Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

27 augusti, 2013

Älvar och älvor

Ett högtryck har sedan en tid tillbaka dominerat det svenska vädret och bjuder för tillfället på några sensommardagar med sol och ganska behagliga dagstemperaturer på de flesta håll i landet. Dagarna blir dock allt kortare och dygnets tider med negativ strålningsbalans ökar. Det gör att kvällarna och nätterna nu snabbt blir ganska kyliga. Med högtryckets lugna vindförhållanden i kombination med klart väder och hög utstrålning kommer också de nattliga dimslöjorna på ängar och i sänkor, de dansande älvorna.

I ett blogginlägg i början av maj beskrev Johan ett typiskt vår- och försommarfenomen, tjock och grå advektionsdimma över hav. Ett fenomen som bland annat är en effekt av den stora skillnaden när det gäller uppvärmning av landmassa och vatten. Efter sommaren är nu haven och vattnen förhållandevis varma och förutsättningarna för bildandet av advektionsdimma är långt ifrån de mest gynnsamma. Under vinterhalvåret kan det varma vattnet däremot ge upphov till ett annat dimfenomen, nämligen sjörök.

Strålningsdimma

En vanligt förekommande form av dimma under sensommaren och hösten är strålningsdimma. Som namnet antyder uppkommer strålningsdimma då marken förlorar värme genom långvågig värmeutstrålning. Luften närmast marken kyls av och vattenånga kan kondensera ur luften. Strålningsdimmans natur gör att den ofta upplevs som väldigt vacker och närmast förtrollande. En stilla höst- eller sensommarkväll (som den igår här i Norrköping) kan strålningsdimman ses som tunna slöjor som stilla bäddar in en äng eller en fuktig sänka inför nattens vila. Efterhand som avkylningen under natten långsamt sprider sig till högre luftlager blir också dimman tätare och tjockare, innan den bränns bort av solen under den kommande morgonen.

Några trevliga bilder

De senaste dagarna har strålningsdimma förekommit på många håll runt om i det högtrycksdominerade och stilla väderläget. Strålningsdimma förekommer framför allt över öppna ytor där nettoutstrålningen är störst och temperaturfallet vid marken blir kraftigast. Under de kyliga och stilla nätterna sjunker också den kallaste luften ner i sänkor och dalgångar där dimman kan ansamlas. I helgen noterade mina kollegor en ganska läcker satellitbild som tydligt visar hur dimmor eller låga moln bildats och samlats utmed dalgångarna och älvarna i södra Norrland.

En satellitbild som visar dimma som bildats i dalgångarna och i anslutning till älvar och vattendrag i södra Norrland. Satellitbilden är tagen kl 07 i söndags.

En satellitbild som visar dimma som bildats i dalgångarna och i anslutning till älvar och vattendrag i södra Norrland. Satellitbilden är tagen kl 07 i söndags.

 

En kylig morgon med dimma som ansamlat i den lägre terrängen.

En kylig morgon med dimma som ansamlat i den lägre terrängen.

 

SAM_5380

Under semestern i somras fick jag se denna vackra vy, några mil väster om samhället Odda i södra Norge. Den relativt varma och fuktiga luften kyls av underifrån av det kalla glaciärvattnet. Endast de nedersta luftlagren är tillräckligt avkylda för att vattenånga ska kondensera. Notera att det är en helt annan mekanism som ger upphov till sjörök, då är vattnet tvärtom varmare än ovanliggande luftlager. I bilden kan man också notera att molnbaserna vid den här situationen var lägre än de höga bergstopparna som gick upp i molnen.