Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

18 december, 2014

En julprognos med spaning efter kyla

Med en knapp vecka kvar till julafton är väderprognoserna av stort intresse för många och jag ska därför försöka ge en djupare analys av det aktuella läget. I Norrland har en viss vinterkyla redan etablerat sig och på många håll ligger ett snötäcke. I söder lyser kung Bore däremot med sin frånvaro. Under innevarande vecka ser det inte ut att ske någon större förändring i det övergripande väderläget. Däremot kan vi ana en intressant tendens till lite annorlunda storskaligt strömningsmönster i slutet av våra 10-dygnsprognoser. Ett mönster som ökar sannolikheten för lite kallare väder över Sverige under slutet av julhelgen (troligen inte innan julafton), något som jag tänkte diskutera mer i det här inlägget.

Milt i söder, kallt i norr

Den kommande veckan fortsätter lågtrycksaktiviteten på Atlanten. Temperaturkontrasterna är stora i nord-sydlig riktning. En omfattande köldpol och tillhörande lågtrycksområde finns centrerad från Grönland och ner mot Island samtidigt som ett mäktigt högtryck finns kring Azorerna. Det ger oss ett kraftigt positivt NAO-index.

Bilden visar en analys för i går 17/12 kl 12z, färgerna visar geopotentiella höjden på 500 hPa-ytan och de svarta konturerlinjerna visar marktrycket. Notera det stora området med låga geopotentiella höjder över Island och Grönland samt de höga höjderna kring Azorerna. Ett typexempel på positivt NAO-index och en kraftig västlig luftström på Atlanten. En vädertyp som karaktäriseras av milt väder i Sverige.

Figur 1. Bilden visar en analys från i går 17/12 kl 13, färgerna visar geopotentiella höjden hos 500 hPa-ytan och de svarta konturerlinjerna visar marktrycket. Notera det stora området med låga geopotentiella höjder och lågtryck över Island och Grönland, samt de höga höjderna kring Azorerna. Ett typexempel på positivt NAO-index och en kraftig västlig luftström på Atlanten. En vädertyp som karaktäriseras av milt väder i Sverige.

Innan veckan är slut har flera frontsystem passerat österut över landet med både regn och snö. Denna vädertyp innebär, som jag nämnde i mitt föregående inlägg om positivt NAO-index, att södra Sverige får ostadigt och tidvis blåsigt väder med milda Atlantvindar. Däremot tar lågtrycken nu en något sydligare bana än tidigare och passerar över mellersta Sverige, den milda luften når därmed inte in över Norrland. 

Julveckan

Detaljerna för utvecklingen kring jul är fortfarande svårbedömda. I början av julveckan kommer troligen nya lågtryck att nå in över landet västerifrån. Lågtrycken ser då ut att gå på ganska sydliga banor över södra Sverige och det gör att Svealand och norra Götaland möjligen kan få en del nederbörd i form av snö innan julafton. Dessutom kan det möjligen bli ganska blåsigt i södra Sverige i samband med lågtryckspassagerna. Mellan lågtrycken väntas en del av den kallare luften kortvarigt svepa ner även över södra Sverige.

Svårbedömda prognoser

Små förändringar i lågtryckens banor och tidsscheman gör detaljerna för nästa vecka mycket svårbedömda i nuläget, åtminstone för södra Sverige. I norra halvan av landet ser riktigt kall luft ut att ha etablerat sig ordentligt och där kan man nog räkna med en relativt kall julafton. En mer specifik julprognos kommer på bloggen från min kollega Johan i morgon.

Ökande sannolikhet för kyla även i söder

Även om väderutvecklingen över Sverige kring julafton fortfarande är svårbedömd så finns det en ganska tydlig signal i prognoserna som tyder på en ökad sannolikhet för kallare väder under slutet av julhelgen. Prognoserna visar entydigt att köldpolen och det omfattande lågtrycksområdet i höjden över nordöstra kanada och Grönland efterhand kommer att försvagas och i det området byggs det istället upp en högtrycksrygg, se figur 2 och 3. Luftströmmen över Atlanten blir därmed mer meridional med en mild, sydlig komponent på strömningen upp mot Grönland och en nordlig komponent på luftströmmen ner över nordvästra Europa. Sannolikheten för kallare väder i Skandinavien bör därmed efterhand öka.

Det innebär också att det tidigare så gynnsamma området för lågtrycksutvecklingar på Atlanten strax söder om Grönland blir mindre gynsammt eftersom temepraturkontrasterna i nord-sydlig riktning där blir mindre och jetströmmen svagare.  Om detta är en ihållande högtrycksblockering eller om vi snart återgår till läget med mer västlig luftström är dock omöjligt att svara på i nuläget. Utvecklingen följer ni bäst i våra prognoser

 

I bilden visas en prognos från ECMWF för den 27/12 2014. Jämför med bilden ovan och notera hur de låga geopotentiella höjderna över Grönland nu är helt borta. Notera också att det nu är lågtryck över Azorerna och att den mäktigaste köldpolen (låga geopotentiella höjder) nu ligger centrerad strax norr om Sverige.

Figur 2. I bilden visas en prognos från ECMWF för den 27/12 2014. Jämför med bilden ovan och notera hur de låga geopotentiella höjderna över Grönland nu är helt borta. Notera också att det nu är lågtryck över Azorerna och att den mäktigaste köldpolen (låga geopotentiella höjder) nu ligger centrerad strax norr om Sverige. En storskalig atmosfärisk uppsättning som ger förutsättningar för kallt väder i Sverige. Noteras bör dock att det i just den här prognosen, vid den här tidpunkten, inte är speciellt kallt över södra Sverige,där råder ännu västvindar.

500 hPa i 3D
Figur 3 och 4 nedan visar den geopotentiella höjden av 500 hPa-ytan i 3D för ett utsnitt över Nordatlanten, med en analys av läget i går 17/12 kl 12z till vänster och en prognos för den 27/12 12z (från GFS) till höger.  För att orientera sig i bilden kan det vara bra att tänka sig att nordöstra Kanada ligger i det närmsta hörnet och i hörnet längst bort ligger ostligaste Medelhavet. Som referens kan man även använda Stockholm som ligger på ca 59.3 grad nord och 18 grad ost, ungefär där den lilla ryggen sticker norrut i den första bilden. I figur 4 som visar samma fält fast ur ett annat eprspektiv kan man även se en land-hav mask plottad under 500 hPa-ytan, vilket kan vara bra för orienteringen.  
 
Hur ska bilderna tolkas?
Ju större lutningen på ytan är, desto kraftigare blir luftströmmen. Som en följd av att jorden roterar kommer luften att strömma utmed backarna och med de högre höjderna till höger och de lägre höjderna till vänster.
 
Om man tolkar den vänstra bilden ser man att det är en ordentlig nedförstbacke då man går norrut på Atlanten, från de höga geopotentialhöjderna runt Azorerna,(ca 38 N och 25 grad väst, -25 i bilden)  till den djupa ”gropen” kring Grönland (närmast i bild). Det här ger alltså en mycket kraftig västlig luftström över Atlanten, gynnsam för lågtrycksutvecklingar och milt väder över Skandinavien.
 
I bilden till höger syns däremot mycket tydligt hur höjdskillnaderna i den närmsta delen av bilden har jämnats ut och den stora ”gropen” kring Grönland är nu ersatt av en ganska omfattande rygg. Regeln att luften strömmar utmed backarna med de höga höjderna till höger innebär nu också att det i denna situationen blir en nordlig komponent på vinden mot nordvästra Europa.   
En 3D-plottning av den geopotentiella höjden hos 500 hPa-ytan över Nordatlanten. Bilden till vänster visar läget i går klockan 12z. Bilden till höger är en prognos (gårdagens GFS 12z) för den 27/12 klockan 12z.  
Figur 3.  En 3D-plottning av den geopotentiella höjden hos 500 hPa-ytan över Nordatlanten. Bilden till vänster visar läget i går klockan 12 UTC. Bilden till höger är en prognos (gårdagens GFS 12z) för den 27/12 klockan 12z.
 
En kompletterande bild som visar samma sak som figur 3 fast ur ett annat perspektiv och med en land-havmask från GFS plottad under.

En kompletterande bild som visar samma sak som figur 3 fast ur ett annat perspektiv och med en land-havmask från GFS plottad under.