Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

3 mars, 2013

Mars 2013: 125-årsjubileum

I år är det exakt 125 år sedan stora delar av Sverige fick uppleva en av de allra kallaste marsmånaderna vi känner. För majoriteten av de stationer som varit i drift sedan slutet av 1800-talet och framåt är mars 1888 den kallaste som observerats. Dock, i sydöstra Sverige var mars 1942 kallare än mars 1888 vilket förmodligen delvis kan förklaras av den extrema isutbredningen som rådde efter den i södra Sverige enastående kalla krigsvintern 1941/1942. Även längst i norr synes en eller två andra marsmånader ha varit lite kallare än mars 1888 (Tabell 1 nedan). Att en enskild kalendermånad är den kallaste som uppmätts överallt i Sverige är extremt ovanligt och mig veterligen det finns bara ett enda känt fall, en nog så välkänd månad som jag har tänkt blogga om senare i år…

Extremt lång köldperiod i Stockholm

Den 3 mars 1888 drog ett kraftigt oväder ner över landet på en ovanlig bana från Novaya Zemlya och ner mot Götaland och södra Svealand. Detta efterföljdes av en enorm köldvåg som varade i drygt två veckor. I Stockholm var dygnsmedeltemperaturen för samtliga dygn den 3-18 mars under -10°. För huvudstadens del har bara en enda längre köldvåg av samma magnitud observerats sedan temperaturmätningarna startade där 1756, nämligen den 2-19 februari 1966.

 

Rekordkyla i Götaland

Kylan i mars 1888 kulminerade omkring den 16 då Viredaholm i Småland uppmätte -37,0° vilket är gällande köldrekord för Götaland i mars. Ytterligare ett par stationer i Götaland rapporterade denna morgon temperaturer på runt -35 grader. Det närmaste vi kommer en så extrem kyla i mars är 1942 då Äng i Dalsland mätte -33,5° och i mer modern tid i mars 1965 då Ramsjöholm i Småland uppmätte -31,1°. Göteborgs köldrekord för mars sattes den 16 och 17 mars 1888 till -20,0°.

 

Köldrekord i Uppsala

I Uppsala var maximitemperaturen för mars 1888 ynka +3,5°. Där blev månadsmedeltemperaturen för mars rekordlåga -11,1°, och det värdet var förvånansvärt nog lägre än februarimedelvärdet (-11,0°). Detta är även den näst kallaste tvåmånadersperiod som observerats i Uppsala förutom 1942 men då var det januari och februari som båda hade en månadsmedeltemperatur på under -10°.

Även det gällande köldrekordet för mars i Uppsala  härrör från 1888 då det var -32,1° den 6 mars. Det näst lägsta värdet från mars 1942 var ”bara” -25,4°. Andra orter som har sina marsrekord från 1888 är bland annat Sveg, Västerås, Falun, Örebro och Borås. I Uppsala gick maximitemperaturen under nio av månadens 31 dygn inte över -10° och den 3-19 mars var minimitemperaturen för samtliga dygn under -20°. Från den 26 januari fram till den 19 mars 1888 höll sig temperaturen oavbrutet under 0°C. Den meteorologiska våren anlände till Uppsala först den 29 april.

 

Våren 1888 på många håll kallare än våren 1867

Den extremt kalla marsmånaden följdes sedan av en mycket kall april medan maj bara blev kall eller mycket kall. Kylan gjorde att våren (mars-maj) 1888 blev extremt kall och på många håll i Sverige var våren 1888 faktiskt kallare än under det beryktade nödåret 1867 (Tabell 1 nedan). I Stockholm var dock våren hungersnödåret 1867 lite kallare (Tabell 1). Från inre Götaland och ut över Östersjökusten och norrut hamnade medeltemperaturen för våren 1888 under 0°C.

 

Station Mars 1888 Rekord Kallaste mars efter år 2000 Våren 1888 Rekord Kallaste vår efter år 2000
Lund -3,5 -4,4 (1942) -1,4 (2006) 2,8R 5,5 (2006)
Karlshamn -3,8 -5,1 (1942) -2,2 (2006) 2,4R 4,9 (2006)
Halmstad -4,4 -4,9 (1942) -2,5 (2006) 2,6R -
Jönköping -8,0R -5,1 (2006) -0,2R 2,8 (2006)
Visby -4,7 -6,9 (1942) -2,8 (2006) 1,0 0,8 (1867 & 1942) 4,2 (2006)
Kalmar -5,1 -6,7 (1942) -2,6 (2006) 1,1 0,7 (1942) 4,7 (2006)
Ölands norra udde -5,1 -6,9 (1942) -1,4 (2006) 0,5R 0,5 (1942) 4,2 (2006)
Växjö -6,1 -7,4 (1942) -3,3 (2006) 1,2R 4,1 (2006)
Gladhammar -6,4R -3,2 (2006) 0,6R 4,3 (2006)
Vänersborg -8,1R -4,4 (2006) -0,1R 3,9 (2006)
Skara -8,0R -4,8 (2006) -0,2R -
Linköping -7,2R -4,8 (2006) 0,8R 3,7 (2006)
Örebro -9,3R -5,2 (2006) -0,3R 3,6 (2006)
Karlstad -8,1R -5,0 (2006) 0,0R 3,2 (2006)
Stockholm -8,4 -8,8 (1789) -2,9 (2006) 0,0 -0,4 (1867) 4,6 (2006)
Västerås -9,3R -4,6 (2006) -0,6R 3,8 (2006)
Uppsala -11,1R -4,1 (2006) -1,4R 4,1 (2006)
Falun -10,8R - -1,5R -
Gävle -11,7R -5,8 (2006) -1,8R 2,3 (2006)
Härnösand -11,4R -6,7 (2006) -2,5R -2,5 (1877) 1,1 (2006)
Östersund -13,3R -7,4 (2006) -3,4R 0,2 (2001)
Holmögadd -12,4R -7,9 (2006) -4,6R -0,1 (2006)
Gunnarn -15,5R -10,3 (2006) -5,6R -1,2 (2001)
Piteå -12,3 -13,7 (1962) -8,7 (2006) -3,8 -4,0 (1867) 0,0 (2001 & 2006)
Haparanda -14,7R -10,2 (2006) -5,6 -6,2 (1867) -0,5 (2001)
Jokkmokk -13,7 -14,8 (1981) -13,2 (2006) -4,9 -5,6 (1867 & 1899) -3,1 (2001)

Tabell 1: I kolumn 2 och 5 indikerar ”R” att värdet även är rekordvärdet. Kolumn 4 och 7 återger det lägsta värde som uppmätts under någon vår (mars-maj) efter år 2000. I några fall saknas fullständiga data för månaden eller våren vilket betecknats med ”-”. Samtliga stationer påbörjade sina mätningar från 1860 eller tidigare.