Värmerekord i Tyskland, Nederländerna och Belgien

I slutet av juni sattes nytt nationellt värmerekord i Frankrike. Nu är det dags för en ny värmebölja i Europa och under onsdagen den 24 juli noterade Tyskland, Nederländerna och Belgien nationella värmerekord.

Nya rekordnoteringar den 24 juli 2019

  • I Tyskland hade Geilenkirchen, nära gränsen mot Luxemburg, 40,5°. Tidigare tyskt värmerekord var 40,3° i Kitzingen den 5 juli 2015.
  • I Nederländerna noterade Eindhoven 39,3°. Det tidigare rekordet var 38,6° i Warnsveld den 23 augusti 1944.
  • I Belgien hade Kleine Brogel 39,9°. Tidigare rekord var 38,8° vid ett par olika tillfällen.

Det är ännu några heta dagar nere i Europa så jag får kanske anledning att återkomma med en uppdatering.

Sverige "förskonas" från den värsta hettan

Om vi tittar på en karta över lufttemperaturen i 850 hPa-nivån (cirka 1 500 meters höjd) så ser vi att den varmaste luften strömmar norrut i en kil över Nordsjön mot Norska havet.

Prognoserad temperatur i 850 hPa-nivån den 26 juli 2019.
Prognoserad temperatur i 850 hPa-nivån (cirka 1500 meters höjd) den 26 juli 2019 klockan 08 svensk tid. Källa: ECMWF Förstora Bild

Om man ska vara krass kan man säga att där gör varmluften "ingen nytta" om det är värmerekord man eftersträvar. De öppna havsytorna över Nordsjön dämpar temperaturen hur varm luften än är.

Alla rekord är än så länge preliminära

Än så länge får alla de senaste rekorden betraktas som preliminära. Det är de ända till dess att värdena är slutgranskade och lagrade av respektive nationell vädertjänst.

Ett exempel på att rekorden kan komma att modifieras fick vi när det gäller det franska värmerekordet som sattes den 28 juni i år. Genom en notering på 45,9° i Gallargues-le-Montueux visste vi redan samma dag att Frankrike fått ett nytt värmerekord.

Detta är en automatisk station som samlas in i realtid. Men efterhand visade det sig att en närliggande manuell klimatstation i Vérargues hade 46,0° samma dag.

Båda stationerna ingår i det officiella franska klimatnätet och värdena är godkända i meteorologiskt hänseende. Det handlar bara om skillnader i insamlingsteknik.

Skulle något liknande kunna hända i Sverige?

Ja, mycket väl. Vi har fortfarande ett rätt stort antal stationer som rapporterar med post vid månadens slut. Om vi antar att ett rekord sätts i början av en kalendermånad och en station med månadsvis insamling sätter rekordet, så kan det således dröja minst en månad innan vi får vetskap om rekordet.

Det kanske inte är vad man skulle vänta sig i dagens utpräglade informationssamhälle.

Sverker Hellström