Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

6 februari, 2014

Snustorrt i Norge

För dem som är vana vid att lyssna på SMHIs prognoser för land- och sjöväder, brukar januari månad vara synonymt med fraser som; ”Ett djupt lågtryck rör sig norrut på Norska havet” eller ”Vid Lofoten finns ett lågtryck som…”. Årets januari har dock inte alls varit sig lik i detta avseende. Bilden nedan visar en karta över hur trycket vid havsnivån varit i medeltal under januari månad i år. (Klicka på bilden för att få den större)

Isobarer som visar lufttrycket vid havsnivån, i medeltal för januari månad 2014.

Som synes har det i princip legat ett konstant lågtryck och snurrat mellan Brittiska öarna och Island, samtidigt som det har varit högtrycksbetonat från norra Skandinavien och ner över Ryssland. Då vinden snurrar moturs kring ett lågtryck och, lite förenklat, parallellt med isobarerna så kan vi se att Sverige och Norge haft i huvudsak sydliga eller sydostliga vindar. Vilka antaganden beträffande nederbördsmängd kan vi göra med denna vetskap?

Med tanke på inläggets rubrik så blir väl ingen överraskad när jag säger att resultatet blir att en stor del av Norge får onormalt torrt med denna tryckfördelning. Men varför är det så? För att kunna besvara det måste vi känna till uttrycken maritim- resp. kontinental luftmassa samt orografisk nederbörd.

En maritim luftmassa har sitt ursprung från havsområden där den tillförs vattenånga genom avdunstning från havet och blir således fuktig. En kontinental luftmassa har därför logiskt nog sitt ursprung från landområden och är generellt kall och torr på vintern, varm och torr på sommaren.

Med orografisk nederbörd menas nederbörd som uppstår på grund av jordytans topografiska utseende och då är den skandinaviska bergskedjan ett utmärkt exempel. När fuktig luft tvingas uppför ett berg, avkyls luften, vattenångan kondenseras (det bildas moln) och nederbörd faller ut på bergets lovartsida.

Med vetskapen om hur bergigt Norge är med områden där fjällen stupar 1500-2000 meter rakt ner i havet så kan man kanske inse att området från Stavanger till Bergen på Norges västkust tillhör Europas absolut mest nederbördsrika delar. Om man tycker att det regnar mycket på Sveriges västkust så kan man t.ex. nämna att Borås, som av många anses få mycket nederbörd, har en genomsnittlig årsnederbörd på knappa 1000 mm. Det är inte speciellt mycket i jämförelse med ovan nämnda område i Norge där motsvarande siffra ligger på 3000-3500 mm. Med normala lågtrycksbanor över Atlanten och vidare upp över Norska havet pumpas ständigt nya nederbördsområden in över Norge och i den väst- och sydvästvind som även följer av detta tvingas fuktig, maritim luft från havet snabbt och brant uppför fjällsidorna och orografisk nederbörd faller.

Men hur var det nu igen med årets januari? Ta en titt på bilden ovan igen. Lågtrycken höll sig kvar längre ut på Atlanten och högtryck i öster gav en sydlig eller sydostlig luftström över Sverige och Norge. Luftmassorna härifrån innehåller förhållandevis lite fukt och den nederbörd som faller, gör det över södra halvan av Sverige och sydöstra Norge och de sista resterna faller ut på den svenska sidan av fjällkedjan. Så borde det i alla fall se ut i teorin. Hur blev resultatet i verkligheten? (Klicka på bilden för att se den större)

Karta visandes nederbördsmängden för årets januari i % av det normala. Bilden är tagen från hemsidan för Norges motsvarighet till SMHI, www.met.no.

Kartan i bilden ovan bekräftar det vi resonerat oss fram till. Sydöstra Norge har fått upp till tre gånger så mycket nederbörd som det normala medan en stor del av norska kusten, i höjd med Jämtland och vidare norrut endast har fått 0-25 % av normal mängd nederbörd under januari månad. Bodö, strax söder om Lofoten, har faktiskt inte fått en enda droppe nederbörd på hela månaden, i ett område där det normala i runda tal ligger mellan 50-150 mm i januari.

All fukt har helt enkelt fallit ur längre söderut och på svenska sidan av fjällen och istället har man fått en föhneffekt på norska sidan med lite moln och torra vindar som accelererar ner längs fjällsidorna. Ingen eller mycket liten mängd nederbörd i kombination med kraftig torr vind är ett utmärkt recept för att dra ur fukten ur skog och ljung, vilket gör marken snustorr och lättantändlig. Dessvärre har flera samhällen i området kring Trondheim i Norge lidit stora materiella skador i ett flertal kraftiga bränder i skog och mark den senaste tiden, vilket vi kunnat läsa om tidningar och höra om i nyhetssändningar på tv.