Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

28 juli, 2014

En analys av söndagens åskoväder över Stockholm, del 2

I den första delen av det här inlägget beskrev jag utveckling av åskovädret över Stockholm i går, 27/7. Nu ska jag försöka diskutera den våldsamma utvecklingen av åskan utifrån mitt perspektiv som vakthavande meteorolog och försöka diskutera situationen mer ingående. 

Läs hela inlägget:

Mycket varm och labil luft över landet

Den övergripande vädersituationen var sådan att mycket varm luft täckte hela Sverige och hade gjort det under större delen av veckan. Tidigare hade dock ett högtryck varit parkerat över Skandinavien och stabiliserat luften med sjunkande och uttorkande luftrörelser. Under veckoslutet drog högtrycket bort österut mot Ryssland, ett lågtrycksområde närmade sig i väster och luften blev allt mer labilt skiktad.

En labil luftskiktning innebär i princip att luft som börjar stiga kommer att fortsätta stiga av sig självt, när luften stiger kyls den av och vattenånga kan kondensera till molndroppar. Vid kondensationen frigörs energi i form av värme och luften kan då accelereras uppåt av lyftkraften som uppstår då den stigande luftbubblan är varmare än sin omgivning.

Varför prognoserna var extra svårbedömda i går

I luftmassan som låg över Sverige under helgen fanns mycket potentiell energi som kunde frigöras, den var labilt skiktad genom hela troposfären. Något som syntes tydligt både i våra prongosmodeller och i verkliga temperatursonderingar från väderballonger .

Som jag nämnde tidigare innebär en labil skiktning att kraftiga åskceller KAN utvecklas OM luften väl börjar stiga. Marginalerna för om och var man får det avgöra lyftet av en luftbubbla kan vara väldigt små. Stora åskoväder påverkar dessutom i sin tur förutsättningarna för skapandet av nästa åskoväder, faktorer som gör det mycket svårt för våra prognosmodeller att prognostisera åskceller av den här typen på ett bra sätt.

Den största uppgiften för oss meteorologer är i dessa lägen att identifiera de största riskområdena, dels genom att studera observationer, satellit- och radarbilder och dels genom att tolka modellernas prognosförslag. Utifrån detta sa gårdagsmorgonens prognos att risken för kraftig åska var stor på ovanligt många håll i landet. I inre och västra Götaland samt i norra Norrland bedömdes risken som allra störst, där kunde både dynamiken i samband med atmosfärens storskaliga cirkulation och solinstrålningen i samband med klart väder bidra till att utlösa kraftiga åskoväder under eftermiddagen (så blev också fallet, se åskkarta i föregående inlägg).

Utvecklingen över Stockholm

Hur var det då med området kring Stockholm? Till att börja med så hade ingen av våra modeller några kraftiga åskskurar i detta område. Modellerna hade inte heller fångat skurarna som under natten legat utmed en svag front på Östersjön så i det här fallet fick vi relativt liten ledning från våra modeller. Skurarna på Östersjön hade klingat av under morgonen och man kunde ana att tillhörande molnslöjor skulle dra in över östra Svealand och kanske dämpa instrålningen och hålla nere temperaturerna. Därför låg vårt största fokus på andra områden under morgonen. Vi utfärdade istället klass 1 varningar för åskan i den inre och västra delen av Götaland och så småningom också över Norrbottens och Västerbottens län.  

Utvecklingen över Stockholm blev dock kraftfull och (som man kan se i radarsekvensen i del 1) gick det hela mycket snabbt. Vi hann aldrig publicera någon varning för Stockholm. Slöjan med de höga molnen över östra Svealand hade inte dämpat uppvärmningen så mycket som vi tidigare tänkt och under tiden vårt största fokus legat på andra områden så hade temperaturen snabbt stigit en bit över 25 grader. När åskcellen, som bildats över Östersjön, kom in över den betydligt varmare markytan fick den en ny rejäl extraskjuts och den kraftiga åskan var ett faktum över Stockholm. Utifrån radarsekvensen är det frestande att anta att utvecklingen kan ha fått lite extra bidrag av värmeön över Stockholmsområdet, men att det är mycket svårt att leda i bevis.