Nytt (återupptäckt) köldrekord för Grönland

Den världsmeteorologiska organisationen (WMO) publicerar ett nytt köldrekord för Grönland och för hela norra halvklotet. Man ska kanske hellre tala om ett återupptäckt rekord eftersom det noterades redan år 1991. I det här inlägget ska jag titta lite närmare på detta och även på hur SMHI hanterar väderrekord.

Pressmeddelande från WMO 23 september om det grönländska köldrekordet (på engelska)

Den nya noteringen lyder på -69,6° den 22 december 1991 vid den automatiska stationen Klinck som då drevs av University of Wisconsin i USA. Värdet har nu genomgått en noggrann granskning och godkänts av WMOs rekordkommitté.

Global Weather & Climate Extremes

Automatstationen Klinck på Grönland
Automatstationen Klinck på 3105 meters höjd på det inre av Grönland. Illustration Amerikanska vädertjänsten(NOAA) Förstora Bild

Man kan fråga sig hur det kan dröja nästan 30 år innan ett nytt köldrekord upptäcks. Det kan till en del förklaras av att det för Arktis inte finns någon enskild institution eller myndighet med ett övergripande ansvar för insamling och lagring av alla observationsdata. Utan ansvaret är utspritt på ett antal olika aktörer. Detta gäller i minst lika hög grad för Antarktis.

Men om denna händelse inträffat i dag så är jag säker på att det skulle ha uppmärksammats rätt omgående. Det finns många vakande ögon runt om i världen, både sådana som är knutna till vädertjänster eller universitet, men också många privata "vädernördar".

1991 kanske inte känns så väldigt avlägset i tiden. Men sedan dess har det skett en enorm teknisk utveckling både vad gäller möjligheten att komma åt data och att vidareförmedla sina resultat.

Hur hanterar vi svenska väderrekord?

Vi är lyckligt lottade i Sverige med en centraliserad insamling, granskning och lagring av våra observationsdata. Det gäller även för data från andra operatörer som inkluderats i SMHIs stationsnät.

Jag vill påstå att vi på SMHI har mycket bra ordning på vår väderstatistik och några "oupptäckta" rekord ligger knappast dolda i vårt arkiv. Det gäller i alla fall de svenska rekorden för huvudparametrar som temperatur, nederbörd med mera.

Väderrekord

SMHIs granskning av väderdata följer ett fastlagt schema där bland annat temperatur, vind och lufttryck slutgranskas inom en månad. När det gäller nederbörd krävs lite längre tid och där är slutgranskningen klar efter 2-3 månader.

Innan ett värde är slutgranskat så kan det inte officiellt godkännas som rekord. Till exempel ligger en byvindsnotering på 41,9 m/s vid Tarfala den 16 augusti 2020 fortfarande som preliminärt svenskt augustirekord. Men jag förväntar mig att värdena för augusti kommer att vara slutgranskade om några dagar och då blir även det nya rekordet formellt godkänt.

Viktigt med hög kvalitet på hela observationsmaterialet

Det är inte bara rekord som måste granskas utan varje enskilt värde måste hålla en hög kvalitet. Hela vår viktiga klimatövervakning bygger på observationer och kan sägas vara en syntes av alla enskilda väderhändelser och observationer.

För att hålla en hög kvalitet i stationsnätet företar meteorologer och tekniker inspektionsresor där instrument kontrolleras och stationens omgivningar dokumenteras. De allra första inspektionerna av det här slaget utfördes för över 100 år sedan.

Allt kan inte godkännas

I Växjö inträffade en sorglustig historia för någon vecka sedan. Den 15 september i år var onekligen en mycket varm dag för årstiden. I Växjö hoppade den rapporterade temperaturen upp till 28,6°, vilket skulle innebära nytt septemberrekord för den mycket långa mätserien i Växjö.

Vi har en tid tyckt att automatstationen i Växjö gett lite brusiga värden. Den här dagen hoppade dock temperaturen mer än vanligt, vilket vi kunde se med hjälp av minutdata från stationen.

Om vi upptäcker något konstigt så är det viktigt att snabbt undersöka saken vidare. Av tillsynspersonalen på platsen fick vi då en trolig förklaring. Några kossor hade forcerat trästängslet kring stationen och alltför närgånget undersökt stationens utrustning!

Automatstationen i Växjö
Automatstationen i Växjö och en nyfiken kossa den 17 september 2019. Foto SMHI Förstora Bild

Sverker Hellström