Väderleken - En blogg om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag.

12 juli, 2012

Svåra prognoser och mer regn

Efter den senaste tidens regnande är vi nog många som väntar på högtryck i prognoserna, men just nu syns inga sådana tendenser över Skandinavien även om det tillfälligt kan bli lite stabilare väder i början på nästa vecka.

Ett högtryck sträcker sig istället upp över Island och Grönland vilket gör att det drar ner relativ kylig och instabil luft över Skandinavien som hamnar i ett stort lågtrycksområde. Prognoser på lång sikt är alltid mer eller mindre osäkra, men ganska ofta kan man se tendenser till eventuella förändringar i det storskaliga väderläget relativt många dagar i förväg. Några sådana tendenser till förändring syns inte i nuläget. Även om prognosmodellerna ofta är bra på att fånga den storskaliga atmosfäriska strukturen med stora högtryck-och lågtrycksområden betyder det inte alltid att väderprognoserna blir bra. Det som är svårt att prognostisera är det som händer på mindre skala, till exempel att bestämma var tyngpunkten på ett litet område med regn eller regnskurar ska hamna och hur stora nederbördsmängderna ska bli. Sommarväder handlar ofta om regnskurar och väderfenomen på liten skala, till skillnad från vintervädret som ofta styrs av större och tydligare vädersystem. Det gör att det på sommaren ofta är svårare än på vintern att göra riktigt bra väderprognoser. Som meteorolog gäller det i sådana situationer att i första hand försöka identifiera områden där det finns störst förutsättningar för regn och regnskurar.

I den situation vi befinner oss nu tar lågtrycken dessutom ofta en knepig lågtrycksbana då de bildas söder om oss och vandrar i en nästan rakt nordlig bana på gränsen till den varmare luften i öster, se tidigare inlägg av Pär. Ett sådant lågtryck väntas det närmaste dygnet att rör sig upp över Finland för att under fredag kväll och natt mot lördag svänga in över norra Sverige. Prognoserna för detta lågtryck är väldigt osäkra trots att det ligger så nära i tiden, men mycket tyder på att det lokalt kan bli väldigt intensivt regn över norra Norrland i samband med detta. Följ varningsläget här.

11 juli, 2012

Nu minskar mängden CO2 i atmosfären…

Varje år når mängden koldioxid i atmosfären ett maximun under maj månad, i år uppmättes 397 ppm (parts per million – miljontedelar) CO2. Men när väl växtligheten sätter fart på norra halvklotets försommar börjar vegetationen binda CO2 från atmosfären i en större omfattning än de utsläpp som vi människor orsakar. Resultatet blir att mängden CO2 i atmosfären minskar under sommarmånaderna för att nå ett årligt minimum kring månadsskiftet september/oktober. Vegetationen på norra halvklotet andas alltså på sätt och vis, in och ut, en gång varje år. Eftersom större delen av kontinenterna och därmed även växtligheten ligger på det norra halvklotet ger det en mycket större effekt än motsvarande in och utandning av södra halvklotets växtlighet.

Tyvärr återvänder sedan det allra mesta av den koldioxid som binds nu under sommaren tillbaks till atmosfären under senhösten, vinter och våren, inte minst när löven faller och sedan sakta förmultnar, och jämför vi ett år med ett annat ser vi en ökning med storleksordningen 2-3 ppm per år. Och med nuvarande ökningstakt finns det med andra ord en risk att det redan i maj 2013 kan komma upp till 400 ppm.

Ofta hänvisar forskare till den långa mätserien från Hawaii. Du kan läsa mer om den och se uppdaterade mätningar på exv NOAAs sida om ”Trends in Carbon Dioxide” (öppnas i nytt fönster).

SMHI har skrivit mycket om klimat, klimatförändringar och växthuseffekten i Kunskapsbanken, exv den här artikeln som beskriver hur växthuseffekten fungerar.

 

11 juli, 2012

Fortsatt höga flöden

Det är fortsatt varning för höga eller mycket höga flöden i det drabbade området i Småland. Tyvärr fick det berörda avrinningsområdet ytterligare regn igår då ett lågtryck tog en något sydligare bana över Götaland än vad prognoserna tidigare hade antytt. Nivåerna anses i nuläget som stabila.

Även Dalarna har fått mycket regn senaste dagarna som skapat en del problem. Bland annat har en bro utanför Leksand rasat och två dammar i Ludvika kommun brustit vilket lett till extrema flöden lokalt. Nivån i Dalälven är dock inte uppe i någon varningsnivå än så länge. Hydrologerna jobbar för fullt just nu, så jag rekommenderar att hålla koll på varningssidan för eventuella förändringar.

Väderprognoserna för dessa båda områden kommande dygnet är fortsatt osäkra. Det är lågtrycksbetonat väderläge och skurar på många håll, men exakt var nederbörden hamnar är mycket svårt att säga. Som det ser ut så kommer det att bli skurar under senare delen av dagen över Småland och för Dalarnas del så ser morgondagen ut att kunna ge en del skurar som lokalt kan vara kraftiga.

10 juli, 2012

Kylig julinatt i norr

Det finns ovanligt lite havsis i Arktis för närvarande. Men det har inte hindrat att det varit en för årstiden ovanligt kylig natt längst i norr, något som hamnat helt i skymundan i en väderrapportering som koncentreras på de svåra översvämningarna i Småland och Dalarna.

Natten till den 10 juli hade Naimakka -2,8°, vilket är den lägsta julitemperaturen i Sverige på 20 år. Karesuando hade -0,1° som lägst, och det är första gången sedan 1949 som man har frost i juli där.

10 juli, 2012

Arktis havsis smälte snabbt i juni

Utbredningen av havsis i Arktis var så sent som under avslutningen av april normal jämfört med genomsnittet för perioden 1979-2000, men avsmältningen har varit mycket omfattande sedan dess. Det är bara junimånaden 2010 som haft mindre havsis i Arktis än i år.

 

Utbredning av havsis i Arktis t o m 2 juli 2012, jämfört med de senaste fem åren och genomsnittet för 1979-2000. Bilden kommer från National Snow and Ice Data Center

 

Utbredning av havsis i Arktis t o m 2 juli 2012, jämfört med de senaste fem åren och genomsnittet för 1979-2000. Bilden kommer från The National Snow & Ice Data Center (länken öppnas i nytt fönster) som dagligen följer upp situationen i Arktis. De gör dessutom ett par gånger per månad en analys av isutbredningen, ibland även för läget i Antarktis.

Exakt hur det ser ut under en särskild månad och hur stora förändringarna är påverkas mycket av vindar och havsströmmar i Arktis. Det är inte bara utbredningen som under de senaste åren har minskat utan även isens tjocklek, vilket i sin tur ökar risken för att havsisen ska smälta allt snabbare under de kommande åren. När det gäller tjockleken är dock mätningarna inte lika säkra som utbredningen, som mätts med satellit sedan 1979.

Avsmältningen av is i Arktis leder till att risken för självförstärkande återkopplingar i klimatsystemet ökar. De återkopplingarna tänkte jag skriva om i ett senare blogginlägg.

När det gäller havsis vintertid i Östersjön har SMHI mätningar från 1957. Hur den har varierat kan du läsa om i en artikel i Kunskapsbanken.

9 juli, 2012

Värmeböljan slut för den här gången.

Nu drar den riktigt varma och fuktiga luften iväg österut. Det blev fyra dagar i rad med temperaturer kring 27 grader. De allra högsta noteringarna är:

27,2°C Junsele (Ångermanland), 6 juli

27,1°C Skellefteå flygplats (Västerbotten), 6 juli

27,1°C Målilla (Småland), 7 juli

27,0°C Kristianstad (Skåne), 8 juli

27,0°C Gladhammar (Småland), 9 juli

Det är dessutom de högsta och de enda noteringarna på/över 27° under juni och juli. Däremot var det varmare i slutet av maj då 29,8° noterades som hittills årshögsta, i Arvika och Falun-Lugnet 25 maj.

Det finns egentligen ingen vetenskaplig definition på ”värmebölja”. Det är något ganska relativt och beror mycket hur höga temperaturer det brukar bli en viss plats eller i ett visst område. I Sverige definierar SMHI värmebölja som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck”. Det krävs så klart betydligt mer än så innan man i södra Europa upplever höga temperaturer som en värmebölja, medan det på exv Island eller i nordligaste Norge kan räcka med lägre temperaturer.

Vill ni läsa mer om värmeböljor och jämföra med tidigare somrar finns massor av statistik att hitta i den här artikeln i Kunskapsbanken och det här faktabladet (12 sidor som öppnas i nytt fönster).
9 juli, 2012

Var det nya rekord eller inte?

På flera platser finns det mer än en väderstation. Man kan fråga sig vilken av stationerna vi i så fall använder för att avgöra om ett väderrekord har slagits för platsen i fråga. Det är en fråga som aktualiseras lite då och då. Till exempel under det gångna veckoslutet när vår automatstation i Målilla fick 110 mm regn på 24 timmar, medan den manuella stationen på samma ort fick 75 mm under samma tidsperiod. Ett annat exempel är årets juninederbörd i Uppsala, som Pär skrivit om i ett tidigare blogginlägg.

En vanlig orsak till att det kan finnas flera väderstationer på samma ort, eller åtminstone samma trakt, är att en ursprunglig manuell station kompletterats med en automatisk station. Eller att en station inne i en stad kompletterats med en station vid flygplatsen.

Man kan kanske tro att vi väljer den station som vid tillfället råkar ha det högsta värdet för att avgöra om det är nytt rekord. Men i så fall ökar sannolikheten för rekord ju fler stationer som finns på platsen, och det kan leda till att man drar felaktiga slutsatser om trender för olika typer av extremväder.

Vi har alltid på förhand valt den station som representerar mätserien för orten. Det är i allmänhet den station som under längst tid har haft likartade mätbetingelser som den har för närvarande.

8 juli, 2012

Målilla både varmast och blötast

Igår, 7 juli var Målilla varmast i landet med 27,1°C. Sedan dess har Målilla även varit blötast. Automatstationen har uppmätt 111 mm regn mellan klockan 20 igår kväll och kl 14 idag. Det kan ev vara ett nytt rekord för Målilla när det gäller dygnsnederbörd. Vi får följa upp det i morgon med ett officiellt nederbördsvärde för Målilla och även jämföra mer noggrant med äldre mätningar.

Det högsta dygnsvärdet som vi fick fram nu vid en snabbare genomgång är 66,6 mm från 9 juli 2004.

Automatstationerna mäter nederbörden kontinuerligt. De äldre manuella stationerna mäter normalt nederbörd klockan 8 på morgonen och kl 20 på kvällen, under sommartid. (Normaltid mäts nederbörden i stället kl 7 och kl 19.) När det gäller rekord brukar man därför titta på både 12 och 24 timmarsvärden.

111 mm är hursomhelst MYCKET regn! Det kan jämföras med Målillas normalnederbörd för hela månaden juli som är 64 mm.

Den högsta dygnsnederbörden vid en officiell SMHI-station är 198 mm, som föll den 28 juli 1997 i Fagerheden i Norrbotten.

Här kan du läsa mer om nederbördsrekord i Sverige.

7 juli, 2012

Nu har värmen kulminerat…

Målilla blev varmast i landet idag (som många gånger förr) med 27,1°C. Det blev alltså nästan exakt lika varmt som igår, då det var  27,2° i Junsele (Ångermanland) och 27,1° på Skellefteå flygplats. De tre noteringarna är för övrigt de enda över 27° under juni och juli.

Men det var ännu varmare redan i slutet av maj. Den högsta temperatur som uppmätts i år är 29,8°, som noterades redan 25 maj i både Arvika och Falun-Lugnet. Det lär inte överträffas under de kommande dagarna för nu drar den allra varmaste luften vidare österut.

Gissningsvis kan någon mer portion med riktigt varm luft komma in över Sverige innan sommaren är slut och då kanske vi t o m får någon dag med temperaturer över 30°. Det svenska värmerekordet är 38°C, dels just i Målilla i juni 1947, dels i Ultuna (utanför Uppsala) i juli 1933.

Här kan du lösa mer om svenska temperaturrekord.

7 juli, 2012

Inget juniregnrekord i Uppsala

Jag skrev i ett tidigare blogginlägg att även Uppsala såg ut att få ett nytt regnrekord för juni, men efter en kontrollräkning visade det sig att det gamla rekordet står sig. Uppsala är dessutom en station med både automatisk och manuell mätning av nederbörden och vid vissa tillfällen kan de skilja sig åt en del. Junis siffror för 2012 blev 115,2 mm manuellt och 110,0 mm för automatmätningen. Det gamla rekordet från juni 1997 är på 117,5 mm.

Hur man mäter nederbörd på SMHIs stationer kan du läsa i den här artikeln, och där hittar du även länkar till fler artiklar om just nederbördsmätning.