Nyheter i den internationella molnatlasen - avsnitt 2

I det här avsnittet tänkte jag koncentrera mig på det som i molnklassificeringen brukar kallas specialformer, ytterligare kännetecken samt följemoln.

Här finns det en del nyheter och begrepp som hittills endast haft engelska namn men som nu ges latinska namn som bättre passar in i den gängse nomenklaturen för molnklassificering.

De spektakulära asperitasmolnen

Asperitas är troligen det begrepp som rönt störst uppmärksamhet redan innan det blivit officiellt vedertaget.

Asperitas (eller asperatus som det också kallats) används när molnundersidan uppvisar ett kaotiskt utseende liknade ett upp-och-nervänt stormande hav.

Hittills har man i bästa fall kunnat ange dessa moln med beteckningen undulatus. Men undulatus bör helst användas för ett mer regelbundet vågmönster än vad asperitasmoln uppvisar.

Jag tycker själv att det är lite märkligt att äldre generationer av molnklassificerare inte identifierat den här molntypen tidigare. Den måste ha förekommit i alla tider och kan vara så spektakulär att inte bara nördiga molnskådare utan även gemene man lägger märke till den. Det visar inte minst frågor som kommer in till SMHIs frågelåda.

Hål i molntäcket

Även det här är en speciell molnform som brukar tilldra sig allmän uppmärksamhet. Hittills har det kallats Hål i molntäcket eller "fallstreak hole clouds".

Men nu föreslås cavum som tilläggsbeteckning för cirkulära eller ovala hål i ett övrigt tämligen homogent molntäcke. Ofta är orsaken att ett flygplan under start eller landning passerat molntäcket och därigenom orsakat tillfrysning av underkylda molndroppar som sedan faller ur molntäcket.

Det är alltså ofta mänsklig aktivitet som orsakar den här molnformen och därför kanske den ytterligare tilläggsbeteckningen homogenitus (se nästa avsnitt) kunde vara på sin plats.

Den 11 februari 2012 strax efter kl 16 observerades detta hål i molntäcket från Falsterbo.
Foto Jan G. Nilstoft Förstora Bild

Kelvin-Helmholz vågor

Moln formade av Kelvin-Helmholz vågor är tänkta att kunna ges beteckningen fluctus.

Den 28/11 2011 cirka 11:30 på Inderøy i Norge syntes dessa vågformationer i molnen orsakade av så en kallad Kelvin-Helmholz instabilitet.
Foto Rebecca Savage Förstora Bild

Superceller

Slutligen följer några namn på formationer i samband med så kallade superceller, murus, cauda och flumen. Murus är vad som på engelska brukar kallas wall cloud och cauda det som kallas tail clouds.

Det är fenomen förknippade med mycket kraftiga cumulonimbusmoln och brukar tilldra sig uppmärksamhet från amerikanska tornadojägare.

comments powered by Disqus