För att meteorologisk vinter ska inträffa krävs att dygnets medeltemperatur ska var 0° eller lägre i minst fem dygn i sträck. Den meteorologiska vintern börjar det första av dessa dygn. Denna vinter 2020/21 har alla våra väderstationer fått meteorologisk vinter, men det är inte alla vintrar som detta villkor uppfyllts.
Flest stationer utan meteorologisk vinter var det förra vintern 2019/20. Andra vintrar där många stationer saknat meteorologisk vinter är 1910/11, 1924/25, 1948/49, 1974/75 och 2007/08. Men varför är vissa vintrar kalla medan andra betydligt ljummare?
Meteorologisk vinter i Falsterbo
Falsterbo i sydvästligaste Skåne är den av våra väderstationer där det är vanligast att den meteorologiska vintern utebliver. Det har inträffat 23 gånger sedan vintern 1899/1900, se diagram nedan. Från diagrammet ser vi att det blivit vanligare med att vintern uteblivit i Falsterbo, men vi ser ingen tydlig trend i att vintern skulle komma tidigare eller senare.
Om det blir vinter i Falsterbo så kommer den i genomsnitt i början av januari. Det tidigaste den meteorologiska vintern anlänt i Falsterbo är den 12 november vilket inträffade 1927 och det senaste den 8 mars 1932.
Inte bara Sydskåne
Det är inte bara i sydligaste Skåne som den meteorologiska vintern ibland utebliver. Vissa vintrar uteblir den ända upp i Svealand. Den nordligaste stationen i Svealand där den meteorologiska vintern uteblivit är Örskär vid Upplandskusten. Där har vintern uteblivit två vintrar 2007/08 och 2019/20.
Vid ett enda känt tillfälle har den meteorologiska vintern uteblivit i Norrland vilket inträffade 2019/20 i Eggegrund i Gästrikland. Kanske att fler fall dyker upp när mer data blir digitaliserade och tillgängliga i databasen. Från 1961 är databasen komplett med alla temperaturdata som finns på journal i det stora källararkivet. Men före 1961 är det mycket temperaturdata som än så länge bara finns på pappersjournaler.
Sannolikheten för att den meteorologiska vintern uteblir fler gånger i Norrland (och övriga Sverige) ökar för varje vinter i takt med att växthuseffekten ökar. Ett annat fall då detta var nära är Utvalnäs i Gästrikland vid kusten nordost om Gävle. År 1992 anlände inte vintern till Utvalnäs förrän den 14 februari 1992.
Vinden i Falsterbo
Förra vintern 2019/20 är den varmaste vintern vi mätt i Falsterbo. Medeltemperaturen december-februari var +5,3°C. Vintern 2020/21 var betydligt kyligare med en medeltemperatur på +2,3°C. Vindrosorna nedan visar hur vinden fördelat sig under vintermånaderna december-februari.
Vi ser att förra vintern blåste det från sydväst och väst i stort sett hela tiden. Vindar från nordost förekom inte. Under innevarande vinter har vindar från nordost varit vanliga.
Atmosfärens strömningsmönster har således varit helt olika under dessa bägge vintrar, vilket medfört att temperaturförhållandena också varit helt olika. Denna vinter har varit högtrycksbetonad, medan mildluften pumpades in västerifrån under förra vintern.
Temperaturvindros
Till höger ser vi en så kallad temperaturvindros. Den visar genomsnittliga temperaturer vid olika vindriktningar och vindhastigheter.
Från diagrammet ser vi exempelvis att de ljummaste vindarna under december-februari kommer västerifrån. Ju mer det blåser desto ljummare. Om vinden kommer från väst och vindhastigheten är mellan 15 och 20 m/s så är temperaturen i Falsterbo under vintermånaderna i genomsnitt drygt +5°C. Vindarna från denna riktning kommer från det vanligtvis relativt varma havet.
Om vinden däremot kommer från mellan nord och ost så är det i genomsnitt minusgrader i Falsterbo. Ju högre vindhastigheten är från nordost desto kallare är det. Vindar mellan nord och ost kommer vanligtvis från kalla områden kanske ända från Finland och Ryssland. När vi jämför vindrosorna från de bägge vintrarna med temperaturvindrosen förstår vi varför temperaturen skiljer mycket under de bägge vintrarna.
Lennart Wern (gästbloggare)