Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

27 mars, 2013

En aning rubbat

I ett tidigare inlägg beskrev jag hur den kalla luftmassan som täcker Skandinavien begränsar maxtemperaturerna trots att solen får allt större påverkan på dagstemperaturerna. För att få de riktigt höga vårtemperaturerna behöver vi en annan luftmassa. För att få det krävs sannolikt en mer sydlig och västlig komponent på vinden som nu i huvudsak håller sig mellan nord och ost. Hur ser då det aktuella väderläget ut och vad finns det för utsikter till mer vårlika förhållanden?

Fortsatt kyla

Nja, i nuläget finns det inte mycket, inom vår prognosperiod på 10 dygn, som tyder på att kylan ska släppa sitt grepp om Skandinavien. Ett återkommande ämne har under den gångna vintern varit rubbad zonalströmning med högtrycksblockeringar och stora förskjutningar av luftmassor. Denna typ av cirkulationsmönster är i allra högsta grad fortfarande något som präglar vädret på norra hemisfären. Kall luft täcker en stor del av Europa och lågtrycken går i huvudsak väldigt sydligt på Atlanten och in över kontinenten med stabil kyla över oss som följd.

Under nästa vecka talar det mest i prognoserna för att ett högtryck kommer att ligga strax väster om Skandinavien vilket skulle ge en nordlig komponent på strömningen ner över oss. Det innebär att vi med största sannolikhet inte kommer att få någon speciellt mild luft in över landet under den kommande veckan. Möjligen skulle högtrycket efterhand kunna förskjutas lite ostligare, det vill säga närmare oss. En sådan lösning skulle ge lite mer västlig komponent på vinden över Norrland. Det skulle då kunna föras in något mildare luft över främst norra Sverige, men inte heller i en sådan situation skulle det röra sig om riktigt vårvarm luft.

Påsksnö i söder

I samband med soligt väder får vi i princip allmänt plusgrader på dagarna vid den här tiden på året, men de iskalla morgnarna påminner oss om den kalla luftmassa som täcker landet. Under påskhelgen kan även ett nederbördsområde ta sig in över södra och östra Götaland. I den torra och kalla luftmassan kommer temperaturen vid nederbörd att snabbt sjunka från de plusgrader som solen annars arbetar upp. Den nederbörd som faller kommer i allra största utsträckning att falla som snö. I framför allt östra Götaland ser påskhelgen, enligt dagens prognos, ut att bjuda på tidvis snöfall och dagstemperatur som i samband med snöfallet väntas ligga omkring eller strax under noll grader.

En ovanlig sjörapport

Avslutningsvis måste jag få blicka tillbaka lite mot förra veckan då jag upplevde hela situationen som väldigt speciell. I ett tidigare inlägg nämnde jag att ett mäktigt högtrycksområde skulle ha sitt centrum nära nordpolen under mitten av förra veckan. När jag läste sjörapporten i P1 under tisdag/onsdag (den 19:e-20:e) så slogs jag av konsekvenserna av detta högtrycksområde och hur extrem situationen var. Sjörapporten avslutas vanligtvis med aktuella observationer från alla våra svenska farvatten (45-50 kuststationer). Observationerna brukar i allmänhet vara ganska präglade av sydväst- och västvindar. Vid utläsningarna under tisdag/onsdag i förra veckan så hade en eller två observationer nordlig vind, samtlig de andra stationerna hade ostlig eller nordostlig vind, med vindstyrkor allmänt mellan frisk vind och kuling! Något som måste vara ganska ovanligt.

Extremt lågt AO-index

Det finns även andra indikationer på att situationen är och har varit ganska extrem. Ett välkänt index som ger ett mått på tryckförhållanden på Nordatlanten är NAO-index (Nordatlantiska oscillationen). Det finns också ett snarlikt index, AO-index (Arktiska oscillationen, läs mer här) som ger ett mått på cirkulationsmönstren kring Arktis och ner på norra hemisfärens mellanbreddgrader. Detta index är för tillfället starkt negativt och har varit så under nästan hela vintern. Under förra veckan nådde det ett av de lägsta marsvärdena någonsin då det dök en bit under -5, se här.

En prognoskarta för den övergripande situationen på norra hemisfären då högtrycket var som mäktigast med centrum nära nordpolen,  i mitten av förra veckan, finns i mitt tidigare inlägg. För skojs skull har jag här valt att beräkna ett medelvärde för geopotentiella höjden och zonalvinden (vindens u-komponent) på 500 respektive 850 hpa på latitudbanden från ekvatorn till nordpolen.  Ur dessa bilder framgår det att det inte enbart var i min sjörapport som den, på våra breddgrader, vanligtvis förhärskande västvinden hade blivit ostlig. På de nordliga breddgraderna fanns i medel en ganska kraftig ostlig vindkomponent vid det aktuella tillfället i förra veckan. För att ha något att relatera till i bilderna så har jag även gjort motsvarande beräkningar på analysen från samma datum föregående år samt lagt in ett klimatologiskt medelvärde(1981-2010).

Ett beräknat medelvärde för geopotentiella höjden och u-komponenten av vinden på 500 hpa då det ovanligt mäktiga högtrycket hade sitt centrum rakt över Arktis i förra veckan. Dataunderlag från NOAA (http://www.esrl.noaa.gov/psd/).

Ett beräknat medelvärde för geopotentiella höjden och u-komponenten av vinden på 500 hpa då det ovanligt mäktiga högtrycket hade sitt centrum rakt över Arktis i förra veckan. psd/). Vid en västlig vindkomponent är zonalvinden positiv och vid en ostlig vindkomponent negativ. Dataunderlag från NOAA (http://www.esrl.noaa.gov/

 

 

Ett beräknat medelvärde för geopotentiella höjden och u-komponenten av vinden på 850 hpa då det ovanligt mäktiga högtrycket hade sitt centrum rakt över Arktis i förra veckan. Dataunderlag från NOAA (http://www.esrl.noaa.gov/psd/).

Ett beräknat medelvärde för geopotentiella höjden och u-komponenten av vinden på 850 hpa då det ovanligt mäktiga högtrycket hade sitt centrum rakt över Arktis i förra veckan. psd/). Vid en västlig vindkomponent är zonalvinden positiv och vid en ostlig vindkomponent negativ. Dataunderlag från NOAA (http://www.esrl.noaa.gov/psd/).