Ny normalnederbörd - Några kuriosavärden

Förra veckan gjorde jag några nedslag bland de nya normalvärdena för temperatur. Här kommer en uppföljning med normalnederbörd 1991-2020. 

De nya normalvärdena för nederbörd hämtar man lämpligen på samma sida som normaltemperaturer.
Dataserier med normalvärden 1991-2020

Stationer med hög eller låg normal nederbörd 1991-2020
Illustration SMHI Förstora Bild

Högst normal årsnederbörd
Fröslida i inre Halland har en normal årsnederbörd 1991-2020 på 1300,4 mm. Fröslida höll länge det svenska rekordet för största årsnederbörd med 1599 mm år 1954. Men sedan 1998 har det överträffats flera gånger. Stationen Fröslida upphörde dock år 1972 så den har inte kunnat vara med och konkurrera under de senare nederbördsrika åren.

Lägst normal årsnederbörd
Abisko i norra Lapplandsfjällen har för 1991-2020 en normal årsnederbörd på 347,2 mm. Abisko som ligger i så kallad nederbördsskugga vid de flesta vindriktningar är sedan länge känd som en mycket torr plats. Det finns antaganden om ännu torrare platser i vissa fjälldalar, men det återstår ännu att verifiera genom direkta mätningar.

Högst normal månadsnederbörd
Fröslida i Halland har inte bara den största normala årsnederbörden utan även den största normalnederbörden för en enskild månad med 138,8 mm i augusti månad.

Lägst normal månadsnederbörd
Det är heller ingen överraskning vilken station som har den minsta normala nederbördsmängden under en månad. Det är Abisko med normalt bara 11,4 mm i april månad.

Flest dygn med nederbörd under året
Om vi med ett nederbördsdygn menar ett dygn med 0,1 mm eller mer, så har Korsvattnet i Jämtlandsfjällen flest sådana med i medeltal 262 dygn/år under perioden 1991-2020. I det här avseendet är det en markant dominans av stationer i Norrlandsfjällen. Vi får gå ner till plats 32 innan vi hittar Torup i Halland med 216 nederbördsdygn per år.

Minst antal nederbördsdygn per år
Gothem på Gotland har enligt våra normalvärden för 1991-2020 endast 93 nederbördsdygn i snitt per år. Bland stationer med få nederbördsdygn återfinns många i sydöstra delen av landet. Det är även påfallande hur många av dessa stationer som är gamla och inte ens varit i drift någon del av perioden 1991-2020. Bland stationer som varit i drift fram till nutid har Mörbylånga på Öland minst antal nederbördsdygn med i snitt 127 stycken per år.

Vilka är årets blötaste och torraste månader?

Det är inte bara nederbördsmängderna i absoluta tal och antalet nederbördsdygn som utmärker en orts nederbördsklimat. En annan egenskap i nederbördsklimatet är vilken som är årets normalt sett blötaste respektive torraste månad.

Sommarmånaderna är normalt de nederbördsrikaste

Drygt 85% av alla svenska stationer har antingen juli eller augusti som årets nederbördsrikaste månad. Det är en viss övervikt för juli framför augusti. På tredje plats kommer oktober som nästan 10% av stationerna har som den blötaste månaden.

Lite drygt 5% av stationerna har januari, juni, september, november eller december som den blötaste månaden. I exempelvis januari är det 15 stationer i Norrlandsfjällen som har detta som den nederbördsrikaste månaden.

Däremot får ingen station mest nederbörd i februari, mars, april eller maj.

Våren är normalt nederbördsfattigast

För drygt 85% av alla stationer är antingen mars eller april den normalt nederbördsfattigaste månaden. Drygt 10% av stationerna har februari som sin torraste månad. 15 stationer, huvudsakligen i Norrlandsfjällen, har normalt torrast i maj månad.

När det gäller övriga månader så är det inte någon station som har någon av dessa som sin torraste månad.

Hur kan gamla stationer få normalvärden för 1991-2020?

Precis som när det gäller normalvärden för temperatur så dyker det även för nederbörd upp stationer som överhuvudtaget inte varit igång under någon del av perioden 1991-2020.

Normalvärden är egentligen inget man mäter utan något som man beräknar. Beräkningarna bygger förstås på mätningar. Men i stort sett ingen station lyckas pricka in samtliga observationer under en 30-årsperiod. Därför behövs alltid beräkningar och interpolationer i någon utsträckning.

Våra beräkningsmetoder möjliggör även att äldre stationer kan få en uppskattning av vad de normalt borde ha uppmätt om de varit igång 1991-2020.

Hur beräknas normalvärden?

Sverker Hellström