Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

7 september, 2012

Tack för den här sommaren

Sommaren 2012Nu är sommarmånaderna slut och den meteorologiska hösten börjar sitt intåg i landet. Som man kan se på årstidskartan har stora delar av Norrland redan fått höst. På söndag och i början av nästa vecka ser det ut att bli några dagar med tillfälligt lite lugnare och i söder ganska varmt väder med temperaturer upp mot 25 grader på måndag och tisdag. Därefter är prognoserna till största delen höstlika med ständigt nya lågtryck ute på Atlanten, redo att vandra in över landet med blött och blåsigt väder. Det är i och med det hög tid för oss på sommarbloggen att säga tack och adjö.

Sommaren har bjudit på omväxlande väder utan någon längre period med högtryck och högsommarvärme. I de inre delarna av norra Norrland får man gå tillbaka till något av åren 1993, 1995 och 1998 för att finna en kyligare sommar. Sommarnederbörden har som vanligt varit ojämnt fördelad. På en del håll har det varit rätt torrt, men i exempelvis Stockholm och Linköping får man gå tillbaka till 1960 för att finna en sommar med större sammanlagda regnmängder. För en utförligare sammanfattning av årets svenska sommarväder, klicka här.

Annars har det inte varit ont om varmluft på norra halvklotet. Både USA och Syd- och Mellaneuropa har berörts av kraftiga värmeböljor. Men bara tillfälligt har varmluften nosat på svenskt område.

Vi vill passa på att tacka alla läsare och önska er en god fortsättning. Sommarbloggen kommer att ligga kvar på nätet om man vill läsa något av inläggen igen.

 

4 september, 2012

Får vi en (till) kall vinter?

Det här blir mitt sista inlägg i sommarbloggen och vad kan då vara mer passande än att skriva något om den kommande vintern? :) Det är givetvis alltför tidigt att uttala sig om den än, men med den snabba avsmältningen av havsis i Arktis den här sommaren kan vi åtminstone fundera lite över vilka följder det kan få för vintern i år, och även kommande år.

Efter att så gott som samtliga vintrar under inledningen av 2000-talet varit milda i större delen av landet har vi nu de senaste tre vintrarna haft perioder med rätt sträng kyla. Februari 2010 och december 2010 var det till och med månadsmedeltemperaturer under det normala i hela landet. Och som ni kan se på kartan här till vänster var det i december 2010 underskott på drygt 5° i större delen av södra och mellersta Sverige. På motsvarande kartor för samtliga vintermånader; december, januari samt februari ser man att månader med överskott förekommit betydligt oftare.

Med den globala uppvärmningen är det inte oväntat att just vintrarna hos oss i Sverige i genomsnitt blir varmare. Det är ungefär samma typ av återkopplingar som jag beskrivit i tidigare blogginlägg för somrarna i Arktis. Södra Sveriges vintrar påminner delvis om somrarna i Arktis, så till vida att det ”normalt” är långa perioder med temperaturer nära 0°, vilket i sin tur gör att redan en liten förändring i temperatur kan leda till stora förändringar i klimatet i övrigt. Våra vintrar får regn i stället för snö, isen lägger sig senare på sjöarna, det blir ingen ordentlig tjäle, vilket i sin tur leder till att den snö som ibland faller snabbare smälter. Vintrarna blir helt enkelt ”ovintrar”.

Men hur förklarar man då de senaste vintrarnas kalla perioder? Ja, först och främst är det skillnaden mellan väder och klimat. Även med ett varmare klimat får vi i framtiden enstaka perioder med kyla. Hur vädret blir vid ett visst tillfälle beror på lågtrycksbanor, luftmassor, vindriktningar osv… Men i takt med att allt större områden i Arktis blir isfria sommartid och att uppvärmningen går snabbare i Arktis än längre söderut påverkar det i sin tur förutsättningarna för just lågtrycksbanor, luftmassor, vindriktningar osv. Det är mycket som tyder på att luftströmmarna högre upp i atmosfären förändras, exv jetströmmarna och Rossbyvågorna. Med mindre skillnad i temperatur mellan Arktis och sydligare breddgrader ökar amplituden i Rossbyvågorna och de rör sig dessutom långsammare. Det leder i sin tur till att vädersituationer nere vid marken kan bli mer fastlåsta och kvarliggande, och ett exempel på det är kalla högtryck vintertid. Om det blir en kall eller en mild vinter i år här i Sverige återstår att se. Helt säkert får vi i alla fall en annan vinter än vi fått utan den globala uppvärmningen.

Här kan ni se en intressant föreläsning av Jennifer Francis om de här processerna. Föreläsningen hölls på den konferens som American Meteorological Society arrangerade i januari i år. (De två länkarna öppnas i nya fönster.)

3 september, 2012

Möjligtvis snö i fjällen

På Atlanten bildas just nu ett kraftigt lågtryck som rör sig mot Norska havet. Konsekvenserna för oss nordbor blir att det börjar blåsa under tisdagsdygnet med frisk väst- eller sydvästvind på samtliga farvatten. På Skagerack och Bottenhavet kan vinden till nå kulingstyrka. Även över land tilltagande vind och det passerar fronter med regn över främst norra Sverige.

Under onsdagen vrider vinden upp mot väst eller nordväst i samband med att lågtrycket passerar över norra Skandinavien. Det är även nu det blir som blåsigast i Lapplandsfjällen. För kallfjället visar prognoserna nu på hård medelvindvind 14-18 m/s eller lokalt mycket hård, runt 20 m/s. Även öster om fjällkedjan och över västkusten kan det bli blåsigt med hårda vindbyar. För att det ska bli mycket hårda vindbyar, alltså varningsnivå, måste det blåsa över 21 m/s och under storm, 25m/s. Läs mer om varningskriterierna på vår hemsida.

Under onsdagsdygnet sveper det även in lite kallare höjdluft över Lappland vilket gör att nederbörden kan falla som snö på fjälltopparna. Om du är ute och vandrar i norra fjällen får du räkna med talrika regnskurar eventuellt med snöinslag och blåsigt väder. Under torsdagen avtar vinden men nya områden med regn och snö är på väg till helgen.