Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

4 maj, 2015

Maj inleddes med snöfall på Sydsvenska höglandet – vad hände?

På lördagsmorgonen fick en del smålänningar, västgötar och östgötar ett oväntat kallt uppvaknande då blötsnö täckte marken i höglänt terräng i området kring Vättern. I Malmbäck uppmättes hela 8 cm vilket är det största snödjupet i Götaland i maj sedan 1999. Majsnö i södra Sverige är inte helt ovanligt, men trots det är det lätt att förvånas och häpnas över det sena snöfallet och det lynninga vårvädret. Hur är det egentligen möjligt att det ena stunden kan vara sol och vårvärme för att nästa stund vara snöfall och nära nollgradigt? Det variationsrika vädret som ofta karaktäriserar april och inledningen av maj är i första hand en effekt av att det fortfarande finns kvarlevor av kalla vinterluftmassor och att solen nu värmer ordentligt. Men vad kan det finnas för anledningar till att temperaturen i ett nederbördsområde plötsligt sjunker flera grader och att nederbörd som börjar i form av regn ibland övergår i snöfall?


Vilka förutsättningar krävs för majsnö?
För att få nederbörd i form av snö krävs det först och främst att luftmassan är tillräckligt kall från början. Det innebär i praktiken att det måste vara minusgrader på en relativt låg höjd i atmosfären så att snöflingorna inte hinner smälta på sin väg mot marken (på våra breddgrader är nästan all nederbörd iskristaller när den börjar falla från molnen).
En luftmassa kan dock vara relativt kall utan att det är speciellt kallt vid marken. En väldigt grov tumregel som ibland hörs vid prognostisering av snöfall är att det ska vara omkring 5 minusgrader eller kallare på höjden av 850 hPa-nivån (ungefär 1500 m) för att få nederbörd i form av snö. I en sådan luftmassa kan temperaturen vid marken stiga till drygt 10 grader om vårsolen värmer och blandar runt luften ordentligt (temperaturen i en torr och väluppblandad atmosfär avtar med ca 10 grader/km). Det betyder alltså att en solig vårdag kan upplevas som ganska behaglig trots att luftmassan kommer från polartrakterna och är relativt kall. I en sådan luftmassa kan dock ”rätt” förutsättningar ganska snabbt förvandla vårvädret till ett snöigt bakslag som det i lördags.

Nederbördsavkylning som svettning

I samband med ostadigt väder med nederbörd kan luften kylas ordentligt. Många har säkert känt de kyliga vindstötar som kommer innan en kraftig regnskur på sommaren. Nederbörden kyler sin omgivning på två olika sätt. Dels faller den från en kallare omgivning högre upp i atmosfären vilket innebär att den har lägre temperatur än luften som den faller ner igenom. Dels avdunstar en del av nederbörden och vid fasövergången till vattenånga krävs energi vilket får luftens temperatur att falla. Av samma anledning fryser vi ofta då vi går upp ur badet och vattendropparna på vår hud börjar avdunsta. Hela kroppens avkylningssystem med svettning fungerar genom att värmeenergi tas från huden då svettdropparna avdunstar.
Avkylningen genom avdunstning blir effektivare om luften är torr och upphör då luften blir mättad, det vill säga vid 100 % relativ luftfuktighet. Avkylning genom svettning fungerar därför dåligt i förhållanden med hög luftfuktighet, till exempel i regnskogen. På motsvarande sätt beror nederbördsavkylningens storlek på hur torr luften under molnet är samt hur kraftig nederbörden är, två av flera viktiga faktorer som prognosmeteorologen måste ta hänsyn till vid prognostisering av nederbördsform.

Helgens snöfall

Om vi återgår till helgens snöfall kan vi konstatera att det redan i mitten av veckan drog in en ganska kylig luftmassa över Sverige. Trots det steg temperaturen på många håll i Götaland över 10 grader i torsdags och på flera håll även i fredags. Sen fördjupades ett lågtryck över Östersjökusten i gränsen till varmare luft över Östeuropa. I samband med det ostadiga vädret började temperaturen att sjunka i den kyliga luftmassan som fortfarande fanns över delar av Götaland. Fredag kväll rörde sig ett stråk med kraftigt regn in över Götaland och södra Svealand och i samband med den kraftiga nederbörden sjönk temperaturen efterhand ner mot nollan och i höglänt terräng övergick regnet i snöblandat regn eller blötsnö.

Att regnet efterhand övergick i snö var förmodligen en kombination av flera saker, bland annat att solinstrålningen minskade då dagen blev kväll och senare natt, att luften högre upp i atmosfären var relativt kall, att luft kyls av med sjunkande tryck och att det kraftiga stråket med nederbörd rörde sig in över höglandet. Även nederbördsavkylning bör ha spelat en viktig roll i sammanhanget, speciellt med tanke på att en nordvästlig vind i lägre luftlager drog ner kall och relativt torr luft över inre Götaland i samband med att det kraftiga stråket med nederbörd rörde sig in från nordost eller ost. Kombinationen av att det kraftiga stråket med nederbörd hade en ganska långsam rörelse samtidigt som det matade på med kylig luft i de lägre luftlagren gjorde förmodligen att temperaturen kunde sjunka de grader som krävdes för att regnet skulle övergå i blötsnö.

I den första bilden nedan syns en satellitbild från morgonen i lördags morse, 2/5. Notera de mäktiga molnen i samband med nederbörden som sträcker sig ner över inre Götaland. Notera också den klara luft som finns över västkusten.I den andra bilden nedan visas en radarbild från i fredags kväll, 1/5, med temperaturer och vind från vår analysmodell Mesan. Notera hur mycket lägre temperaturen är i det kraftiga stråket med nederbörd över inre Götaland jämfört med övriga delar av Götaland och Svealand.

En satellitbild tagen strax innan kl 8 på morgonen den 2/5.

En satellitbild tagen strax innan kl 8 på morgonen den 2/5.

 

Radarbild från kvällen den 1/5

En radarbild från i fredags kväll, 1/5, med överlagrade temperaturer och vind från vår analysmodell Mesan.