Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

10 december, 2014

Blåsigt och milt med positivt NAO-index

I söndags var det andra advent och julen närmar sig med stormsteg. Någon direkt vinterkyla ser dock inte ut att bidra till julstämningen den närmsta 10-dygnsperioden, åtminstone inte i landets södra halva. Istället ökar nu lågtrycksaktiviteten på Atlanten ytterligare och det så kallade NAO-indexet, som ger en kvantifierad bild av Atlantens tryckförhållanden, är kraftigt positivt i alla prognoser. Det medför milt och ostadigt väder i Sverige med en ökad risk för kraftig blåst och potentiella stormar.

Stora nord-sydliga kontraster

För att bättre förstå den milda och ostadiga vädersituationen över Sverige behöver vi zooma ut en aning från Skandinavien och titta lite mer övergripande på de tryck- och strömningsförhållanden som råder på det norra halvklotet. Vi finner då ett par dominerande aktörer i den aktuella väderleken.

Dels ett högtryck centrerat kring Azorerna med subtropisk varmluft. Dels en omfattande köldpol centrerad över nordöstra Kanada och Grönland med ett omfattande lågtrycksområde på den norra delen av Nordatlanten. Den stora nord-sydliga temperaturkontrasten skapar en kraftig västlig (zonal) luftström och ger förutsättningar för djupa lågtrycksutvecklingar på Atlanten, se kartor nedan. Lågtrycken för sedan med sig en mild och fuktig luft, präglad av färden över Atlantens vatten, in över Skandinavien. Tryckbilden med djupa lågtryck kring Island och högtryck över Azorerna beskriver per definitionen den positiva fasen av den Nordatlantiska oscillationen (NAO), en oscillation som under senare tid ofta har diskuterats i media i samband med prognoser för vinterväder.

I den vänstra kartan syns en kraftig jetström på Atlanten med ett höjdlågtryck centrerat kring Island. I den andra kartan syns en prognos för fredag kl 18z och där syns ett maximum i jetströmmen över Tyska bukten, en så kallad jetstreak. I den vänstra utgången av denna jetstreak är får man divergens i höjden och det är ett område gynnsamt för lågtrycksutvecklingar, se högra kartan i bilden nedan.

I den vänstra kartan syns en kraftig jetström (färgskalan visar vindhastigheter i m/s) på Atlanten med ett höjdlågtryck centrerat kring Island. I den andra kartan syns en prognos för fredag kl 18z och där syns ett maximum i jetströmmen över Tyska bukten, en så kallad jetstreak. I den vänstra utgången av denna jetstreak fås divergens i höjden och det är ett område gynnsamt för lågtrycksutvecklingar, se högra kartan i bilden nedan.

 

 

Marktryck kombinerat med temperaturen på 850-hPa

Marktryck kombinerat med temperaturen på 850 hpa. Den vänstra kartan visar prognosen för i dag, onsdag kl 12z och den högra kartan är en prognos för fredag 18z då ett djupt lågtryck är på väg att dra in mot västkusten. Lågtrycket väntas passera åt nordost över södra Sverige under natten till lördag och kan då ge ordentligt blåsigt och besvärligt väder.

Risk för storm

De stora temperaturkontrasterna på Atlanten och den kraftiga västliga jetströmmen innebär också en ökad stormrisk för Sverige. I de aktuella prognoserna finns också ett potentiellt stormlågtryck som väntas passera över södra Sverige natten till lördag. Lågtrycket börjar som en liten våg på en kallfront och ser ut att utvecklas snabbt när det når Nordsjön för att sedan kulminera när det drar in över Sverige med potentiella stormbyar in över Götaland. En utveckling som är typisk för riktigt blåsiga lågtryck över Sverige, se figurer ovan. Det återstår dock ännu att se hur kraftigt just detta lågtryck blir, följ våra prognoser och varningar som uppdateras löpande.

Hur kan vi få längre perioder med kallare luft till Sverige?

För att få mer stabila perioder med kyla över Sverige behövs ett annorlunda strömningsmönster med högtryck på nordliga breddgrader och mindre kontraster i nord-sydlig riktning på Atlanten.

 I situationer med riktigt stabil kyla över Sverige förskjuts ofta kölpolen bort från östra Kanada och Grönland där det istället byggs upp högtryck med varm luft. I en sådan situation finns ingen grogrund för lågtryck att utvecklas och dra in över Sverige från Atlanten. I stället får vi då en nordlig luftström (nordvästlig eller nordostlig, beroende på högtryckets placering och utbredning) ner över Skandinavien. För den intresserade har jag vid flertalet tidigare tillfällen beskrivit hur den storskaliga cirkulationen påverkar det svenska vintervädret, hur en rubbad zonalströmning ger förutsättningar för kallt vinterväder och hur en ökad frekvens av fastlåsta väderlägen eventuellt kan vara kopplat till global uppvärmning.

Ingen kyla i prognoserna

Så långt vi kan se i våra prognoser finns inga tydliga tecken på något omslag till en annorlunda vädertyp. Prognoserna tyder på fortsatta lågtrycksutvecklingar på den norra delan av Nordatlanten med risk för fler rejält blåsiga tillfällen över Sverige. Våra prognoser sträcker sig dock endast 10 dygn framåt och julafton innefattas alltså ännu inte i denna prognos.