat att för en del stationer kan rekorden för absolut högsta och lägsta temperatur knappast ha varit genomsökta ända tillbaks till 1901. Ett exempel är Forse i Ångermanland med angiven mätstart år 1901. Men enligt tabellerna finns ingen månad med köld- eller värmerekord äldre än 1971.

I ett varmare klimat kan man tänka sig att värmerekorden kan ha en tendens att återfinnas bland de senaste årtiondena. Men då borde det väl i så fall finnas åtminstone en del köldrekord av äldre datum. Förklaringen är helt enkelt att alla temperaturserier inte har varit genomgångna för hela mätperioden. Det gäller framför allt den period då digitaliserade data inte finns tillgängliga.

Men nu får sådana stationer en välbehövlig genomgång. Det har exempelvis resulterat i att ovannämnda stationen Forse i den senaste månadstabellen har fått sitt köldrekord för november fastställt till -30,0° år 1909. I äldre versioner av novembertabellen angavs rekordet till -29,5° år 1983.

Det är främst när det gäller de absolut högsta och lägsta temperaturerna som det här har varit en brist för vissa stationer. Rekord för månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd har i allmänhet varit mer fullständigt genomgångna.

De stationer i månadstabellen som har ansetts behöva en översyn i det här avseendet är Falsterbo, Hanö, Ölands södra udde, Ölands norra udde, Hoburg, Vinga, Måseskär, Gotska Sandön, Landsort, Svenska Högarna, Örskär, Gustavsfors, Malung, Forse, Junsele, Holmön, Bjuröklubb och Gäddede.

24 november, 2014

Tiondels eller hundradels grader i Sverigemedeltemperaturen?

Den homogeniserade Sverigemedeltemperatur som presenteras i klimatindikatorn temperatur anges med en noggrannhet på en tiondels grad. Det är den noggrannhet med vilken lufttemperaturen observeras och med vilken månadsmedel- och årsmedeltemperaturen för enskilda stationer presenteras.

Den globala medeltemperaturen brukar däremot anges med en noggrannhet på en hundradels grad. Borde vi även ange Sverigemedeltemperaturen med hundradels grader?

Klimatindikatorn temperatur är avsedd att följa eventuella långsiktiga förändringar i temperaturen. Dessa kan komma att uppgå till flera grader under det här århundradet och då spelar ju hundradelarna ingen större roll i det långa loppet. Men vi får inte glömma bort att det finns ett medialt ”tävlingsmoment” inblandat. Med stor sannolikhet kommer 2014 att bli ett mycket varmt år, och det kan nog dyka upp önskemål att vi försöker bestämma den exakta rangordningen med hjälp av hundradels grader. Tangeringar är inte så populära, lika litet som oavgjorda matcher i sportens värld där man gärna tar till förlängningar och straffavgöranden.

Den som laddat ner serien med homogeniserade Sverigemedeltemperaturer från SMHIs hemsida och studerat dem noga, har kanske redan anat att hundradelarna nog finns någonstans i bakgrunden trots att de inte syns. Förutom Sverigemedeltemperaturen anges en avvikelse från medelvärdet 1961-1990 samt ett utjämnat långtidsmedelvärde av denna. Detta utjämnade långtidsmedelvärde anges på en hundradels grad när, och med ett litet trick kan man även få den icke-utjämnade avvikelsen med hundradelar. Om man nämligen dubbelklickar på avvikelsen så får man upp den i hundradels grader.

 

På så sätt kan man lista sig till att det skiljer 0,15° i årsmedeltemperatur mellan de två varmaste åren 1934 och 1938. Det fungerar inte att dubbelklicka på själva årsmedeltemperaturen för att få fram hundradelarna, men jag kan avslöja att 1934 har 6,73°, 1938 har 6,58° och det tredje varmaste året 1990 har 6,55° i årsmedeltemperatur.