Höga flöden i norr och vattenbrist i söder

Just nu är kontrasterna stora i Sverige vad det gäller våra vattentillgångar. Den ena dagen deltar vakthavande hydrolog i en myndighetsgemensam telefonkonferens om de mycket höga flödena i norra Sverige för att nästa dag delta i en annan myndighetsgemensam telefonkonferens om vattenbristen i södra Sverige. Och egentligen så är det inget konstigt med det. Vädret erbjuder ju stora variationer både i tid och rum, så man kan spetsa till det lite och säga att det faktiskt är rätt normalt att det är onormalt.

Regn och snösmältning i norr

Vårflod

Det har regnat mycket i Norrbotten i sommar. Bara under den senaste veckan har vissa områden fått över 100 mm regn. Den senaste tidens stora regnmängder har även satt extra fart på snösmältningen i fjällen vilket har gjort att vattenflödena i de tre oreglerade älvarna Piteälven, Kalixälven och Torneälven har blivit höga eller till och med mycket höga.

I Luleälven finns det många så kallade regleringsmagasin för kraftverk som har fångat in mycket av regnen och snösmältningen så där har älvflödena inte ökat lika mycket. Intressant är också att notera att konsekvenserna av de höga flödena i Norrbotten inte varit särskilt allvarliga vilket beror på att det som är känsligt oftast har placerats där höga flöden inte kan skada.

Flera torra år orsak till vattenbristen i söder

Vattenbristen i södra halvan av Sverige har sitt ursprung i de senaste årens nederbördsfattiga vintrar. Förra årets torra och varma sommar gjorde också att grundvattenmagasin, sjöar och vattendrag sakta men säkert blev allt torrare. För att nytt grundvatten ska kunna bildas behöver marken först bli rejält blöt, annars kan den inte släppa igenom vatten från snösmältning och regn. Så sett ur ett vattenperspektiv hade det varit bra om kanske hälften av sommarens regn i Norrbotten hade kommit i södra Sverige istället.

Sett ur en hydrologs perspektiv hade det i längden varit tråkigt om vattensituationen hela tiden varit normal. Så vi hydrologer får fortsätta att granska vad observationerna och datamodellerna säger för att kunna försöka förmedla hur vattensituationen är just nu och hur den kan komma att se ut framöver.