Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

22 juli, 2013

Uppehåll och ingen mätbar nederbörd – Är det någon skillnad?

I Götaland och Svealand har det hittills varit torrt eller mycket torrt i juli. I Skåne är det till och med några stationer som inte alls fått någon mätbar nederbörd under de tre första juliveckorna.

 

Varför säger inte meteorologerna uppehåll utan ofta använder det mer otympliga uttrycket ‘ingen mätbar nederbörd’ ? Svaret är att det inte är riktigt samma sak.

 

Om det är uppehåll så ska det egentligen inte vara en enda droppe som fallit ur moln och nått marken. När man talar om icke mätbar nederbörd så har man konstaterat att det visserligen fallit lite regn, duggregn eller snö, men mängden var så liten att den inte gick att mäta upp. Nederbörd rapporteras i tiondels millimeter så den minsta mängd som kan observeras är 0,1 mm (eller 0,05 mm om man avrundar uppåt).

 

Det finns olika sätt att beteckna uppehåll respektive ingen mätbar nederbörd. I en observationssammanställning markeras uppehåll ofta med ett streck ‘-’, medan ingen mätbar nederbörd anges med 0,0 eller <0,1 mm.

 

De mätglas som används vid manuell nederbördsmätning är graderade i tiondels millimeter.

Hur är det nu om det faller nederbördspartiklar ur ett moln, men luften under molnet är så torr att all nederbörd hinner avdunsta innan den når marken? Detta räknas inte som nederbörd. Ibland kan man se nederbördspartiklar i form av fallstrimmor under ett bymoln (virga på latin) men på marken är det torrt.

 

Vad gäller för dagg, rimfrost och liknande. Om observatören vet att det vatten som finns i nederbördskannan endast härstammar från dagg eller rimfrost, så betraktar SMHI inte detta som nederbörd. Internationellt finns dock inget enhetligt regelverk för detta. I vissa torra delar av världen är vattentillskottet i form av dagg inte försumbart.

 

När det gäller svenska rekord för minsta månadsnederbörd så finns det för alla tolv månader ett eller flera fall då åtminstone någon station inte rapporterat mätbar nederbörd.

 

Skiljer vi i rekordtabellerna på fall när det varit helt uppehåll under månaden och de fall när det förekommit nederbörd men ej i mätbar mängd? Av det tidigare resonemanget framgår att det i princip är två olika saker, men i praktiken går det inte att göra någon skillnad. Det kanske har fallit några regnstänk under natten då observatören sovit. Men när det är dags att tömma nederbördsmätaren har allt avdunstat.

 

Många moderna automatstationer är utrustade med optiska nederbördsgivare som varje timme detekterar om nederbörd har fallit eller inte, dag som natt, vardag som helgdag. Med dessa uppgifter skulle det kanske gå att göra en definitiv åtskillnad på helt torra månader och månader med nederbörd men ej mätbar sådan.

Optisk nederbördsgivare på automatstationen vid SMHI i Norrköping.

 

Sedan den nya generationen av automatstationer introducerades i mitten av 1990-talet har det varit sex kalendermånader då åtminstone någon svensk station inte rapporterat mätbar nederbörd.  Det är januari 1996,  januari 1997, augusti 1997, augusti 2002, april 2009 och nu senast mars 2013. Men i inget av de fallen var det någon automatstation med optisk nederbördsmätare som rapporterade helt uppehåll. Så vi får vänta ett tag till innan vi kan utropa en helt torr kalendermånad.

 

Det lär nog inte bli den här månaden heller, eftersom det ser ut att bli ostadigare under de avslutande julidygnen. Men jag tänkte ändå i ett inlägg senare i veckan ge en liten historik över de allra torraste julimånaderna.