6 juli, 2015

Sammanfattning av årets första värmebölja

Årets första värmebölja är nu över och det är dags för en sammanfattning. I Sverige blev det inte fråga om några verkliga rekordnoteringar som i vissa länder nere i Europa. Men några platser noterade i alla fall de högsta temperaturerna på flera årtionden.

Torsdag den 2 juli

Den 1 juli steg temperaturen över 25° på många håll i södra och mellersta Sverige. Den 2 juli blev det ännu varmare med över 30° i främst Svealand och södra Norrland.

  • Allra varmast var det i Forse i Ångermanland med 32,8°. Det är rekord för den stationen sedan tillförlitliga mätningar av maximitemperatur inleddes 1956. I och för sig startade mätningar i Forse redan 1901, men de första årtiondena var utrustningen sådan att maximitemperaturerna var orealistiskt höga.
  • Östersund/Frösön noterade samtidigt sin högsta temperatur sedan 2003 med 29,1°.

Fredag den 3 juli

  • Vid Sundsvall-Härnösands flygplats uppmättes 32,4°, vilket är högsta temperaturen där sedan 1994. Den varma sommaren 1994 kanske många annars minns främst för fotbolls-VM i USA.
  • Härnösand hade 32,2°, vilket även för den stationen är den högsta temperaturen sedan 1994. Värdet är dessutom bara en halv grad från Härnösands absoluta värmerekord från juli 1914.

Lördag den 4 juli

Temperaturer på 30-31° noterades upp till södra Norrland, men inga rekordnoteringar för stationer med längre mätserier.

Söndag den 5 juli

Värmen kulminerade i södra halvan av landet.

  • Malmö hade med 32,4° den högsta temperaturen sedan 1994.
  • Kristianstad noterade med 31,9° den högsta temperaturen sedan år 2000, och den högsta för juli månad sedan 1959.
  • Karlshamn hade med 31,1° den högsta temperaturen sedan augusti 1975, och den högsta för juli månad sedan 1959.
  • Ölands södra udde hade med 26,5° den högsta temperaturen sedan 1997.

Avvikelse från normal temperatur den 1-5 juli 2015.

Värmeböljan har i södra och mellersta Sverige gett ordentliga temperaturöverskott för de första fem dagarna i juli. Detta överskott torde dock snabbt krympa i samband med övergången till svalare väder.

Tropiska nätter

Det har inte varit tropiska nätter i någon större omfattning under den här värmeböljan, delvis beroende på att det var fråga om relativt torr luft och att havsvattnet ännu inte är så varmt.

Natten till den 3 juli sjönk dock temperaturen inte lägre än 22,3° i Kuggören i Hälsingland, vilket jag beskrivit närmare i mitt förra blogginlägg.

Natten till den 6 juli sjönk inte temperaturen under 20,1° i Karlskrona-Söderstjerna. Där blev det dock svalare under dagen varför det inte blev något ”tropiskt dygn” trots en tropisk natt.

3 juli, 2015

Märklig temperaturstegring följt av sommarens första tropiska natt i Sverige

Natten mot den 3 juli var den första natten för säsongen då lufttemperaturen inte sjönk under 20,0° vid en svensk station. Det vill säga det var en så kallad tropisk natt.

Det var Kuggören vid Hälsingekusten utanför Hudiksvall som stod för den noteringen. Det var dessutom en tropisk natt med god marginal, temperaturen sjönk inte lägre än 22,3° under natten.

Möjligen kan det även ha varit en tropisk natt vid stationen Sundsvall-Råsta, där temperaturen inte sjönk lägre än 20,6°. Men den stationen rapporterar inte egentlig minimitemperatur utan endast värden varje halvtimme, så det är möjligt att temperaturen kortvarigt kan ha sjunkit under 20° mellan obstillfällena.

I övrigt var det bara Kuggören som hade en tropisk natt. Varför det bara var Kuggören av våra kuststationer som hade tropisk natt är kanske inte så lätt att förklara, men möjligen berodde det på att man där hade tillräckligt mycket frånlandsvind under natten. Uppe vid Bottenvikskusten befann man sig i gränsområdet till svalare luft i norr.

Väderläget klockan 20 den 2 juli

På kvällen den 2 juli inträffade en märklig temperaturstegring i Kuggören i samband med att vinden vred från syd-sydostlig pålandsvind till sydvästlig frånlandsvind. Då kunde de kraftigt uppvärmda luftmassorna inifrån den hälsingska jordbruksbygden plötsligt strömma ut ända till kustbandet. Temperaturen steg från 20,5° klockan 18 till 30,2° klockan 19, vilket måste upplevts som mycket märkligt för alla som vistades i Kuggören då.

Temperaturförloppet i Kuggören den 2-3 juli 2015

Högsommarvärmen är ännu inte slut för den här gången så det kan nog bli en eller annan tropisk natt även under veckoslutet. Och då kan nog också kuststationer lite längre söderut komma ifråga.

 

30 juni, 2015

Sommarbilder

Som Mattias skrev på bloggen härom dagen så är varmare och stabilare väder på gång. Det väntas högsommarvärme på många håll i landet och dessa båda läsarbilder får representera den typ av väder som vi har att vänta kommande dagar i landets södra och mellersta delar.

En vacker sommarbild från Målquistadammen i Aneby, Småland. Bilden är tagen den 20 juni. FOTO: Ragnwald Reinsjö

 

Solens strålar bryts i iskristallerna i det tunna Cirrostratustäcket över den danska ön Läsö i Kattegatt den 26 juni och bildar ett vackert halo. FOTO: Kjell Thuresson

 

Ni får gärna skicka väderrelaterade sommarbilder till oss med förbehållet att de kan komma att publiceras här på bloggen. I slutet av sommaren kanske vi, med hjälp av era bilder, kan göra en sammanställning av hur sommarvädret har varit. Vid alla typer av väder. =) vaderleken@smhi.se

 

26 juni, 2015

Varmare och stabilare väder på gång

Sommarvärmen har hittills lyst med sin frånvaro, men nu är varmare luft snart på väg. Efter den långa perioden med kyligt och ostadigt väder är nyheten om den annalkande sommarvärmen ett hett ämne i prognoserna just nu. Även jag tänkte ge en liten kommentar kring läget.

Eniga prognoser

Det prognostiserade väderomslaget väntas i mitten av nästa vecka då en högtrycksrygg med varm luft växer in över Sverige. Trots att omslaget i nästa vecka fortfarande ligger flera dagar fram i tiden är prognoserna eniga om en tendens till varmare och stabilare väder i nästa vecka. Osäkerheterna ligger snarare i hur mycket varmluft som ska strömma upp och hur länge det ska hålla i sig.

Storskaliga väderläget

En av anledningarna till att vi nu kan känna oss relativt säkra på att det blir, åtminstone ett tillfälligt, omslag till varmare och mer högtrycksbetonat väder i nästa vecka är att väderomslaget sker på en ganska stor skala, något som ökar prediktabiliteten.

Under långa perioder av såväl maj som juni låg den arktiska köldpolen förskjuten mer ner mot den nordligaste delen av Atlanten och nordligaste Skandinavien än vanligt, vilket framgår ur figur 1 nedan. Det gav ett gynnsamt läge för lågtryck att utvecklas på den norra delen av Atlanten för att sedan dra in över Sverige med ostadigt, tidvis blåsigt och kyligt väder.

De svarta konturlinjerna i bilden visar ett medelvärde av den geopotentiella höjden av 500 hPa-ytan under perioden 1 maj till 22 juni. Färgkonturerna visar avvikelsen från ett klimatologiskt värde. Datan är reanalysdata från NCEP.

De svarta konturlinjerna i bilden visar ett medelvärde av den geopotentiella höjden av 500 hPa-ytan under perioden 1 maj till 22 juni. Färgkonturerna visar avvikelsen från ett klimatologiskt värde. Notera det omfattande blåa området som sträcker sig från Skandinavien bort mot södra Grönland. Datan är reanalysdata från NCEP.

Den kommande veckan får vi ett litet trendbrott i det ovan beskrivna mönstret som dominerat vädret sedan en tid tillbaka. Köldpolen som så envist legat från Grönland och vidare ner mot Norska havet har försvagats och förskjuts långsamt bort samtidigt som ett lågtrycksområde nu stannar upp väster om Brittiska öarna. Öster om lågtrycksområdet kan varmluft börja strömma upp mot Nordeuropa med en sydlig och sydvästlig luftström. I början av nästa vecka kommer ett nytt lågtryck under fördjupning västerifrån in i lågtrycksområdet på Atlanten och det får varmluften att på allvar sätta fart upp mot Skandinavien, se figur 2.

Väderkartor som visar den högtrycksrygg som väntas ge sommarvärme nästa vecka.

Figur 2. Visar en prognos för tisdag och fredag i nästa vecka. I kartorna visas lufttrycket i havsytans nivå med svarta konturlinjer och den geopotentiella höjden av 500 hPa-ytan med de färgade konturerna. Lägg märke till det avsnörpta lågtrycket väster om Brittiska öarna och högtrycksryggen som växer in över Skandinavien (syns kanske tydligast på 500 hPa).

Osäkert hur länge värmen stannar

Det högtrycksbetonade och varma vädret kommer förmodligen till Sverige under onsdag och torsdag den kommande veckan och det mesta i prognoserna tyder på att värmen håller i sig över helgen. I slutet av vår 10-dygnsperiod finns dock en viss antydan till att högtrycksryggen försvagas och att lågtrycksområdet på Atlanten börjar förskjutas österut, något som i så fall skulle innebär en återgång till lite ostadigare väder igen. På den tidsskalan är dock osäkerheten i prognoserna relativt stor.

23 juni, 2015

Extremt varm majmånad ökar sannolikheten för rekordvarmt 2015 globalt sett

Maj 2015 blev ännu en extremt varm månad globalt sett. Både Japan Meteorological Agency (JMA) och amerikanska National Oceanographic and Atmospheric Administration (NOAA) rankade med bred marginal maj 2015 som den varmaste majmånaden sedan mätningarna inleddes i slutet av 1800-talet. Därmed har fem av de globalt sett varmaste majmånaderna alla inträffat efter 2009.

NASA placerar årets majmånad på en preliminärt delad andraplats, tillsammans med 2012, efter 2014. Utifrån NOAAs och NASAs värden har perioden januari-maj varit rekordvarm (se tabeller nedan). Inledningen av 2010 var enligt båda väderinstituten nästan lika varm som årets. De år som haft den varmaste inledningen enligt NASAs data är:

År

Temperaturavvikelse jan-maj

El Niño/La Niña jan-maj

El Niño/La Niña under juli-dec

2015

+0,766°

Prognos: El Niño

2010

+0,760°

El Niño

La Niña

2007

+0,724°

El Niño

La Niña

2014

+0,670°

Neutralt

Neutralt

1998

+0,660°

El Niño

La Niña

Tabell 1 visar de fem år (kolumn 1) som haft den varmaste inledningen av ett kalenderår för månaderna januari-maj utifrån NASAs temperaturdata. Avvikelserna i kolumn 2 är relativt normalperioden för 1951-1980. Kolumn 3 visar om kalenderåret inletts med El Niño eller La Niña medan kolumn 4 istället visar hur utvecklingen av El Niño/La Niña varit under kalenderårets andra halva.

NOAAs värden för samma period under 2015 skiljer sig något åt från NASAs. Detta beror på att de båda väderinstituten använder sig av en annan normalperiod samt olika beräkningsalgoritmer för att hantera data från observationer och satelliter. NASAs normalperiod är 1951-1980 medan NOAAs är för hela 1900-talet.

År

Temperaturavvikelse jan-maj

2015

+0,85°

2010

+0,76°

2007

+0,71°

1998

+0,70°

2014

+0,70°

Tabell 2: Tabellen visar de fem år som haft den varmaste inledningen av ett kalenderår för månaderna januari-maj utifrån NOAAs temperaturdata. Avvikelserna i kolumn 2 är utifrån det beräknade medelvärdet för hela 1900-talet.

El Niño ökar sannolikheten för rekordvarmt 2015

Vad betyder det här för fortsättningen av 2015? Först och främst innebär det att vi haft en oerhört varm inledning på 2015. Under våren har El Niño utvecklats och enligt amerikanska NOAA är sannolikheten att El Niño fortsätter under resten av året omkring 85%. Däremot är det än så länge oklart hur pass kraftfull El Niño blir. Dock finns det modeller som i nuläget indikerar att årets El Niño kan komma att bli en av de starkaste som skådats, däribland ECMWF, JMA, NOAA och NASA.

Här finns en betydande skillnad gentemot 2010 (liksom 2007 och 1998) som inleddes med El Niño men under andra halvan av 2010 svängde det över till La Niña vilket istället har en globalt sett kylande effekt på klimatet. Detta är inget ovanligt. En El Niño följs ofta, men inte alltid, av en La Niña. Då El Niño nu ser ut att fortsätta innebär det att sannolikheten för ett rekordvarmt 2015 ökar. Detta ökar dessutom oddsen för att också 2016 blir ett av de absolut varmaste åren på den globala skalan.

22 juni, 2015

Extremt kylig midsommarafton i nordöstra Götaland och sydöstra Svealand

Förra årets midsommarafton var mycket kall i praktiskt taget hela landet, något som jag bloggade om, se inlägget ”Liten summering av midsommarafton 2014”.  I Stockholm blev det då den tionde kallaste midsommaraftonen sedan 1860 och den kallaste sedan 1987.  Årets midsommarafton var dock ännu kallare i Stockholm(!) Automatstationens maximitemperatur vid Observatoriekullen fredagen den 19 juni var blygsamma +12,0°.

Under de 150 år som mätningar med maximi- och minimitermometer gjorts på Observatoriekullen i Stockholm är det bara midsommarafton 1902 och 1987 som varit ännu kallare än årets. 1902 kom man bara upp i +9,0° som mest medan det den 19 juni 1987 var +11,5° som högst.  Midsommaraftonen 1904 var lika kylig som årets.

I Norrköping där mätningar pågått sedan 1944 och framåt blev det en rekordkall midsommarafton. Maximitemperaturen i fredags kom upp i +13,6°.

Också i Linköping var det riktigt kyligt med som mest +13,8°. Där räcker det med att gå tillbaka till 1996 för att finna en ännu kyligare midsommarafton. Den 21 juni 1996 var det +13,6° som högst.

I Västervik/Gladhammar där mätningar med maximi- och minimitermometer pågått sedan 1863 var det +13,4° som högst i fredags vilket är den femte kallaste midsommaraftonen som observerats. För att finna en kyligare midsommarafton där får man gå tillbaka till 1949. Även midsommaraftnarna 1929, 1904 och 1902 var kallare än i år. Rekordet hålls av 1902 då det bara var +11,0° som mest. Mätningar med maximi- och minimitermometer har pågått sedan 1863 i Västervik/Gladhammar.

Kylig midsommarafton i så gott som hela landet

Dygnsmedeltemperaturens avvikelse från den normala under midsommarafton visar att temperaturen var under den normala i så gott som hela landet. Bara i delar av norra Jämtland var temperaturen kring det normala. Relativt sett kyligast var det i östra Götaland och östra Svealand som vädermässigt var dagens och även helgens största förlorare. Där föll också de största regnmängderna. Av de dagligrapporterande stationerna föll mest i Fårösund på norra Gotland med 18,6 mm följt av 17,1 mm i Börrum i Östergötland. I Svealand var det Tullinge och Stockholm som fick mest med 11,4 mm samt 10,0 mm.

Dygnsmedeltemperaturens avvikelse från den normala den 19 juni 2015. Källa: SMHI

Inofficiella mätningar från privatpersoner i kustområdena ute på Vikbolandet utanför Norrköping antyder att det lokalt kan ha fallit över 50 mm regn där från torsdag kväll fram till lördagen.

Norrland – midsommaraftonens stora vinnare

Även i resten av Götaland och södra Svealand var det ostadigt väder med skurar på många håll. Den stora vinnaren den här midsommaraftonen var Norrland där man hade uppehåll. Bara i Gästrikland föll lite lätt regn. Midsommaraftonens högsta temperatur uppmättes överlag i de inre delarna av Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Allra varmast var det i Boden (Norrbotten) med +21,1° följt av +21,0° i Junsele (Ångermanland) och Älvsbyn (Norrbotten). Svealands högsta temperatur blev +18,9° i Arvika (Värmland) medan Götalands högsta blev blygsamma +17,9° i Göteborg.

Midsommaraftonens lägsta temperatur blev -1,3° i Kvikkjokk-Årrenjarka i Lappland. I Svealand var det som lägst +0,6° i Särna i norra Dalarna medan Gårdsjö i norra Västergötland hade Götalands lägsta temperatur med +7,5°.

18 juni, 2015

Kylig och ostadig midsommarhelg

Midsommarhelgen är för många en av årets viktigaste högtider och förväntningarna ofta höga på att kunna äta och dricka gott utomhus samt dansa kring midsommarstången. För att kunna sitta ute är vädret en viktig ingrediens för många. Förra årets midsommarhelg var ur vädersynpunkt för de flesta närmast urusel med ostadigt och mycket kyligt väder. I Stockholm var midsommaraftonen den näst kallaste som observerats under perioden 1951-2014. Bara 1987 var ännu kyligare. I Östersund var den tredje kallaste midsommaraftonen på 150 år efter 1939 och 1923.

Sedan 1991 har midsommarvädret dominerats av kyligt väder. De riktigt varma midsommaraftnarna har varit lätträknade. I Östersund har maximitemperaturen under midsommaraftonen bara i en handfull fall orkat över 20°. Senaste gången Östersund hade en högsommarvarm midsommarafton (≥25,0°) var 1975.

Läs mer

16 juni, 2015

Stormen Bill mot Texas, orkanen Carlos stryker Mexiko

Säsongens andra tropiska storm, namngiven Bill, bildades under måndagen i den Mexikanska Golfen. Stormen väntas under tisdag eftermiddag nå land i Texas och sedan fortsätta norrut i försvagat skick under de följande två dygnen. Det primära hotet från Bill är de kraftiga regnen som kan ge upphov till översvämningar och jordskred. Med tanke på att Texas men även Oklahoma båda hade en rekordblöt majmånad ökar sannolikheten för översvämningar. Enligt amerikanska National Hurricane Center (NHC) väntas det falla 100-200 mm i de östra delarna av Texas och Oklahoma i samband med att Bill passerar. Lokalt kan det falla upp till 300 mm i östra Texas.

Prognoserad bana för den tropiska stormen Bill. Källa: National Hurricane Center.

Kategori 1 – orkanen Carlos stryker Mexiko

I östra Stilla havet har inledningen av orkansäsongen 2015 varit synnerligen aktiv. I torsdags, den 11 juni bildades säsongens tredje tropiska storm, namngiven Carlos. Sedan dess har Carlos rört sig mycket nära Mexiko men stannat precis utanför över öppet vatten. Prognosen för Carlos är att den fortsätter att röra sig på en nära nog kustparallell bana under långsam försvagning de närmaste dygnen. Även om Carlos väntas hålla sig ute öppet vatten kan det enligt NHC falla upp till 150 mm, lokalt 250 mm fram till torsdag morgon i de kustnära trakterna av Mexiko. Detta kan ge upphov till livshotande översvämningar och jordskred, särskilt i bergigare områden.

Prognoserad bana för den tropiska orkanen Carlos. Källa: National Hurricane Center.

Rekordtidig Blanca nådde Baja California rekordtidigt

Rubriken kan kanske verka förvirrande men blir förståelig. Den 2 juni nådde den tropiska stormen Blanca orkanstyrka i östra Stilla havet och den 3 juni uppgraderades den till en ”major hurricane”, kategori 4. Därmed slogs rekord både för tidigaste förekomst av säsongens andra tropiska orkan och säsongens andra ”major hurricane” (kategori 3-5 på Saffir – Simpsonskalan). De gamla rekorden var från 5 juni 1990 när Boris blev en orkan medan orkanen Cristina nådde status som en ”major hurricane” den 12 juni 2014.

Den 8 juni nådde stormen Blanca den södra delen av den mexikanska halvön Baja California som en tropisk storm. Det har inte hänt tidigare att en tropisk cyklon av minst tropisk stormstyrka (minst 17,5 m/s) drabbat Baja California så tidigt på säsongen sedan statistik över tropiska cykloner inleddes i östra Stilla havet 1949. Det tidigare rekorddatumet var den 8 juli och inträffade 1993 när stormen Calvin nådde land söder om La Paz. Den 14 juni 1958 berördes den sydligaste delen av Baja California av en tropisk orkan av kategori 1 men denna drog inte in över land vilket både Blanca och Calvin gjorde.

På så sätt var Blanca rekordtidig och nådde Baja California rekordtidigt!

 

4 juni, 2015

Urusla dagstemperaturer – del 2

Jag lovade en uppföljning på det inlägg jag skrev i tisdags och det kommer här.

Vi har nu kommit fram till den 4 juni och fortfarande är säsongens högsta temperatur i landet 22,0° i Arvika den 20 april. Det innebär att vi måste gå tillbaka till år 1864 för att finna ett lika lågt säsongshögsta så här långt fram som den 4 juni.

Till och med under det mycket bistra nödåret 1867 var det enstaka dagar i maj med högre temperatur än vi sett i år. Om man ser till månadsmedeltemperaturen så var dock maj 1867 i en klass för sig. Misha hade en serie inlägg om detta för något år sedan.

År 1864 började det bli varmare den 9 juni. I år ser det ut att ske redan till nationaldagen, så då ska det väl bli slut på det här årets ganska dystra statistik.

Statistik för enskilda stationer

Jag har tittat på statistiken för ett urval enskilda stationer, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

Märkligast verkar förhållandena vara i Lund.
Fram till den 4 juni har det ingen dag varit varmare än 18,7°, och det inträffade redan den 11 april. För att finna en serie med genomgående så låga dagstemperaturer fram till 4 juni får man gå tillbaka till åtminstone 1851!
Jag skriver ”åtminstone” eftersom jag inte har tillgång till dagliga värden för juni 1851 utan har endast månadens maximitemperatur.

I Göteborg har det som varmast varit 19,1° den 20 april. Där får man gå tillbaka till åren 1927 och 1923 för att finna lägre säsongshögsta så här långt fram.

Längre norrut är förhållandena inte lika unika.

Stockholm har hittills som högst haft 19,2° den 24 maj (och detta putsas eventuellt något i dag). Sedan år 1900 har det varit lägre säsongshögsta den 4 juni åren 1991, 1962, 1955, 1935, 1927, 1924, 1923, 1912 och 1909.

Umeå har hittills som högst haft 16,1° den 24 april. Sedan år 1900 har det varit lägre säsongshögsta den 4 juni åren 1933, 1927, 1912, 1909 och 1907.

3 juni, 2015

Orkanen Blanca hotar Mexiko

Säsongens andra tropiska storm i östra Stilla havet, namngiven Blanca bildades tidigt under måndagen. Sedan dess har Blanca snabbt intensifierats tack vare mycket varmt havsvatten och gynnsamma atmosfäriska förhållanden. Under onsdag förmiddag klassade amerikanska National Hurricane Center Blanca som en kategori 2 – orkan på den femgradiga Saffir – Simpsonskalan med en uppskattad medelvind under 1 minut på 49 m/s. Enligt NHC ser de gynnsamma förhållandena ut att hålla i sig 1-2 dygn till med fortsatt intensifiering som följd. Under torsdagen den 4 juni väntas Blanca nå kategori 4 med en maximal medelvind på 67 m/s samtidigt som den då befinner sig ute över öppet hav. Personligen blir jag inte förvånad ifall Blanca lyckas nå Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5. Den allra tidigaste kategori 5 – orkan som uppträtt i östra Stilla havet är Ava som den 7 juni 1973 nådde denna imponerande kategori.

Blanca mot Baja California i Mexiko

Oavsett om Blanca toppar som en kategori 3, 4 eller 5 – orkan så väntas ökad vertikal vindskjuvning och lägre havsvattentemperaturer försvaga orkanen rejält fram tills dess att den når land över Baja California i Mexiko. NHCs prognos för Blanca indikerar ett system av antingen en kategori 1 – orkan eller en stark tropisk storm när den väl når land. Det primära hotet från Blanca torde därför vara kraftigt regn som kan ge upphov till livshotande översvämningar och jordskred.

Prognoserad bana för den tropiska orkanen Blanca utfärdad den 3 juni. Källa: National Hurricane Center.

Orkanen Andres tredje kraftfullaste majorkanen

Torsdagen den 28 maj bildades säsongens första tropiska storm, namngiven Andres, på östra Stilla havet. Sent på söndagen lokal tid intensifierades Andres snabbt och nådde då kategori 4 på Saffir – Simpsonskalan. Därmed blev Andres den tredje kraftfullaste tropiska orkanen som uppträtt under en majmånad. Andres ökade ytterligare lite i styrka men då hade klockan passerat midnatt den 1 juni. Tillförlitlig statistik över tropiska orkaner i östra Stilla havet inleddes 1970. Sedan dess har det bara förekommit fem så kallade ”major hurricanes” (kategori 3-5 på Saffir – Simpsonskalan) under maj månad. Samtliga dessa fall har inträffat under 2000 – talet. Tidigare major hurricanes i östra Stilla havet är Adolph (2001, kategori 4), Alma (2002, kategori 3), Bud (2012, kategori 3) och Amanda (2014, kategori 4). Den allra kraftigaste majorkanen är Amanda som ifjol toppade med en medelvind under 1 minut på 69,6 m/s, precis på gränsen till kategori 5.