Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

19 december, 2012

Kuriosa om snö – del 1

Kuriosa om snö – del 1

Stora delar av landet har snö på marken. I skrivande stund är det bara vår västra kust som fick barmark igen efter ett par dagar med mildare temperaturer.

Snö består som bekant av snöflingor, men hur bildas den? En snöflinga består utav iskristaller. Och vad är då en iskristall? Då luften kyls av börjar vattenånga att kondensera. Händer det nära marken får man dagg, sker det i luften kondenserar vattenångan på små partiklar. När temperaturen sjunkit tillräckligt mycket börjar dropparna att frysa till iskristaller, vilket sker gradvis i molnet. D.v.s. alla droppar fryser inte samtidigt. Innan hela molnet har ”frusit” så finns både iskristaller och vattendroppar. Vattendropparna i molnet kondenserar direkt på iskristallerna som då växer på vattendropparnas bekostnad. Iskristallerna kan även klumpa ihop sig och bilda snöflingor.

 

Bilder tagna från snowcrystals.com

Läs hela inlägget:

 

Snöflingor antar olika utseenden, oftast har de sex stycken huvudgrenar och ser ut som en liten stjärna, men i sällsynta fall har det dubbla antalet observerats. Det hänger samman med att is tillhör det hexagonala (sexkantiga) kristallationssystemet.

Temperaturen har stor betydelse för vilken typ av iskristaller som bildas. Men det finns ett antal grundformer, bl.a. plattor, stjärnor, dendriter, pelare och nålar. Så snöflingor kommer ha olika utseende beroende på temperatur och fuktighet. De är ofta stora när temperaturen är nära noll, medan riktigt låga temperaturer medför att dimensionen minskar.

Johan Wiksten skrev i ett tidigare inlägg om temperaturens inverkan på snön, mer om det här.

 

Varje snöflinga har en helt unik geometrisk form, men oftast har de sex armar. Foto Wilson Bentley

 

  • Den första vetenskapliga artikeln om snöflingor kom redan på 1600-talet av Johannes Kepler.
  • Samer har flera hundra ord som rör snö och is
  • Den första enskilda snöflingan fotograferades 1885 av Wilson Bentley
  • Sveriges största snödjup är uppmätt från 1926 i Kopparåsen den 28 februari: 327 cm
  • Sveriges snödjupskarta
  • Mer info om snö hittar du här.
  • Engelsk sida om snöflingor kan du hitta här