Stormar med flera namn

Som kanske bekant drabbades förra veckan flera europeiska länder av ett kraftigt stormlågtryck som bildades över Brittiska öarna och sedan rörde sig österut över norra delen av kontinenten. Skadorna blev stora och ett antal dödsfall inträffade. Orkanbyar rapporterades från bl.a. Frankrike, Nederländerna och Tyskland. På flera platser i Frankrike rörde det sig om de kraftigaste vindbyarna sedan stormen ”Kyrill” för precis 11 år sedan.

Stormen kom i Västeuropa att gå under namnet "David", medan den i Tyskland döptes till "Friederike".

Stormen David 2017.01.18_00UTC
Analys 00UTC 18 januari från Met Office då stormlågtrycket David bildades. Illustration Met Office

Att namnge stormar

Det där med namngivning av stormar är ett kapitel för sig. För inte så länge sedan gav SMHI inga namn. Eller rättare sagt: man tog ofta till benämningar efter det datum eller den veckodag de inträffat, eller det område som drabbats hårdast, som till exempel "Ölandsstormen 1985", "allhelgonaorkanen 1969", "julstormen 1902" och "yrväderstisdagen 1850".

Men frågan kom att aktualiseras i och med stormen Gudrun 2005. Namnet Gudrun, som gavs av den norska vädertjänsten, fick stort genomslag och en del började undra om inte också SMHI borde döpa ovädren. Kanske bidrog namnen på några minnesvärda orkaner till att stärka argumenten för ett svenskt namngivande av svåra oväder.

Även flera lågtryck efter Gudrun döptes av norska vädertjänsten. Ofta kommer ju lågtryck västerifrån, och eftersom de då når Norge först känns det naturligt att även Sverige använder samma namn. 

Nordiskt samarbete

Sedan hösten 2013 namnger också den danska vädertjänsten svåra stormar, och för att undvika förvirring så brukar den svenska och danska vädertjänsten numera samråda om namnsättning. Alternativt använder Sverige, liksom tidigare, det norska namnet om detta utfärdats först.

Men ibland händer det att oväder berör Sverige utan att vare sig den danska eller norska vädertjänsten utfärdat något namn, och då ger SMHI det ett namn genom att helt enkelt välja något av ovädersdagens namn enligt almanackan. Denna princip användes för första gången i samband med stormen ”Simone” i oktober 2013.

Namnharmonisering även i Västeuropa

Men hur var det då med ”David” alternativt ”Friederike”?

Jo stormen gavs som sagt olika namn i Frankrike och Tyskland, men annars finns numera i flera västeuropeiska länder ett liknande ”namnsamarbete” som i Skandinavien. Sedan något år tillbaka samverkar Storbritannien och Irland i döpandet av djupa lågtryck, och från och med december 2017 samråder vädertjänsterna i Frankrike, Spanien och Portugal i samband med oväder över deras territorium. 

Samtidigt finns en överenskommelse mellan den fransk-spansk-portugisiska gruppen och den brittisk-irländska: drabbar stormen den brittiska övärlden först använder alla länder det brittiska namnet och vice versa.

I fallet med ”David” passerade lågtrycket visserligen först över Brittiska öarna, men den brittiska vädertjänsten Met Office bedömde inte att det i tillräckligt hög utsträckning skulle drabba deras område för att ges ett brittisk-irländskt namn. Emellertid har Met Office i efterhand fått kritik för detta, eftersom stormen kom att orsaka en hel del skador även i England.

Lars Knutsson