Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

14 december, 2012

Krigsvintrarna 1940-1942

Vi har under den senaste tiden haft kallt och snöigt väder vilket ställt till det på sina håll i Götaland och Svealand. I Norrland hade Kvikkjokk-Årrenjarka -35,4° den 12. Fredagsnattens lägsta temperatur i Götaland, -25 härrör från köldhålet Horn i Östergötland.

Men vintern är inte bara två veckor utan räknas från december till februari och jag tänkte idag gå igenom några av de värsta vintrarna som södra Sverige genomlevt: krigsvintrarna 1940-1942. Både vintern 2009/2010 och 2010/2011 var i södra Sverige rena rama västanfläkten jämfört med de brutalt kalla krigsvintrarna. Norr om en ungefärlig linje Karlstad – Gävle är det istället vintern 1965/1966 som räknas som den kallaste i modern tid. När vi meteorologer pratar om extrem kyla för södra Sverige är det huvudsakligen krigsvintrarna som vi tänker på.

För att se hur kall vintern 2009/2010 som är den kallaste vi haft under de senaste åren kan ni gå in här och kolla på vintermedeltemperaturen för några orter: http://www.smhi.se/klimatdata/vintern-2010-2011-kallare-an-normalt-1.15195

Som framgår av tabellen där så var vintern 2009/2010 i Stockholm till exempel i genomsnitt hela 4 grader från rekordvärdet från 1808/1809 och 3 grader mildare än den kallaste av krigsvintrarna, nämligen 1941/1942. I Uppsala var vintern 1941/1942 omkring 3,5 grader kallare än 2009/2010. Det kan vara intressant att veta att ingen av de tre vintrarna 1940-1942 i södra Sverige hade en speciellt kall decembermånad utan det var främst under januari och februari som den riktigt rejäla vinterkylan infann sig.

För att ge er där hemma en känsla för just hur kallt det var under krigsvintrarna har jag plockat fram lite extrema temperaturer från dessa tre år, huvudsakligen från södra Sverige:

Den 20 februari 1940 rapporterades -37,9° från Norrköpings flygplats. Värdet är även gällande köldrekord för Östergötland. Februari 1940 var för övrigt extremt kall i södra Sverige, månadsmedeltemperaturen i Lund var -7,2° vilket kan jämföras med den kallaste vintermånaden under 2000-talet, december 2010 då det var -5,0°.

Januari 1941 var extremt kall i mellansverige, tex hade Falun -16,4°. För Faluns del är detta även den allra kallaste vintermånaden som observerats. 2000-talets kallaste månad hämtar vi från januari 2010 då det var -11,7°. Den 3 januari 1941 uppmättes -46,0° i Särna vilket är gällande köldrekord för orten.

Januari och februari 1942 var rekordkalla på många håll i södra Sverige. För Stockholms del är detta den enda vinter då en månadsmedeltemperatur på under -10° observerats två månader i rad. Månadsmedeltemperaturer på under -10° är för övrigt ovanliga i huvudstaden och har endast inträffat 22 gånger sedan 1756 (av cirka 750 möjliga månader). För Uppsalas del har detta fenomen även inträffat under februari-mars 1888. Där var mars otroligt nog ännu kallare än februari(!).

Om ni frusit de senaste veckorna så är det inget mot hur folk kände sig den 25-30 januari 1942 då det allmänt var 25-35 grader kallt i södra Sverige. Nästan alla stationer söder om Vänersborg-Örebro-Gävle som var i drift då har sina köldrekord för januari från dessa dagar (räknat från år 1901 och framåt). Den 25 januari hade Stockholm -28,2°, Göteborg -26,0° och Visby -25,0°. Den 26 hade Lessebo och Ogestad, båda i Småland, -38,0°. Den 27 rapporterade Jönköping -33,0°, Växjö -34,0°, Oskarshamn -38,0°, Halmstad -26,2° och Örebro -29,6°. Den 28 noterade Kalmar -31,0° och den 30 hade Gävle -30,0°. Malmös lägsta temperatur under de här dagarna var -28,0°. Den 25-26 blåste det även kulingvindar på 15-20 m/s vilket för Stockholms, Göteborgs och Visbys del motsvarar en kyleffekt på 45-50 minusgrader.

En kall januari följs statistiskt sett ofta av en kall februari och februari 1942 var smällkall längs ostkusten i Götaland och Svealand. Svenska Högarnas och Landsorts medelvärde på -12,2° är de lägsta kända månadsmedelvärdena som uppmätts där. Visbys värde på -8,4° kan jämföras med 2000-talets lägsta värde på -4,9° från januari 2010. Sett över hela vintern var medeltemperaturen i Visby -5,0°. Tar man även med mars 1942 får Gotlands residensstad ett medelvärde på -5,4°.

Februari 1942 följdes sedan av en extremt kall mars med till exempel en månadsmedeltemperatur på -4,4° i Lund och -7,4° i Växjö. Den 5 mars hade Stockholm -22,0°, den 6 hade Göteborg -19,2°, den 12 uppmättes -28,0° i Örebro medan fredagen den 13 mars bjöd på -23,3° i Malmö och -29,8° i Växjö.

För Växjös del så är rekordvärdena från vintern 1941/1942 närmast nog ofattbart låga. Normalt brukar ett rekordvärde avvika med som mest 1-2 grader från det näst lägsta värdet. I Växjö så avviker rekordvärdena för januari, mars och april med hela 8-9 grader från det näst lägsta värdet(!). Detta för en stationsserie med 150 år på nacken.

Extrem isutbredning gav extremt kall vår

Samtidigt som det var svinkallt i södra Sverige så var isutbredningen i Östersjön extrem och sannolikt frös hela Östersjön igen under denna vinter. Norra Östersjön isbelades under januari 1942. På grund av kriget så var dock informationen osäker.

Den extrema isutbredningen bidrog också till att våren 1942 i östra Götaland blev extremt kylig. För Visbys del innebar detta en lika kall vår som under nödåret 1867. Karlshamn i Blekinge hade tillsammans med 1867 sin näst kallaste vår efter 1888. Våren 1942 blev i Kalmar den kallaste som uppmätts där och således ännu kyligare än de båda skräckvårarna 1867 och 1888. Ute på Gotska Sandön var det lika kallt som under våren 1881 och där var medeltemperaturen för perioden mars-maj 1942 under 0° (hände även 1888).

Fusk med temperaturen

Milt vinterväder har dominerat från 1988 och framåt med enstaka kalla månader och för Stockholms del är faktumet att inte ens om vi lägger ihop de tre kallaste vintermånaderna för perioden 1988-2012 kan vi överträffa krigsvintern 1942 som hade en medeltemperatur på -7,8°. Inte heller medeltemperaturen för vintrarna 1965/1966 eller 1969/1970 slås. De tre kallaste vintermånaderna som Stockholm haft under denna period är december 2010, januari 2010 samt februari 1994 och 1996. Lägger man ihop dessa tre värden får man en ”fuskvinter” på -6,6°. Då har dock ingen hänsyn tagits till att observationsplatsen nu är varmare till följd av staden vuxit.

Den kallaste ”fuskvintern” som finns för Stockholm är -12,6° om vi lägger ihop de tre kallaste vintermånaderna som observerats i huvudstaden sedan 1756 (december 1788, januari 1814 och februari 1772). Avslutningsvis så har medeltemperaturen i Stockholm hittills i december (1-13/12) legat på -5.7° när det nu väntas mildare väder. December 1788 var medeltemperaturen i Stockholm -10,4°…