Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

8 juli, 2014

Nytt svenskt nederbördsrekord för mars månad

Vi kan presentera ett nytt svenskt rekord för största månadsnederbörd i mars. Men det är inte ett resultat av slutgranskningen av nederbördsdata från årets marsmånad. Utan det här är ett drygt 60 år gammalt värde som har upptäckts vid en grundligare kontroll av äldre data.

 

I mars 1953 fick nämligen Riksgränsen i Lappland 318 mm, vilket överträffar det som hittills ansetts som svenskt marsrekord, 312 mm i Gånälven i Jämtland i mars 1938.

 

Hur kan det nu komma sig att ett rekordvärde kan hålla sig dolt i drygt 60 år? Min kollega Lennart Wern uppmärksammade att den nederbördsmängd som telefonerats in och lagrats för Riksgränsen i mars 1953 inte överensstämde med den nederbördsmängd som publicerades i årsböckerna det året. Det var alltså dags att ge sig ner i arkivet och försöka hitta orsaken till skillnaderna.

 

Nu har vi en oskriven regel att vi inte ändrar på gamla uppgifter hur som helst. Ibland kan en siffra i en observationsjournal vara så otydligt skriven att det är hugget som stucket hur den ska tolkas. Om det inte finns andra skäl så är det i så fall bäst att låta det gamla värdet ligga kvar.

 

Men vi kan ju heller inte bortse från fakta om det finns goda skäl att anta att ett tidigare publicerat värde är felaktigt. I fallet med Riksgränsen kompliceras det hela av att originaluppgifter föreligger i flera olika versioner, och att de inte helt överensstämmer.

 

Riksgränsen var en så kallad synoptisk väderstation som via telefon eller på annat sätt skickade in sina observationer flera gånger per dygn till vädertjänsten. Fram till 1970-talet hade sådana stationer dels en dagbok, som man först långt senare sände in till vädertjänsten, dels en journal som sändes in varje månad och var avsedd för publicering i månadsöversikter m.m. Det är ofrånkomligt att man ibland råkade skriva in olika värden i dagboken respektive journalen, vilket innebär en mardröm för oss klimatologer.

 

Det som ställde till det i fallet Riksgränsen var att man den 9 mars 1953 skrivit 1,0 mm i journalen och 10 mm i dagboken. Eftersom nederbörden i dagboken finns antecknad på två ställen, dels i kodform och dels i klartext, och dessa överensstämmer, så får källvärdet anses högt. Dessutom tyder snödjupsökningen på att 10 mm är ett sannolikare värde än 1,0 mm. Detta innebär en höjning av månadsnederbörden från det tidigare publicerade värdet 309 mm till 318 mm, det vill säga svenskt rekord.

Svenska nederbördsrekord