Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

11 oktober, 2013

Väderomslag

I förra veckan skrev jag ett blogginlägg om väderutsikterna kring Birgittadagen den 7:e oktober. Nu kan vi konstatera att vi faktiskt fick brittsommarliknande temperaturer på flera håll i landet. Ingen station noterade över 20 grader, men med 19,5 grader både i söndags och i måndags så var Oskarshamn åtminstone ganska nära. Nu har vi fått in lite kyligare luft och i mitten av nästa vecka ser ganska kall luft ut att strömma ner över en stor del av landet. Läs hela inlägget: 

Läs mer

10 oktober, 2013

Orkanvarning för nordöstra Indien, norra Filippinerna och Vietnam

En tropisk orkan, namngiven Phailin, bildades under onsdagen i Bengaliska viken. Phailin, som just nu befinner sig nordväst om ögruppen Andamanerna har sen dess hämtat mycket kraft ur det varma havsvattnet och nådde under torsdagen orkanstyrka. Prognosmodellerna pekar på att orkanen rör sig på en nordvästlig bana och väntas nå Indiens nordostkust under lördagsdygnet.

 

Havsvattnet i det här området är mycket varmt (29°-30°) och den vertikala vindskjuvningen överlag låg. USA-baserade Joint Typhoon Warning Centers (JTWC) prognos för Phailin är att den är en kategori 2 – orkan vid tiden då den når Indien. Utifrån de gynnsamma förhållanden som råder finns en stor möjlighet att orkanen kommer att intensifieras mer än vad JTWCs senaste prognos indikerar. Jag blir därför inte förvånad ifall Phailin under kommande dygn når kategori 4 eller högsta nivån, kategori 5 på Saffir – Simpsonskalan.

Phailin

Orkanen Phailin rör sig mot nordöstra Indien. Källa: JTWC.

 

Under perioden 1980-2012 har tre orkaner (1991, 1999 och 2007) nått Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5 i norra Indiska Oceanen. Det är värt att nämna att kategori 5 – orkanen 1999 rörde sig på ungefär samma bana som Phailin. Omkring 10 000 människor miste livet när orkanen i slutet av oktober 1999 drog in över Indien som en stark kategori 4 – orkan.

 

Phailin följs av Joint Typhoon Warning Center.

 

Nari mot norra Filippinerna

Öster om norra Filippinerna rör den tropiska orkanen Nari sig på en nära nog rakt västlig bana mot norra Filippinerna. Nari väntas enligt JTWC dra in över land under fredag som en kategori 2 – orkan. Med tanke på att norra Filippinerna tidigare i september drabbades hårt av översvämningar till följd av kraftigt monsunregn kommer det ymniga regnet och den medföljande stormfloden att vara det största hotet från Nari.

 

Efter att orkanen väl passerat Filippinerna väntas den fortsätta mot Vietnam dit den beräknas nå framåt tisdag nästa vecka.

Nari

Orkanen Nari väntas dra in över norra Filippinerna under fredagen. Källa: JTWC.

Även Nari följs av JTWC.

 

9 oktober, 2013

Sena gubbar

De flesta har nog känslan av att den nyss gångna september var en varm månad. Men att man skulle kunna få sig en egenodlad jordgubbe så långt norrut som i Luleå hade nog inte många kunnat föreställa sig så här års.

Jordgubbar från en trädgård i Luleå, 5 oktober 2013. Foto: Sivert Mässing

 

Läs mer

8 oktober, 2013

Vattenståndsbilder från Småland

Ingen överflödig information

För några dagar sedan skrev vi ett blogginlägg, se länk, om de låga vattenstånden i flera mindre småländska sjöar, en följd av flera månader med relativt stora totala nederbördsunderskott i detta område. De låga vattenstånden verkar på sina håll ha ställt till ganska stora problem och bland annat lett till sinande brunnar. Nu har vi fått in flera bra bilder som verkligen tydligör hur situationen faktiskt ser ut. Följande bilder är tagna av Jonatan Bengtsson vid sjön Mien i den sydligaste delen av Kronobergs län. Vi vill återigen påminna om att alla bilder relaterade till väder och vatten tacksamt tas emot på vaderleken@smhi.se,  med förbehållet att vi kan komma att publicera er bild.

 

Lågt vattenstånd i sjön Mien. Fotograf Jonatan Bengtsson.

Lågt vattenstånd i sjön Mien. Fotograf Jonatan Bengtsson.

 Se fler bilder: Läs mer
5 oktober, 2013

Salta hav

Det är verkligen kul att Ni tagit tillvara möjligheten att skicka in såväl synpunkter som förslag på ämnen som Ni skulle vilja se att Vi tog upp här i bloggen. Fortsätt med det och skicka gärna även in bilder till oss med förbehållet att vi kan komma att publicera dem här i bloggen. Adressen är vaderleken@smhi.se

En förfrågan Vi fått är hur salthalten varierar i havet längs med våra kuster. För att besvara den, har jag skickat vidare frågeställningen till kollegorna på den oceanografiska avdelningen här på SMHI, där Torbjörn Grafström hjälpte till att författa följande svar.

”Salthalten mäts i promille (eller psu) och varierar kraftigt runt Sveriges långa kust. Lägst salthalt (eller salinitet) hittar man i Bottenviken och norra Bottenhavet(3-5 psu), i samband med färskvattenutflödet från de stora älvarna.

Vidare sydvart till Öresund/Bälten en långsam ökning till ca 10 psu. Från och med södra Kattegatt en markant ökning till 15-25 psu och i Skagerrak och Nordsjön i allmänhet mellan 25 och 35 psu.

Se följande länk: OceanWeb

Välj  HIROMB, Surface salinity  och klicka slutligen på lämpligt kartutsnitt.”

 

 

4 oktober, 2013

Låga vattenstånd i småländska sjöar

För någon dag sedan fick vi ett mail från en läsare som observerat mycket lågt vattenstånd i flera mindre sjöar i södra Småland, bland annat i sjöarna Mien och Möckeln. Jag bad en kollega, hydrolog Simon Eriksson att titta närmare på situationen i de småländska sjöarna. Här är Simons svar:  

Det rådande låga vattenståndet i många av de mindre småländska sjöarna var en bra iakttagelse från en av bloggens läsare. Och förslaget om ett hydrologiskt inlägg i Väderleken är en rolig idé.  
 
 Tyvärr saknar vi vattenståndsmätningar i sjön Mien. Detta gäller för de flesta mindre sjöarna i Småland. För de större sjöarna, Bolmen och Åsnen, har vi mätningar, men de visar inte på några anmärkningsvärda vattennivåer. I Möckeln har vi däremot en station som har mätt vattennivåerna i sjön sedan 1922. Vattennivån är precis som du säger väldigt låg. Sedan strax efter årsskiftet har sjöns vattennivå sänkts mer eller mindre stadigt från dryga 136,5 till 135,42 m. Senast en lägre nivå registrerades var 1934 då vattenståndet låg på 135,38 m, vilket är den lägsta noteringen vi har haft. Med den här trenden kan vi vara på väg mot ett slags ”rekord”. Det låga vattenståndet har sin förklaring i att Möckeln är en sjö som reagerar långsamt. Vilket beror på en relativt låg tillrinning sett till sjöns storlek.
 
Vattenståndet i Möckeln sedan 1922 fram till i början av oktober i år. Diagrammet till höger visar utvecklingen av sjöns vattenstånd sedan årsskiftet fram.  Vattenståndet i Möckeln sedan 1922 fram till i början av oktober i år. Diagrammet till höger visar utvecklingen av sjöns vattenstånd sedan årsskiftet fram.
  
 Det låga vattenståndet i de mindre småländska sjöarna har även sin förklaring i faktorer som nederbörd och markvattenhalt. I Småland är markerna för tillfället omättade vilket gör att eventuell nederbörd tas upp av marken eftersom de är torra och har kapacitet för det. Om marken varit mättad på vatten hade regnvattnet istället bidragit till närliggande sjöars tillrinning. Kollar man på SMHI:s observationsstationer ser man att det de senaste månaderna regnat förhållandevis lite i området. Exempelvis så har stationerna i Ljungby respektive Växjö (värden inom parentes) under juli, augusti och september månad registrerat så lite som 29 (30) , 92 (75) respektive 45 (56) procent av normal nederbörd.

Om ni läsare har bilder relaterade till de låga vattenstånden i sjöarna tar vi tacksamt emot dessa i kommentarsfältet eller på vaderleken@smhi.se. Naturligtvis tar vi också gärna emot andra bilder relaterade till väder och vatten.

3 oktober, 2013

Blir det någon brittsommar i år?

Brittsommar är nog ett känt begrepp för de flesta. Vanligtvis avser det en varm period i inledningen av oktober som föregåtts av en period med betydligt kyligare väder. Till stor del är brittsommar alltså ett fenomen som grundar sig på en subjektiv upplevelse och någon allmänt vedertagen, entydig definition finns inte. På följande länk finns en intressant utläggning om begreppet och där föreslås också en tänkbar, objektiv definition av brittsommar. I kartan nedan visas den maximitemperatur som ska uppnås under perioden 4:e-10:e oktober för att den föreslagna definitionen av brittsommar ska uppfyllas.

I följande stycke tänkte jag försöka gå igenom de aktuella utsikterna till brittsommar i år. Dels med utgångspunkt i kartan nedan, men även utifrån en mer subjektiv bedömning.

Figur 1. Ungefärligt värde som maximitemperaturen bör uppnå någon dag under perioden 4-10 oktober för att uppfylla den definition av brittsommar som föreslås i kunskapsbanken.
Figur 1. Ungefärligt värde som maximitemperaturen bör uppnå någon dag under perioden 4-10 oktober för att uppfylla den definition av brittsommar som föreslås i kunskapsbanken.

Läs mer

2 oktober, 2013

Horn, kallast/varmast!?

Bloggen har från en läsare fått en förfrågan om varför observationsstationen Horn, i södra Östergötland, ofta är kallast i Götaland på vintern men även varmast på sommaren!? Det beror i huvudsak på två faktorer.

För det första så ligger stationen i en sänka på en stor uppodlad slätt. Då omgivningen runt omkring ligger högre, rinner den tunga, kalla luften, ner i sänkan varpå temperaturen vid stationen vintertid kan bli mycket låg.

Den andra avgörande faktorn som spelar en central roll för såväl låga vintertemperaturer som för höga sommartemperaturer är att stationen ligger på sandjord. Sandjord värms nämligen upp lättare av solen än vad lerjord gör och utstrålar därför mer värme vilket ger högre temperaturer på sommaren då solinstrålningen är som starkast. På motsvarande vis strålar värmen bort snabbare och mer effektivt under natten vilket leder till låga nattemperaturer, vid snöfri mark.

Horn är en tämligen ”ung” station som bara har funnits sedan 1995. Den hittills lägsta temperatur som stationen rapporterat är -34,2 grader, vilket den hade på morgonen den 18 februari 1996. Den hittills högsta temperaturen är 33,8 grader, vilket stationen hade sent på eftermiddagen den 11 juli 2010.

 

2 oktober, 2013

Extremt tidiga och sena höstar i Stockholm 1756-2012

Hösten har nu gjort sitt intåg i praktiskt taget hela Sverige. Undantaget är de mest kustnära områdena där sommaren fortfarande hänger i ett tag till. I Stockholm gjorde hösten sin entré den 24 september vilket är lite tidigare än normalt. Normaldatumet för höstens ankomst till Stockholm under 1961-1990 är den 29 september.  Under 2000-talet är det bara 2008 som hösten anlänt tidigare till Stockholm. 10 av de 14 höstarna på 2000-talet i Stockholm har inletts i oktober. För att meteorologisk höst skall anses råda krävs att dygnsmedeltemperaturen är under 10,0° minst fem dygn i följd.

 

Som nedanstående tabell avslöjar så har hösten som senast anlänt den 29 oktober vilket inträffade 1783 följt av den 28 oktober 1779.

 

De absolut tidigaste höstarna återfinns föga oväntat under 1800-talet och det finns fyra kända fall då hösten gjort sin entré redan i slutet av augusti. I modern tid är det åren 1986, 1993 och 2008 som hösten varit tidig. Då kom hösten den 11 september samt den 12 september för de två sistnämnda åren.

 

Av de nämnda åren över senaste höstarna får ett visst osäkerhetsmått anses gälla för åren före 1860. Detta då max- och mintermometrar togs i bruk först 1860 i Stockholm vilka inverkar på dygnets medeltemperatur. Däremot råder inga tvivel om de tre tidigaste ankomstdatumen.

De sju tidigaste ankomstdatumen

De sju senaste ankomstdatumen

26 augusti 1885

29 oktober 1783

30 augusti 1869

28 oktober 1779

30 augusti 1893

26 oktober 2006

31 augusti 1830

26 oktober 2000

1 september 1812

26 oktober 1961

3 september 1837

24 oktober 1789

5 september 1900

24 oktober 1770

 

1 oktober, 2013

Maila oss!

Numera har bloggen ett eget mailkonto, vaderleken@smhi.se. Här vill vi gärna att Ni läsare hör av Er med kommentarer och åsikter angående bloggen eller varför inte frågor eller önskemål om saker Ni skulle vilja att vi tog upp i ett kommande blogginlägg. Ni får mer än gärna även skicka in bilder till oss med väderanknytning, med förbehållet att vi kan komma att publicera Er bild. Hoppas vi hörs!