Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

28 december, 2012

Nyårsnatten i färg

Med endast några få dygn kvar på 2012 så pågår säkerligen planeringen inför nyårsafton för fullt hos många. Om man bortser från tid, plats och matval så tycker nog även många att vädret på nyårsafton, i allmänhet och kring tolvslaget i synnerhet, är en viktig faktor i planeringen. Hur ser då senaste prognosen för nyårsnatten ut? Klicka på bilden för att förstora.

nyårsnatten

Väderläget kl. 00 UTC, dvs kl. 01:00 i Sverige

Bilden visar väderläget klockan 01:00 på nyårsnatten och som vi ser så finns ett lågtryck över sydligaste Norge med tillhörande varmfront och nederbördsområde in över Sverige. Bakom varmfronten så har riktigt mild luft strömmat in över Götaland med plusgrader och regn. Större delen av Norrland ser vid tolvslaget ut att få mest uppehåll bortsett från den allra nordligaste delen där lite snö väntas. Dock så kommer de låga molnen (gult på kartan) att dominera i norr och det ser ut som det endast är de mellersta delarna av Norrland som får hyfsat fyrverkeriväder.

När det gäller just fyrverkerier så finner i alla fall jag, personligen, inget värde i att se pengarna försvinna upp i rök (eller åtminstone i moln) utan kommer spara dessa slantar till något annat. Gott nytt år!

 

27 december, 2012

Den förrädiska blidvädershalkan

Traditionellt så utfärdas halkvarningar när det fryser till på våta vägbanor, i samband med underkylt regn eller kraftigt snöfall m.m. Men det finns tillfällen när det kan vara minst lika besvärlig halka, framför allt på småvägar och gångbanor. Jag tänker på när det slår om till blidväder och smältvatten lägger sig som en såphal hinna över isfläckar. Den här typen av halka har nog ofta varit lite underskattad eftersom den inte brukar skapa problem på större vägar som är barplogade och saltade. Men på mindre vägar och gång- och cykelbanor leder den till åtskilliga vurpor. Jag hörde på nyheterna i dag att det är fem gånger fler som dör av fallolyckor än i trafiken i Sverige, så se upp för blidvädershalkan!

22 december, 2012

Decembervädret i världen så här långt

Vi har haft övervägande negativt NAO-index nu i december, dock inte extremt negativt. Med detta har följt ett rätt fastlåst väderläge med en meridional strömning i atmosfären. Det vill säga på en del håll har kall luft strömmat långt söderut och på andra håll har varm luft utbrett sig norrut.

Det har resulterat i stora temperaturkontraster med temperaturer mycket över de normala på en del håll, och mycket under de normala på andra ställen.

Lågtrycken har rört sig ner på en sydlig bana över Europa, och de mellersta och norra delarna har då hamnat på den kalla sidan. Hårdast har kylan slagit i Osteuropa och Ryssland, där nästan 200 personer frusit ihjäl. Men det har ändå inte varit tillnärmelsevis så bister kyla över Europa som den som rådde i början februari.

På Iberiska halvön och kring Svarta havet har det varit varmare än normalt. I början av månaden strömmade mycket varm luft upp över södra Ryssland. Den 3 december hade arrangören av nästa vinter-OS, den ryska vintersportorten Sochi, hela 23 grader varmt.

Temperaturanomali i Europa december 2012

Medeltemperaturen för perioden 1-20 december 2012 jämfört med referensperioden 1961-90 (färgskalan visar temperaturavvikelsen för varje grad). Det har i allmänhet inte varit några extrema avvikelser från det normala. Men i södra delen av Skandinaviska fjällkedjan har december lokalt varit cirka 7 grader kallare än normalt. Likande temperaturunderskott har det även varit i Ryssland kring Uralbergen.

 

Praktiskt taget hela USA har haft mycket varmare än normalt i december. Det gäller inte minst i början av månaden när åtskilliga värmerekord föll i framför allt Mellanvästern. Som exempel kan nämnas Kansas City, Missouri där det var 23,3° varmt den 3 december, vilket tangerade stadens värmerekord för december som stått sig sedan 1939.

Västra Kanada och Alaska har däremot berörts av kallare luftmassor.

Avvikelse från normal medeltemperatur i Nordamerika i december 2012

Från Klippiga bergen och österut har perioden 1-20 december 2012 ganska allmänt varit minst 5 grader varmare än det normala för referensperioden 1961-90, lokalt upp till 8 grader varmare. I gränsområdena mellan Kanada och Alaska har det däremot varit 6-8 grader kallare än normalt.

Kallare än normalt har det även varit i västra Sibirien med temperaturunderskott på 10-13 grader på sina håll.

 

Arktis har däremot haft mycket stora temperaturöverskott, vilket nästan börjar kännas tjatigt att konstatera månad efter månad. I de västra delarna av ryska Arktis, där det fortfarande finns stora isfria områden, har december hittills varit cirka 12 grader varmare än normalt.

 

På sydligare latituder är det ett par tropiska cykloner som tilldragit sig störst uppmärksamhet. Framför allt Bopha som passerade södra Filippinerna i början av december med drygt 1 000 dödsoffer. Även i december förra året krävde en tropisk cyklon drygt 1 000 människoliv på södra Filippinerna. I mitten av december passerade den tropiska cyklonen ‘Evan’ över Samoa och Fiji som en av de kraftigaste tropiska cykloner som berört dessa ögrupper.

21 december, 2012

Vit Julaftonsmorgon

Julen närmar sig med stormsteg bokstavligt talat, då det finns risk att vindarna under söndagen kan nå stormstyrka utanför Norges sydvästra kust.

En ständigt återkommande fråga inför julen är ju huruvida den ser ut att bli vit eller ej. Om man tittar på snödjupskartan för idag, den 21/12, så ser man att det endast är utmed västkusten som det finns barmark idag. Men som prognoserna ser ut just nu som kommer det under söndagen att braka in ett omfattande snöfallsområde ifrån sydväst så frukosten på julaftons morgon ser ut att få avnjutas med ett snötäcke utanför fönstren i hela landet och det hör verkligen inte till vanligheten.

Läs mer

20 december, 2012

Lite smått och gott

Mot ljusare tider!!

Det har varit en lång och mörk resa under hösten men imorgon den 21 december klockan 12.12 infaller det årliga vintersolståndet. Efter detta klockslag vänder det igen och vi går mot ljusare tider. En ytterst angenäm tanke att ha i minnet då det i början inte kommer att märkas särskilt mycket att dagarna blir längre igen.

Stockholms vitaste jul sedan 1915?

Medan delar av sydvästra Götaland just nu har barmark och med ett ganska tunt snötäcke i sydvästra Svealand så är det betydligt mer snö i östra Svealand och längs Norrlandskusten. I Stockholm var snödjupet på torsdagsmorgonen var 37 cm medan Hudiksvall hade 55 cm och Piteå 51 cm. Om snödjupet på juldagens morgon i Stockholm är minst 35 cm kommer det att innebära den vitaste julen där sedan 1915. Den gången var det hela 65 cm snö på juldagens morgon. Det näst största snödjupet på juldagens morgon hämtar vi från julen 2010 och 1955 då det var 34 cm där.

Nära nya årsnederbördsrekord i Skara och Linköping

I ett tidigare inlägg skrev jag om att chanserna var goda för nya årsnederbördsrekord i Skara och Linköping. Sedan dess har det kommit lite mer nederbörd men ännu fattas det några millimeter till nya rekord. I Skara är det nu 7 mm upp medan det i Linköping bara fattas 4 mm. Att döma av prognoserna så kan de gamla rekorden komma att ryka under julhelgen då det väntas nederbörd och förmodligen besvärligt väglag i södra Sverige.

 

19 december, 2012

Kuriosa om snö – del 1

Kuriosa om snö – del 1

Stora delar av landet har snö på marken. I skrivande stund är det bara vår västra kust som fick barmark igen efter ett par dagar med mildare temperaturer.

Snö består som bekant av snöflingor, men hur bildas den? En snöflinga består utav iskristaller. Och vad är då en iskristall? Då luften kyls av börjar vattenånga att kondensera. Händer det nära marken får man dagg, sker det i luften kondenserar vattenångan på små partiklar. När temperaturen sjunkit tillräckligt mycket börjar dropparna att frysa till iskristaller, vilket sker gradvis i molnet. D.v.s. alla droppar fryser inte samtidigt. Innan hela molnet har ”frusit” så finns både iskristaller och vattendroppar. Vattendropparna i molnet kondenserar direkt på iskristallerna som då växer på vattendropparnas bekostnad. Iskristallerna kan även klumpa ihop sig och bilda snöflingor.

 

Bilder tagna från snowcrystals.com

Läs hela inlägget:

Läs mer

18 december, 2012

Julvädret del 1: Gumman Tö mot Kung Bore

Ett kärt ämne så här års är huruvida det kommer att bli en vit jul, en slaskigt vit jul eller bara en grön jul. Prognoserna är tydliga med att kalluften återkommer nu under veckan men när vi börjar närma oss själva julhelgen blir det lite knepigare. Det mesta pekar i nuläget på att natten mot julafton blir kall med 5-10 minusgrader ner över inre Götaland och 1-6 minus under dagen där på julafton. I Norrland kallare. Det väntas heller inte falla några större nederbördsmängder i södra Sverige fram till jul så den snö som i så fall finns där nu är den snö som kommer att ligga kvar där.

I delar av södra och västra Götaland är det just nu barmark (se senaste uppdateringen av snödjupskartan här! (http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup). Där lär det således förbli barmark fram till på julafton även om osvuret är bäst. I östra Götaland finns ett tjockare snötäcke som stått emot slasket bättre och där är chansen stor att man får en vit julafton.

Över östra Svealand finns ett tjockt snötäcke med till exempel 35 cm snö i Stockholm. Där har mildvädret inte påverkat snötäcket nämnvärt mycket. Lokalt har det till och med ökat något, och där kan man med nära nog 100% säkerhet förbereda sig för en vit julafton. Det största julsnödjupet i huvudstaden sedan snödjupsmätningarna började 1905 är 65 cm från år 1915.

17 december, 2012

Kraftfull tropisk orkan över Fiji

Den kraftfulla tropiska orkanen ”Evan” (kategori 4 på Saffir-Simpsonskalan) drog under måndagen in över Fiji (öster om Australien) med medelvindhastigheter på omkring 60 m/s och byvindar på drygt 70 m/s. Evan är en av de absolut kraftfullaste tropiska orkaner som träffat Fiji. Här kan ni se en animering av hur orkanen rör sig över Fiji: http://www.ssd.noaa.gov/PS/TROP/floaters/04P/flash-rbtop-short.html

Evan väntas nu under dagen röra sig bort från Fiji under långsam försvagning.

Förra veckan träffades öriket Samoa av Evan, då som en kategori 3 – orkan. Där omkom minst fyra personer.

14 december, 2012

Krigsvintrarna 1940-1942

Vi har under den senaste tiden haft kallt och snöigt väder vilket ställt till det på sina håll i Götaland och Svealand. I Norrland hade Kvikkjokk-Årrenjarka -35,4° den 12. Fredagsnattens lägsta temperatur i Götaland, -25 härrör från köldhålet Horn i Östergötland.

Men vintern är inte bara två veckor utan räknas från december till februari och jag tänkte idag gå igenom några av de värsta vintrarna som södra Sverige genomlevt: krigsvintrarna 1940-1942. Både vintern 2009/2010 och 2010/2011 var i södra Sverige rena rama västanfläkten jämfört med de brutalt kalla krigsvintrarna. Norr om en ungefärlig linje Karlstad – Gävle är det istället vintern 1965/1966 som räknas som den kallaste i modern tid. När vi meteorologer pratar om extrem kyla för södra Sverige är det huvudsakligen krigsvintrarna som vi tänker på.

För att se hur kall vintern 2009/2010 som är den kallaste vi haft under de senaste åren kan ni gå in här och kolla på vintermedeltemperaturen för några orter: http://www.smhi.se/klimatdata/vintern-2010-2011-kallare-an-normalt-1.15195

Som framgår av tabellen där så var vintern 2009/2010 i Stockholm till exempel i genomsnitt hela 4 grader från rekordvärdet från 1808/1809 och 3 grader mildare än den kallaste av krigsvintrarna, nämligen 1941/1942. I Uppsala var vintern 1941/1942 omkring 3,5 grader kallare än 2009/2010. Det kan vara intressant att veta att ingen av de tre vintrarna 1940-1942 i södra Sverige hade en speciellt kall decembermånad utan det var främst under januari och februari som den riktigt rejäla vinterkylan infann sig.

För att ge er där hemma en känsla för just hur kallt det var under krigsvintrarna har jag plockat fram lite extrema temperaturer från dessa tre år, huvudsakligen från södra Sverige:

Den 20 februari 1940 rapporterades -37,9° från Norrköpings flygplats. Värdet är även gällande köldrekord för Östergötland. Februari 1940 var för övrigt extremt kall i södra Sverige, månadsmedeltemperaturen i Lund var -7,2° vilket kan jämföras med den kallaste vintermånaden under 2000-talet, december 2010 då det var -5,0°.

Januari 1941 var extremt kall i mellansverige, tex hade Falun -16,4°. För Faluns del är detta även den allra kallaste vintermånaden som observerats. 2000-talets kallaste månad hämtar vi från januari 2010 då det var -11,7°. Den 3 januari 1941 uppmättes -46,0° i Särna vilket är gällande köldrekord för orten.

Januari och februari 1942 var rekordkalla på många håll i södra Sverige. För Stockholms del är detta den enda vinter då en månadsmedeltemperatur på under -10° observerats två månader i rad. Månadsmedeltemperaturer på under -10° är för övrigt ovanliga i huvudstaden och har endast inträffat 22 gånger sedan 1756 (av cirka 750 möjliga månader). För Uppsalas del har detta fenomen även inträffat under februari-mars 1888. Där var mars otroligt nog ännu kallare än februari(!).

Om ni frusit de senaste veckorna så är det inget mot hur folk kände sig den 25-30 januari 1942 då det allmänt var 25-35 grader kallt i södra Sverige. Nästan alla stationer söder om Vänersborg-Örebro-Gävle som var i drift då har sina köldrekord för januari från dessa dagar (räknat från år 1901 och framåt). Den 25 januari hade Stockholm -28,2°, Göteborg -26,0° och Visby -25,0°. Den 26 hade Lessebo och Ogestad, båda i Småland, -38,0°. Den 27 rapporterade Jönköping -33,0°, Växjö -34,0°, Oskarshamn -38,0°, Halmstad -26,2° och Örebro -29,6°. Den 28 noterade Kalmar -31,0° och den 30 hade Gävle -30,0°. Malmös lägsta temperatur under de här dagarna var -28,0°. Den 25-26 blåste det även kulingvindar på 15-20 m/s vilket för Stockholms, Göteborgs och Visbys del motsvarar en kyleffekt på 45-50 minusgrader.

En kall januari följs statistiskt sett ofta av en kall februari och februari 1942 var smällkall längs ostkusten i Götaland och Svealand. Svenska Högarnas och Landsorts medelvärde på -12,2° är de lägsta kända månadsmedelvärdena som uppmätts där. Visbys värde på -8,4° kan jämföras med 2000-talets lägsta värde på -4,9° från januari 2010. Sett över hela vintern var medeltemperaturen i Visby -5,0°. Tar man även med mars 1942 får Gotlands residensstad ett medelvärde på -5,4°.

Februari 1942 följdes sedan av en extremt kall mars med till exempel en månadsmedeltemperatur på -4,4° i Lund och -7,4° i Växjö. Den 5 mars hade Stockholm -22,0°, den 6 hade Göteborg -19,2°, den 12 uppmättes -28,0° i Örebro medan fredagen den 13 mars bjöd på -23,3° i Malmö och -29,8° i Växjö.

För Växjös del så är rekordvärdena från vintern 1941/1942 närmast nog ofattbart låga. Normalt brukar ett rekordvärde avvika med som mest 1-2 grader från det näst lägsta värdet. I Växjö så avviker rekordvärdena för januari, mars och april med hela 8-9 grader från det näst lägsta värdet(!). Detta för en stationsserie med 150 år på nacken.

Extrem isutbredning gav extremt kall vår

Samtidigt som det var svinkallt i södra Sverige så var isutbredningen i Östersjön extrem och sannolikt frös hela Östersjön igen under denna vinter. Norra Östersjön isbelades under januari 1942. På grund av kriget så var dock informationen osäker.

Den extrema isutbredningen bidrog också till att våren 1942 i östra Götaland blev extremt kylig. För Visbys del innebar detta en lika kall vår som under nödåret 1867. Karlshamn i Blekinge hade tillsammans med 1867 sin näst kallaste vår efter 1888. Våren 1942 blev i Kalmar den kallaste som uppmätts där och således ännu kyligare än de båda skräckvårarna 1867 och 1888. Ute på Gotska Sandön var det lika kallt som under våren 1881 och där var medeltemperaturen för perioden mars-maj 1942 under 0° (hände även 1888).

Fusk med temperaturen

Milt vinterväder har dominerat från 1988 och framåt med enstaka kalla månader och för Stockholms del är faktumet att inte ens om vi lägger ihop de tre kallaste vintermånaderna för perioden 1988-2012 kan vi överträffa krigsvintern 1942 som hade en medeltemperatur på -7,8°. Inte heller medeltemperaturen för vintrarna 1965/1966 eller 1969/1970 slås. De tre kallaste vintermånaderna som Stockholm haft under denna period är december 2010, januari 2010 samt februari 1994 och 1996. Lägger man ihop dessa tre värden får man en ”fuskvinter” på -6,6°. Då har dock ingen hänsyn tagits till att observationsplatsen nu är varmare till följd av staden vuxit.

Den kallaste ”fuskvintern” som finns för Stockholm är -12,6° om vi lägger ihop de tre kallaste vintermånaderna som observerats i huvudstaden sedan 1756 (december 1788, januari 1814 och februari 1772). Avslutningsvis så har medeltemperaturen i Stockholm hittills i december (1-13/12) legat på -5.7° när det nu väntas mildare väder. December 1788 var medeltemperaturen i Stockholm -10,4°…

13 december, 2012

Årsnederbördsrekord

Det är väl knappast någon som blir förvånad när vi berättar att 2012 ser ut att bli ett riktigt blött år på många håll.

Både Linköping och Skara har i dagsläget cirka 15 mm upp till sina respektive rekord.

Så här mycket nederbörd hade de båda stationerna fått fram till den 12 december:

  • Linköping: 722,4 mm (Rekord: 733,5 mm (2010))
  • Skara: 838,8 mm (Rekord: 854,3 mm (2011))

Som synes så är rekorden inte särskilt gamla och för Skaras del så ligger åren 2007, 2008, 2010-2012 alla på en topp 10 – placering vilket får ses som särskilt anmärkningsvärt. På Skaraslätten har årsnederbörden under åren 1991-2011 ökat med 10-20% jämfört med normalperioden 1961-1990. Vidare har sommarnederbörden i detta område ökat med cirka 30% och för perioden 1961-2012 hamnar alla somrarna 2008-2012 på Skaras sex blötaste somrar. Läs mer om hur Sveriges klimat har blivit varmare och blötare under de senaste 20 åren: http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/sveriges-klimat-har-blivit-varmare-och-blotare-1.21644?search=yes&month=4&year=2012

Sedan tidigare har det varit klart att Piteå (startår 1860), Fagerheden (1905) och Västerås (1860) slagit sina årsrekord.

Några stationer har cirka 50 mm upp till sina rekord och där är det mindre sannolikt att årsrekorden slås. Detta avgörs under årets sista skälvande veckor. Här ett urval av stationer med långa mätserier (startår 1880):

  • Svenska Högarna: 616 mm (Rekord: 672,0 mm (1960)). Just nu andra plats
  • Landsort: ca 625 mm (Rekord: 678,0 mm (1960)). Just nu andra plats (*)
  • Bjuröklubb: 703 mm (Rekord: 760,0 mm (1967)).  Just nu fjärde plats

 

Blött år men inga rekord i Stockholm eller Uppsala

För Stockholms del så är gapet upp till rekordvärdena från 1794 (828,0mm) och 1960 (800,0 mm) alltför stora men däremot så är chansen stor att det blir det tredje blötaste året i huvudstaden sedan nederbördsmätningar inleddes där 1786. Fram till den 12/12 hade det fallit 738 mm i Stockholm vilket placerar 2012 på en preliminär fjärdeplats. Till tredjeplatsen som innehas av år 1792 är det nämligen bara 10 mm upp.

Inte heller i Uppsala kommer årsrekordet att slås men där finns det en viss chans att 2012 blir det blötaste året sedan 1898. Fram till den sista november hade det kommit 668 mm. Sannolikt kan vi lägga på omkring 25 mm på denna summa för perioden 1-12/12 om vi tittar på grannstationerna Vattholma och Arlanda. Den största nederbördsmängd som fallit i Uppsala efter 1898 är 715 mm vilket skedde år 1981. Det absoluta rekordvärdet från Uppsala är dock från 1866 då det föll 812 mm. Nederbördsmätningar utan avbrott finns för Uppsala från 1835 och framåt. Dock så påbörjades mätning av nederbörden redan 1723 där.

(*) På Landsort finns både en manuell och en automatisk nederbördsmätare. Värdet för december från den manuella stationen kommer dock in först efter årsskiftet. Värdet har därför beräknats utifrån den automatiska mätarens nederbördsvärden för december.