Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

9 mars, 2015

De högsta uppmätta temperaturerna så tidigt på säsongen

I mitt förra blogginlägg förutspådde jag ett mycket varmt Vasalopp, men knappast det allra varmaste. med facit i hand kan vi konstatera att detta besannades. En maximitemperatur på 8,5° i Mora gör söndagens Vasalopp till det varmaste sedan 1959, och det fjärde varmaste i historien.

I östra Götaland och östra Svealand var förhållandena ännu märkligare.
Oskarshamn toppade med hela 18,7° och det finns inget känt fall med så höga temperaturer i Sverige så tidigt på säsongen. Det närmaste vi kommer är 18,0° som uppmättes i Västervik och Oskarshamn den 9 mars 1961.

Allra märkligast var nog den tidiga vårvärme som rådde i östra Svealand. Där toppade Svanberga i Roslagen med 16,6° och Stockholms observatorium hade 15,8°.

I Stockholm finns mätningar sedan 1756 och under hela denna period har det aldrig varit så varmt så tidigt på säsongen. I och för sig finns mätningar med maximitermometer först från och med 1859, men utifrån de avläsningar som gjordes tre gånger per dygn så finns det ingen rimlig rekordkandidat under de första hundra åren.

Det har bara hänt fyra gånger tidigare att det varit så här varmt i Stockholm i mars månad överhuvudtaget. I alla de tidigare fyra fallen har det handlat om andra halvan av mars. Det tidigaste datum med lika höga temperaturer som i söndags var den 19 mars 1990, då det också var 15,8°

4 mars, 2015

Rekordtidig vår i Haparanda för andra året i rad

Det för årstiden mycket milda vädret som präglade större delen av februari har inlett den första vårmånaden, mars. Detta har gjort att den meteorologiska våren spritt sig långt upp över Norrlandskusten. Bortsett från Holmön utanför Umeå som fick vår den 23 februari så anlände våren i större delen av de kustnära områdena i Norrland den 24 februari. Även i området runt Storsjön i Jämtland fick man vår denna dag, bland annat i Östersund.

För Haparandas del är det första gången som den meteorologiska våren anlänt redan i februari. Det tidigare rekorddatumet sattes så sent som ifjol då våren nådde Sveriges ostligaste stad den 5 mars. Redan det var anmärkningsvärt då rekorddatumet före 2014 var den 15 mars 1923. På två år har Haparandas rekorddatum således putsats med drygt 3 veckor. Före 2014 fanns det dessutom bara ett fåtal kända fall med meteorologisk vår i mars för Haparandas del.

Jag har tittat lite på hur vårens ankomstdatum sett ut för några av våra äldsta stationer längs norra Norrlandskusten, Bjuröklubb, Piteå, Umeå och Holmön, som alla har mätningar från slutet av 1800-talet och framåt. Utifrån tillgänglig statistik för perioden 1883-2014 fann jag att våren 2015 var tidigare i Umeå ifjol då den anlände redan den 22 februari. Även för Piteås del finns ett år då våren anlänt tidigare, nämligen 1975 då våren gjorde sitt intåg redan den 21 februari. Ifjol kom våren till Piteå den 4 mars. För kuststationerna Holmön (tidigare Holmögadd) och Bjuröklubb gjordes inga mätningar med maximi- och minimitermometer förrän 1937 respektive 1949. Detta gör att mätserierna inskränks till åren 1937-2014 för Holmön och 1949-2014 för Bjuröklubb. För varken Holmön eller Bjuröklubb finns någon tidigare motsvarighet. Holmöns tidigaste ankomstdatum för våren var den 25 februari 1992 samt den 26 februari 1959. Bjuröklubbs rekorddatum för åren 1949-2014 var den 1 mars 1959 vilket alltså överträffades i år.

För Östersunds del finns två år då våren anlänt tidigare, nämligen 1891 (15 februari) och 2013 (23 februari). Detta för perioden 1876-2014.

Större statistisk osäkerhet före 1947

Vårens ankomstdatum för rekordåren före 1947 är behäftade med en viss osäkerhet. Detta beror på att temperaturmätningarna innan 1947 inte gjordes vid riktigt samma tidpunkt som dagens mätningar. Nuvarande beräkningsmetod för dygnsmedeltemperaturen (Ekholm-Modéns formel) är anpassad för beräkningar utifrån avläsningstillfällena klockan 7, 13 och 19.

Extremt lindrigt isläge en orsak till tidig vår längs norra Norrlandskusten

Den här tiden på året brukar en stor del av Bottenviken täckas av havsis, oftast helt och hållet. Så är dock inte fallet i år. Isläget har istället varit extremt lindrigt och om inget rejält kalluftsutbrott sker kommer detta med stor sannolikhet att bli den lindrigaste isvintern SMHI observerat sedan regelbundna observationer inleddes i slutet av 1950-talet. För kuststationerna torde det rådande isläget vara en bidragande faktor till att den meteorologiska våren lyckats göra sitt intåg så här pass tidigt. Detta då havsisen verkar avkylande den här tiden på året.

3 mars, 2015

Blir det värmerekord för Vasaloppet på söndag?

Prognoserna pekar på mycket milt väder på söndag. Där Vasaloppsspåren drar fram ligger den prognoserade temperaturen runt 7°, men om det skulle vilja sig och bli upp mot 10° så dyker säkert frågan upp hur varmt det har varit som mest under ett Vasalopp tidigare.

Nu kanske vän av ordning menar att jämförelser med tidigare år haltar eftersom det unika sker i år att Vasaloppet körs andra söndagen i mars i stället för som alltid den första söndagen i mars. Men så unikt är faktiskt inte detta historiskt. I och för sig har samtliga Vasalopp sedan 1948 med bara något enstaka undantag gått av stapeln den första söndagen i mars. Men tidigare kunde datumet för Vasaloppet variera mer i tiden. Sett över hela tävlingens historia så har Vasaloppet körts den 19 februari som tidigast och den 19 mars som senast.

Vasaloppet går ju när det går och väderstatistiken måste baseras på det faktiska tävlingsdatumet. Lämpligt utgångspunkt för statistiken är tävlingsdygnets högsta temperatur i Mora, som får representera förhållandena vid målgången. Tyvärr finns inte temperaturmätningar från Mora förrän 1938, så för de tidigaste åren 1922-1937 har jag varit tvungen att fuska lite grann och ta värdena från Malung. Detsamma gäller åren 1952 och 1995.

Efter denna reservation är vi framme vid lite statistik över Vasaloppsvädret genom tiderna.

Under de sammanlagt 90 Vasalopp som avgjorts sedan 1922 (vid tre tillfällen inställdes loppet) har maximitemperaturen under Vasaloppsdygnet varit noll eller däröver 52 gånger, alltså i drygt hälften av fallen. Ofta har dock plusgraderna varit begränsade i både tid och rum.

Men två Vasalopp sticker ut ordentligt med tvåsiffriga värmegrader. När Sune Larsson från Oxberg vann loppet 1959 nådde kvicksilvret som mest 12° i Mora. Likartade förhållanden rådde då Verner Lundström från Arvidsjaur segrade år 1930.

De fem ”varmaste” Vasaloppen (avseende dygnets maximitemperatur)

  1. 12,0° 1959
  2. 11,1° 1930 (värdet hämtat från Malung)
  3. 9,0° 1950
  4. 8,0° 1971
  5. 8,0° 1938

Det här seklet är det Vasaloppet 2004 som toppar med 7,2° som högst.

De fem ”kallaste” Vasaloppen (avseende dygnets maximitemperatur)

  1. -9,5° 1987
  2. -8,0° 2006
  3. -8,0° 1942
  4. -8,0° 1935 (värdet hämtat från Malung)
  5. -8,0° 1924 (värdet hämtat från Malung)

Det har naturligtvis ibland varit betydligt lägre temperaturer vid starten i Berga by under morgontimmarna. Vasaloppsspåret stryker också förbi en del beryktade köldhål längs vägen. Till exempel Tennänget mellan Mångsbodarna och Evertsberg. Där har dock SMHI aldrig haft några officiella mätningar.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi måste få dagstemperaturer på drygt 12 plusgrader på söndag för att det ska vara fråga om värmerekord för Vasaloppet, och det är något som prognoserna inte pekat på hittills.