Kallt? Då skulle ni varit med vintern 1871!

I år är det dags för ett iskallt jubileum. Det är faktiskt 150 år sedan Sverige som helhet genomlevde den allra kallaste vintern som observerats i landet. Detta utifrån mätdata från 35 av våra stationer runt om i landet. På andra plats kommer den för södra Sveriges del enastående kalla krigsvintern 1941/1942. Den i norra Sverige extremt kalla vintern 1965/1966 intar tredjeplatsen. Så vad utmärkte vintern 1870/1871? Sattes några rekord? Det kommer det här inlägget att handla om.

Vinterns medeltemperatur för 1860-2019 baserat på 35 mätstationer runt om i Sverige.
Figur 2: Vinterns (december till februari) medeltemperatur för 1860-2019 baserat på 35 mätstationer runt om i Sverige. Allra kallast i landet var det vintern 1871 följt av 1942 och 1966. Observera att röda staplar visar högre och blå lägre temperaturer än medelvärdet för referensnormalperioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tioåriga medelvärden. Källa: SMHI. Förstora Bild

Vintern 1871 i Norrland

Efter att ha gått igenom de medelvärden som finns för vintern 1871 i vår databas och jämfört dessa med de kallaste värdena framträder ett intressant mönster. För de åtta stationer som vid denna tid var i drift i Norrland framgår att vintern 1871 för sex stationer var den näst kallaste medan det för två stationer var den fjärde kallaste. I Norrland är vintern 1966 överlag den kallaste som observerats. För sju av de åtta stationerna i Norrland är vintern 1966 den kallaste som observerats. I Jokkmokk i Lappland intar istället vintern 1893 förstaplatsen.

Vintern 1871 rekordkall i Uppsala och Västerås ihop med 1942

För södra Sverige är mönstret lite annorlunda. I både Uppsala och Västerås delar 1871 förstaplatsen med krigsvintern 1942. Ingen av stationerna i söder har 1871 som den entydigt kallaste vintern. I Värmland och Dalarna var 1966 den kallaste vintern medan 1942 dominerar i övriga delen av södra Sverige. För Lund och Halmstad överträffas vintern 1942 dock av 1963. I Göteborg och Örebro ståtar istället 1979 respektive 1970 som den kallaste vintern. Det bör dock påpekas att både Göteborg och Örebro för 1979 respektive 1970 hade ett annat läge vilket kan ha påverkat. Särskilt för Göteborgs del. Bortsett från Linköping/Malmslätt, Kalmar och Falun rankas 1871 bland de fem kallaste vintrarna.

Vintern 1871 bistert kall i hela landet

Att vintern 1871 räknas som den kallaste som observerats för Sverige som helhet bör helt enkelt bero på att den var osedvanligt kall i hela landet medan både 1966 och 1942 var rekordkalla i norra respektive södra delen av landet medan de däremellan inte alls var särskilt extrema. Detta gäller särskilt för 1966 där vintern i Lund "bara" räknas som kall. Där var faktiskt både vintern 2010 och 2011 kallare än 1966.

Vintern i Stockholm anno 1871

Vintern 1870/1871 inleddes i Stockholm med en mycket kall decembermånad som för Sverige som helhet klassas som den sjätte till sjunde kallaste som observerats från 1860 och framåt. Kylan höll i sig i januari som dock inte blev fullt lika kall som december. Den verkligt extrema kylan satte dock in i februari. För Sverige som helhet rankas februari 1871 som den näst kallaste februarimånaden efter 1985.

I Stockholm (startår 1756) var månadsmedeltemperaturen -12,1° i februari 1871 vilket endast överträffas av februarimånaderna 1772 (-13,2°) och 1799 (-12,7°). Även januari 1814 var kallare än februari 1871. Under åtta dygn i följd den 7-14 februari 1871 var minimitemperaturen i huvudstaden under -20°. Efter den extremt kalla februarimånaden följde faktiskt en mild marsmånad och tidig vår i Stockholm (ankomstdatum 3 mars). För Sverige som helhet var detta en mycket mild marsmånad. För 1966 var mars i Stockholm däremot normal medan månaden var extremt kall 1942. Vintervädret gjorde sedan comeback i april i Stockholm 1871 vilket även var fallet 1966. April 1871 var faktiskt kallare än mars det året vilket är tämligen ovanligt i Stockholm.

Februari 1871 rekordkall i delar av landet

Annorstädes var februari 1871 rekordkall i Härnösand, Piteå, Gunnarn/Stensele, Umeå och Uppsala. I Haparanda var marginalen till den näst kallaste februarimånaden nästan hela tre grader vilket i de här sammanhangen är ovanligt mycket. I Östersund/Frösön delar februari 1871 och 1966 på förstaplatsen. I Gävle, en stor del av Svealand samt hela Götaland finns minst en februarimånad som varit kallare än 1871.

Hösten 1871 var rekordkall

Efter en kylig sommar kopplade kylan greppet under hösten 1871. För Sverige som helhet är detta den allra kallaste hösten som observerats. September rankas som en av de kallaste som observerats. En förhållandevis normal oktober följdes sedan av en rekordkall novembermånad. Sammantaget räckte detta för att hösten 1871 skulle bli den kallaste som observerats.

Höstens (september till november) medeltemperatur för 1860-2019 baserat på 35 mätstationer runt om i Sverige. Källa: SMHI.
Höstens (september till november) medeltemperatur för 1860-2019 baserat på 35 mätstationer runt om i Sverige. Allra kallast i landet var det hösten 1871 följt av 1864 och 1877. Observera att röda staplar visar högre och blå lägre temperaturer än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden. Källa: SMHI. Förstora Bild

1871 det näst kallaste året

Med en rekordkall vinter och en rekordkall höst inses lätt att hela 1871 måste varit ett av de kallaste åren som skådats i Sverige. Så var det mycket riktigt också men 1871 var dock inte det kallaste året som observerats. Den tvivelaktiga äran av förstaplats innehas istället av, för att citera Olle Häger och Hans Villius titel på den bok och dokumentär de gjorde, ”Ett satans år: Norrland 1867” där maj månad var exceptionellt kall.

Trevlig helg!

//Misha