Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

23 juni, 2014

Midsommartromber och olika typer av tromber

Midsommarhelgen har bjudit på minst sagt omväxlande väder. En kylig luftmassa strömmade söderut över landet och i den kyliga luften bildades skurar som på sina håll innehöll både hagel och åska, i fjälltrakterna även snöbyar. Från södra Skåne har det dessutom kommit rapporter om ett par observerade tromber. Sverker har i ett tidigare inlägg skrivit om förekomsten av tromber i Sverige. Den vanligaste typen av tromber här i Sverige benämns ibland landspouts (eller waterspouts om de bildas över vatten) och skiljer sig markant från den typ av tromber som vanligtvis orsakar de allra värsta skadorna i till exempel USA, både när det gäller ursprung och de atmosfäriska förutsättningar som krävs vid bildandet. Läs hela inlägget:

Tromber i samband med superceller

De allra kraftigaste och mest förödande tromberna bildas i samband med riktigt kraftiga åskoväder, så kallade superceller. Superceller karaktäriseras av ett roterande molnsystem och dessa roterande åskoväder kan ge upphov till kraftiga skyfall, hagel och fallvindar, ibland även tromber som då kan bli väldigt kraftiga och förödande. För att superceller ska bildas krävs mycket speciella förhållanden och även om de kan förekomma i Sverige är det inte vanligt.

Tromber utan koppling till superceller

De flesta tromberna i Sverige, liksom den i helgen, är av typen landspout (waterspout) och är inte kopplade till superceller med en rotation i själva molnet, innan bildandet av tromben. Istället uppkommer denna typ av tromb till följd av en redan existerande rotation, kring en vertikal axel, i de nedersta luftlagren. Rotationen i de nedersta luftlagren kan uppstå i samband med en konvergenslinje med kraftig vindvridning (se exempel i bilden längst ner), vilket man till exempel kan få i situationer med sjöbris. Vid bildandet av en landspout ökas rotationshastigheten på den redan existerande rotationen genom ”isprinsesseffekten”. En snurrande konståkare som för sina armare närmare kroppen kommer att snurra snabbare. På samma sätt kommer den roterande luften att snurra snabbare om den trycks ihop, konvergerar, mot sin rotationsaxel. En sådan konvergens existerar under en stigande luftbubbla och snabbt stigande luftbubblor fanns det gott om under helgen i samband med den labilt skiktade luften med upptornande stackmoln och regnskurar.

”Fair weather tornado” 

Det behövs alltså inga jättekraftiga åskoväder med stor vertikal utsträckning för att landspout- typen av tromber ska bildas. De förutsättningar som krävs är någon form av konvergenslinje (se bild nedan) som kan skapa rotation runt en vertikal axel samt kraftiga uppåtvindar i den nedersta delen av atmosfären. Ibland kan dessa mindre tromber till och med uppstå i samband med stackmoln som inte ger några regnskurar och på engelska används ibland uttrycket fair weather tornado. I bilden nedan visas vindobservationer och radarekon över Själland, Öresund och Skåne från midsommarafton mitt på dagen. Notera att vinden på den danska sidan är mest nordlig eller nordvästlig medan den är mest västlig eller sydvästlig över sundet och in mot sydligaste Skåne. I sådana linjer med vindvridning kan det uppstå rotation som ger grogrund för mindre tromber.  

Vindobservationer och radarbild för Skåne, Öresund och Själland under midsommarafton.

Vindobservationer och radarbild för Skåne, Öresund och Själland under midsommarafton.