Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

17 juni, 2013

Del 3: Hungersnödåret 1867 – Statistik över maj 1867 samt lite om nödårets konsekvenser

Midsommarhelgen närmar sig. Ute är det grönt, snön är borta och isen likaså. Midsommaraftonen nu på fredag är årets längsta dag då sommarsolståndet infaller. Oavsett vilket så kommer många av oss i landet att kunna njuta av helgen och inmundiga sill och nubbe med nära och kära. Annat var det under hungersnödåret 1867. Ännu låg snön och isen på sina håll i Norrland och fortfarande hade den meteorologiska sommaren på de flesta håll i Sverige ännu inte kommit. När vi nu har avhandlat vädersituation och olika intressanta händelser för maj 1867 har vi nu kommit till det mest intressanta, nämligen den torra statistiken samt lite om konsekvenserna av detta eländiga oår som i Tornedalen kallades för ”lavåret”.

Jag vidrörde detta område i del 1 där jag skrev att både Stockholms och Uppsalas näst kallaste majmånader var cirka 1,5 grader högre jämfört med maj 1867. På sina håll i Norrland samt Svealand var maj 1867 drygt 2 grader kallare än den näst kallaste majmånaden(!). I del 2 redogjorde jag även för de stationer som hade minst 2,0 graders skillnad till den näst kallaste majmånaden.

 

I tabellen nedan visas statistik över maj 1867 samt jämförande statistik över den näst kallaste majmånaden samt de månadsmedeltemperaturer som uppmätts under 2000-talet för de stationer som var i drift då och fortfarande är aktiva.

 

Det var inte bara maj som var svinkall, hela året 1867 var på sina håll i Sverige de facto det kallaste som uppmätts. I Stockholm var årsmedeltemperaturen +3,2° medan Uppsala hade +2,5°.

 

Station

Maj 1867

Näst kallaste maj

Majvärden 2000-2012

Medel maj 2013

Normalvärde 1961-1990

Lund

6,8

7,6 (1874)

10,5-13,2

13,7

11,5

Karlshamn

5,8

6,8 (1864)

10,0-13,0

12,9

10,6

Halmstad

7,2

8,0 (1864)

10,1-14,2

13,6

11,2

Jönköping

5,0

6,1 (1902)

8,9-11,6

11,5

9,3

Visby

3,6

4,8 (1864 & 1877)

9,1-11,9

12,2

9,1

Kalmar

5,0

6,3 (1877 & 1941)

9,4-12,2

11,6

9,8

Ölands norra udde

4,3

4,5 (1877)

8,1-11,6

10,3

8,8

Växjö

5,9

6,8 (1864)

9,3-12,4

12,6

10,2

Gladhammar

4,8

6,0 (1864 & 1877)

9,9-12,4

12,0

10,0

Vänersborg

5,1

5,2 (1877)

9,9-12,1

12,1

10,1

Göteborg

7,5

7,9 (1861)

11,3-13,9

13,9

11,6

Skara

4,5

5,4 (1864)

9,7-12,4

-

10,5

Linköping

6,0

6,9 (1909 & 1927)

10,1-12,3

12,5

10,3

Karlstad

4,8

6,8 (1861 & 1909)

9,1-12,4

12,4

10,0

Örebro

5,3

6,6 (1877)

10,3-12,4

13,2

10,4

Stockholm

3,3

5,0 (1864)

10,9-12,6

13,2

10,5

Västerås

4,4

5,7 (1864)

-

-

10,6

Falun

3,4

5,5 (1864)

9,2-11,6

13,4

9,6

Uppsala

3,4

4,8 (1756 & 1864)

10,5-12,3

14,0

10,4

Gävle

3,0

4,3 (1864)

9,2-11,3

11,0

8,8

Härnösand

1,1

3,4 (1877)

7,4-10,2

10,3

7,6

Östersund/Frösön

1,2

2,8 (1877)

5,9-10,2

10,8

7,2

Gunnarn/Stensele

0,8

1,9 (1899)

5,5-9,7

10,4

6,6

Piteå

0,4

2,1 (1873)

7,2-9,6

9,8

7,1

Haparanda

-0,8

1,8 (1876)

5,5-10,1

10,2

6,1

Jokkmokk

0,4

1,1 (1899)

4,9-8,9

9,6

5,9

Tabell 1: Kolumn 1 anger stationsnamnet. I kolumn 2 redovisas medeltemperaturen för maj 1867 för de stationer som då var i drift. I kolumn 3 har den näst kallaste majmånadens värde samt årtalet för denna angetts. Slutligen har samtliga majmånaders medeltemperatur för perioden 2000-2012 noterats i kolumn 4. De stationer som fått sina värden fetmarkerade i kolumn 4 saknar medeltemperatur för minst en majmånad under perioden. I kolumn 5 anges medelvärdet för maj 2013. För några stationer saknas värden för maj 2013 då de antingen skickar in värdena efter månadens slut eller haft betydande avbrott under månaden. I kolumn 6 redovisas stationernas normalvärden för perioden 1961-1990.

 

Nödårets konsekvenser

Medan det var illa i Sverige var det ännu värre i Finland. Där dog folk som flugor och man har uppskattat att omkring 8% av den finska befolkningen dog under 1867-1868. Medeltemperaturen i Helsingfors maj 1867 var ynkliga +1,8° vilket är minst 6 grader under dagens normalvärden. I Sverige blev konsekvenserna inte fullt lika allvarliga men säkerligen fick flera tusen människor sätta livet till under detta oår. Jag har dock inte hittat någon säker siffra på detta.

Efter den extremt kyliga majmånaden blev det meteorologisk sommar i stora delar av Sverige först kring sommarsolståndet. Då blev det delvis faktiskt rekordvarmt. Om vi vågar tro på tiondelarna när det gäller så här gamla värden så är faktiskt Piteås all-time high för juni från midsommardagen den 24 juni 1867, 32.1° jämfört med 32.0° i juni 1953 (före 1953 inföll midsommardagen alltid den 24 juni oavsett veckodag. Före 1925 hette den dessutom bara Johannes döparens dag).

Odlingssäsongen blev dock kort, på sina håll mycket kort då den första frosten slog till i Norrland den 18 juli i exempelvis i södra Lappland. I början av september kom den så kallade ”Halshuggarnatten” med svår frost över stora delar av Norrland då stora delar av skörden förstördes. Det var inte bara människorna som svalt, även hästar och kor skall enligt berättelser bara ha varit skinn och ben. År 1868 var därför marginalerna när det gäller folks levnadsvillkor ännu mindre och den sommar, som idag skulle ha fått många svenskar i främst södra Sverige att jubla, fick skördarna att torka bort.

 

Någon kan nog undra varför inte konsekvenserna blev värre 1888 då våren var ännu något kallare än 1867. Skillnaden mellan de båda åren är att medan maj 1867 var extremt kall var det istället mars 1888 som var extremt kall. Maj 1888 var förvisso kall men inte förfärligt kall. Dessutom hade infrastrukturen väsentligt förbättrats till 1888.

Figur 1: Illustrationer ur tidningen Fäderneslandet som av Aftonbladets grundare Lars-Johan Hierta gavs anagrammet ”Fanderseländet” på grund av dess sensationsjournalistik.

 

Det finns faktiskt uppgifter om att folk i ren och skär desperation försökte äta upp sina skor trots tjärsmaken, något som även tas upp i Häger och Villius dokumentär.

 

Kanske är det tur att dåtidens långa och ofta kalla vintrar ihop med de dåliga vårarna och somrarna inte syns idag, det hade nog inte våra plånböcker eller psyken överlevt! Det finns faktiskt obekräftade uppgifter om att snön på sina håll i södra Sverige låg kvar oavbrutet ända till i mitten av maj och i norr till i början av juli. Tyvärr är detta som går att verifiera. Däremot förefaller det inte alltför otroligt att snön legat kvar så länge med tanke på att snötäcket lokalt på Sydsvenska höglandet låg kvar oavbrutet ända till i början av maj 1985. Exempelvis fick Högemålen då barmark först den 6 maj 1985. Så här svarar min kollega Sverker Hellström:

Det finns knappast någon journal som kan stödja detta. På den tiden fanns det i bästa fall sporadiska anteckningar om snö och inte några regelbundna observationer så att man kan dra någon slutsats om snötäckets varaktighet.

 

Källor:

Meteorologisk institutt (Norge): http://met.no/Ekstremv%C3%AAruka%3A+ekstremv%C3%AAret+v%C3%A5ren+og+sommaren+1867.b7C_wlbW34.ips

Jantunen et al, (2000), Weather conditions in northern Europe in the exceptionally cold spring season of the famine year 1867, Geophysica, pp. 69-84.

Neumann et al, (1979), Great historical events that were significantly affected by the weather: 4, The grat famines in Finland and Estonia, 1695-1697, American Meteorological Society, pp. 775-787.

Sveriges Nationalatlas (SNA), (2004), Klimat, sjöar och vattendrag.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Missv%C3%A4xt%C3%A5ren_1867%E2%80%931869

 

Några krönikor om nödåret 1867 från olika håll i Sverige:

 

http://www.vallen.junselebyar.se/hi_dagbok.html

http://www.moviken.se/page.php?id=380

http://hembygd.adalsliden.se/?p=825

http://sydaby.eget.net/eng/nybond/famine.htm