Därför svängde prognosen för värmeböljan

Cirka 37 eller omkring 15 grader? De senaste dagarna har en stor svängning i prognosen för nästa vecka uppmärksammats av media och flera privata väderprognoskonsumenter. Hur kan prognosen ena dagen visa 37 grader för att nästa dag visa omkring 15 grader? Den stora bakomliggande faktorn till att prognoserna har svängt så markant för nästa vecka är en ganska liten, men ack så betydelsefull, förskjutning av de stora dominerande trycksystemen. I det här inlägget tänkte jag försöka förklara hur det kunde bli en så stor svängning i prognosen för nästa vecka, samt hur vi på SMHI hela tiden arbetar för att förmedla osäkerheter tillsammans med den prognos som, i nuläget, utgör den mest sannolika utvecklingen. Låt oss börja med att titta närmare på det aktuella väderläget.

Vädret just nu

Ett högtryck med mycket varm luft har växt in över Sverige och under veckoslutet väntas temperaturer en bit över 30 grader på många platser från söder till norr, så långt har prognoserna varit säkra och stabila. I tidigare prognoser fanns dock en tydlig indikation på att högtrycket skulle bita sig fast över Sverige, åtminstone en bit in på nästa vecka, samtidigt som en lågtrycksutveckling skulle ske över nordvästra Ryssland. Mellan högtryckets medurscirkulation och lågtryckets moturscirkulation(länk), skulle efterhand en kraftig luftström omkring nord få betydligt svalare luft att svepa ner norrifrån över Östeuropa, klart öster om Sverige. Den varma luften såg då ut att ligga kvar över Sverige i samband med högtrycket som enligt prognosen skulle fortsätta sträcka sig in över landet, se vänstra bilden i figur 1.

Vad har ändrats?

I de senaste prognoserna har dock en liten förskjutning av de stora, dominerande trycksystemen fått prognosen att svänga markant åt det kallare hållet för Sveriges del. Högtrycket ser nu istället ut att förskjutas åt nordväst upp på Norska havet och senare upp mot Grönland, samtidigt som lågtrycksområdet i öster blir kraftigare än tidigare beräknat. Sverige hamnar därmed mittemellan lågtrycksområdet över Ryssland och högtrycket i nordväst. Det gör att en kraftig nordostlig luftström kan svepa ner över Sverige och för då med sig sval eller kylig luft med ursprung över Ishavet, se högra bilden i figur 1. Skillnaden mellan den kyliga ishavsluften och den varma luften som finns över Sverige under veckoslutet (och som enligt tidigare prognoser skulle ligga kvar även en bit in i nästa vecka) är mycket stor och temperatursänkningen i nästa vecka blir mycket markant när den kyliga luften drar in från nordost. Prognosändringen som det här har inneburit  för många platser i Sverige är verkligen anmärkningsvärt stor. Samtidigt är det resultatet av en ganska begränsad ändring i den storskaliga prognosen, i en situation där marginalerna mellan extrem värme och låga temperaturer för årstiden varit ovanligt små.

Bilden visar hur de stora trycksystemen och luftmassorna ändrat placering i den senaste prognos
Figur 1. I bilderna visas temperaturen på ca 1500 meters höjd (850 hPa), vilket ger ett mått på luftmassans temperatur, samt den så kallade geopotentialen på 500 hPa-tryckytan, vilket i princip ger en bild av strömnings- och tryckförhållandena på drygt 5 kilometers höjd. I den vänstra bilden visas en prognos från ensemblemedelvärdet från ECMWF med initialtid 2019-07-22 12UTC och i den högra bilden visas motsvarande prognos med initialtid 2019-07-24 12UTC. Förstora Bild

När en prognos görs används numeriska modeller för att försöka beräkna hur atmosfärens tillstånd ska utveckla sig i framtiden och det ligger i problemets natur att osäkerheten i prognoserna växer med tiden . I det aktuella fallet handlar det om en mycket markant ändring i prognosen för Sverige, men i en prognos för nästan en vecka framåt i tiden. På den tidsskalan handlar prognosarbetet till stor del om att arbeta med sannolikheter och meteorologens roll är att försöka ta fram den mest sannolika utvecklingen, samt bedöma osäkerheter och eventuella alternativa utvecklingar (som går att ta del av via meteorologens kommentar , det går också att få en bild av prognossäkerheterna genom att trycka på sannolikhetsfliken under 10-dygnsprognosen på hemsidan).

Stark signal i prognosmaterialet

Även om osäkerheterna i en prognos generellt ökar med tiden så är det viktigt att påpeka att osäkerheterna är väderberoende och kan för en viss plats vara olika stora vid olika tidpunkter. För att öka prognosens värde är det därför en del av prognosarbetet att försöka urskilja situationer med normal eller mindre osäkerhet från situationer med stor osäkerhet och markant olika alternativa utvecklingar. För att göra en sådan bedömning används ett stort prognosunderlag där ensembleprognoser utgör en viktig del.

I början av den här veckan gav prognosmaterialet en ganska entydig signal för Sverige som indikerade att högtrycket och den varma luften skulle ligga kvar även en bit in i nästa vecka, syns delvis i figur 1. Osäkerheten bedömdes som relativt liten och vi valde därför att gå fullt ut på den varma lösningen i databasen som ligger till grund för punktprognoserna i appen och på hemsidan, eftersom den utvecklingen då framstod som den klart mest sannolika. När vi nu har kommit närmare i tiden har nya initialvärden gjort att prognosunderlaget förändrats enligt vad som beskrivits ovan och det kan konstateras att prognosen för nästa vecka var betydligt mer osäker än vad vi tidigare bedömt. Prognoserna ändras alltid fortlöpande, minst 5 gånger/dag för de korta prognoserna och 2 gånger/dag för de längre prognoserna (2-10 dygn), och nya bedömningar görs kontinuerligt utifrån det underlag som vid tidpunkten finns tillgängligt.