19 december, 2014

2014 sannolikt rekordvarmt år i stora delar av södra Sverige

December har så här långt varit mild eller i norr mycket mild. Emellertid ser det nu ut som att kalluften kommer att röra sig söderut i nästa vecka. Detaljerna är däremot mycket osäkra och de i södra Sverige som hoppas på en vit jul får vänta och hoppas. Från Dalälven och norrut ser det dock ut att bli en vit julafton. Statistik över hur de vita jularna fördelat sig för ett antal orter runt om i landet på juldagens morgon finns att beskåda i KB-artikeln ”Julväder”.

Som bekant så finns det en betydande chans att 2014 blir det varmaste året som observerats för Sverige som helhet vilket Sverker skrev om i sitt inlägg ”Följ Sverigemedeltemperaturens utveckling fram till årsskiftet!” med tillhörande prognos. Framför allt är det i Götaland som de gamla årsrekorden hänger löst. I ett inlägg i slutet av oktober undersökte jag förhållandena för sju stationer och beräknade hur stor avvikelse som skulle krävas för ett nytt årsrekord.

Jag har nu återigen undersökt hur läget ser ut, nu med fler stationer. Samtliga stationer i undersökningen har cirka 100 års mätningar eller mer på nacken. Utfallet är givetvis beroende på hur årets avslutande dygn blir men jag har ändå gjort en uppskattning av hur pass troligt det förefaller att respektive station kommer att slå sitt gamla rekord i årsmedeltemperatur. Stationer som fetmarkerats är dem jag bedömt har 99% sannolikhet att antingen slå eller i vart fall tangera det gällande rekordvärdet. Slutligt besked om detta väntas först efter Trettonhelgen.

Tabellen visar de stationer som har en realistisk möjlighet att slå eller tangera sina gamla rekord i årsmedeltemperatur. Kolumn 1 anger station samt startår inom parentes. I kolumn 2 ges det preliminära medelvärdet för perioden 1 januari t.o.m den 18 december. I kolumn 3 visas den beräknade dygnsmedeltemperaturen som krävs under perioden 19-31 december för att stationen skall slå sitt gamla årsrekord. I kolumn 4 ses motsvarande temperatur men då för en tangering av rekordvärdet. Slutligen visas det gällande rekordvärdet för respektive station samt det år detta inträffade. Klicka på bilden för förstoring.

Som synes så dyker även ett par norrländska stationer upp i tabellen här. Av dessa har Bjuröklubb i Västerbotten sannolikt störst chans att slå sitt gamla årsrekord. Där är det för närvarande isfritt vilket hjälper till att hålla upp temperaturerna.

Lund och Falsterbo nya medlemmar i exklusiv skara?

Som framgår av tabellen finns det flera stationer som så här långt har haft en årsmedeltemperatur över 10,0°. Att årsmedeltemperaturen når minst 10,0° vid en svensk station har bara inträffat en enda gång tidigare, nämligen 1990. Då var det Helsingborg och Malmö som nådde upp i 10,0° respektive 10,1°. Årets avslutande dygn kommer att minska antalet stationer men med reservation för detta har följande stationer i sydvästra Götaland chansen att få en årsmedeltemperatur på minst 10,0°:

Falsterbo, Lund, Malmö, Helsingborg, Hallands Väderö (Skåne) Karlskrona-Söderstjerna (Blekinge), Nidingen (Halland), Vinga, Göteborg (Västergötland) och Måseskär (Bohuslän).

Efter Trettonhelgen kan vi förhoppningsvis redovisa vilka stationer som hamnade i denna exklusiva klubb. I framtiden lär dock skaran stationer komma att utökas i takt med ett allt varmare klimat.

Rekordslakt i Danmark

Enligt danska DMI står det klart att 2014 kommer att bli det varmaste året som observerats. DMI skriver att den landstäckande årsmedeltemperaturen ser ut att hamna på 10,0°. Det gamla rekordet härrör från 2007 då Danmarks årsmedeltemperatur var +9,5°. Onekligen en rejäl putsning av det förra rekordet. I dessa sammanhang är annars skillnaden liten, bara 0,1-0,2° som mest. Utifrån gällande normalperiod 1961-1990 har DMI räknat fram att en årsmedeltemperatur på 10,0° inträffar 1 gång på 700 år under naturliga förhållanden. Tas dessutom hänsyn till den pågående uppvärmningen kommer så här pass höga årsmedeltemperaturer att inträffa ungefär vart 18 år.

Gubbveckan snart slut – därefter stundar ljusare tider!

Fruntimmersveckan i juli är allom bekant för de flesta men det finns faktiskt även en inofficiell ”Gubbvecka” då det i den nuvarande kalendern enbart förekommer manliga namn den 14-23 december. I år, precis som ifjol, har vecka 51 infallit så att det inte förekommit ett enda kvinnligt namn i almanackan. Även nästa år är vecka 51 enbart fylld av herrnamn. Hur som helst så återstår nu bara två dagar av en av årets mörkaste veckor innan det börjar vända igen under julveckan. Klockan 0:03 på måndag den 22 december infaller vintersolståndet. Därefter vänder det långsamt mot ljusare tider, något som säkerligen uppskattas av många!

18 december, 2014

En julprognos med spaning efter kyla

Med en knapp vecka kvar till julafton är väderprognoserna av stort intresse för många och jag ska därför försöka ge en djupare analys av det aktuella läget. I Norrland har en viss vinterkyla redan etablerat sig och på många håll ligger ett snötäcke. I söder lyser kung Bore däremot med sin frånvaro. Under innevarande vecka ser det inte ut att ske någon större förändring i det övergripande väderläget. Däremot kan vi ana en intressant tendens till lite annorlunda storskaligt strömningsmönster i slutet av våra 10-dygnsprognoser. Ett mönster som ökar sannolikheten för lite kallare väder över Sverige under slutet av julhelgen (troligen inte innan julafton), något som jag tänkte diskutera mer i det här inlägget.

Läs mer

15 december, 2014

Följ Sverigemedeltemperaturens utveckling fram till årsskiftet!

Det råder ingen tvekan om att 2014 kommer att bli ett mycket varmt år. Frågan är bara hur varmt?

I vår klimatindikator för temperatur visas stapeldiagram över den svenska temperaturens variation sedan år 1860.

Som underlag för klimatindikatorn har vi den så kallade Sverigemedeltemperaturen.

Sverigemedeltemperaturen är ett medelvärde av temperaturen vid 35 stationer med mycket långa mätserier. Stationer med riktigt långa mätserier har en tendens att vara fler i södra Sverige än i norra. Det är även fler sådana vid kusten än i inlandet. Trots detta visar Sverigemedeltemperaturen god överensstämmelse med den medeltemperatur som man får om man delar in Sverige i ett stort antal rutor och ger samma vikt åt varje ruta. Detta beskrivs närmare i artikeln Sverigemedeltemperatur.

Varje dag fram till nyår (möjligen med undantag av julhelgen) kommer SMHI att presentera en prognos över årets slutliga Sverigemedeltemperatur baserad på ett par olika statistiska antaganden.

Prognos över Sverigemedeltemperaturen 2014 baserad på data fram till den 14 december

Diagrammet visar hur prognosen över Sverigemedeltemperaturen har utvecklats under de två första veckorna i december.

Den blå kurvan visar var vi hamnar om medeltemperaturen för resterande dygn i december är lika hög som den varit under de hittillsvarande dygnen. De två första veckorna i december har varit milda eller mycket milda och det är kanske inte så sannolikt att det fortsätter riktigt lika milt. Därför kan man nog anta att denna kurva kommer att sjunka efterhand.

Den röda kurvan baseras på antagandet att resterande dygn i december i genomsnitt ligger kring normaltemperaturen för december (1961-1990). Lite förenklat kan man säga att den kurvan kommer att sjunka när/om det blir mer blått än rött på kartorna med dagliga temperaturavvikelser.

Oavsett vilket scenario som inträffar så kommer de båda kurvorna att alltmer närma sig den slutliga Sverigemedeltemperaturen för 2014 ju närmare vi kommer nyår. Som jämförelse har vi lagt in Sverigemedeltemperaturen för de tre hittills varmaste åren, nämligen 1934, 1938 och 1990.

Vad är sannolikheten att vi får ett nytt rekord för Sverigemedeltemperatur?

Om man tittar på diagrammet i skrivande stund (15 december) så är det frestande att redan nu utropa ett nytt rekord. Men jag är en luttrad och försiktig herre, och jag har lärt mig att inte räkna in några rekord i förskott.

Tänk om vi får lika kallt som under det klassiska köldutbrottet mellandagarna och nyårsafton 1978! Då kan marginalen till tidigare rekordvärden hastigt minska.

Mer bestämda besked går inte att ge förrän vi börjar få egentliga väderprognoser som sträcker sig fram till årsskiftet.

Skulle marginalen vara mycket liten så kan vi få vänta någon eller några veckor efter årsskiftet innan vi kan säga något helt säkert. Detta eftersom en av de i Sverigemedeltemperaturen ingående 35 stationerna endast rapporterar data i efterhand. Även för en del övriga stationer kan data saknas för ett eller flera dygn.

11 december, 2014

God natt Kiruna!

Igår, den 11 december, gjorde polarnatten sitt intåg i Kiruna. Nästa gång solen går över horisonten där är i början av januari 2015. I Sveriges nordligaste bofasta by, Keinovuopio, gick solen under horisonten den 2 december. Helt mörkt blir det dock inte dygnet runt i norr. Mitt på dagen är det ljust några timmar men solen befinner sig då under horisonten.

Årets vintersolstånd infaller den 22 december

Mörkret fortsätter nu att vandra söderut den kommande veckan. Nästa vecka, som för övrigt är en ren ”gubbvecka”, är den sista som dagarna fortfarande blir kortare. Årets längsta natt, vintersolståndet infaller i år klockan 0:03 måndagen den 22 december. Så de som vaknar på morgonen den 22 kan göra det med den trevliga tanken att det vi därefter återigen långsamt går mot ljusare tider

Sista gången vintersolståndet infaller med kombinationen ”22/12-jämnt årtal” detta sekel

Vintersolståndet inträffar för närvarande den 21 december under skottår och året efter skottår samt den 22 december det tredje och fjärde året i skottårscykeln. I år 2014 är det sista gången det här århundradet som vintersolståndet inträffar den 22 december det tredje året i skottårscykeln. Från och med år 2018 inträffar vintersolståndet den 21 december även det tredje året i skottårscykeln. Därmed kommer de år vintersolståndet infaller den 22 december att ha en udda slutsiffra.

10 december, 2014

Blåsigt och milt med positivt NAO-index

I söndags var det andra advent och julen närmar sig med stormsteg. Någon direkt vinterkyla ser dock inte ut att bidra till julstämningen den närmsta 10-dygnsperioden, åtminstone inte i landets södra halva. Istället ökar nu lågtrycksaktiviteten på Atlanten ytterligare och det så kallade NAO-indexet, som ger en kvantifierad bild av Atlantens tryckförhållanden, är kraftigt positivt i alla prognoser. Det medför milt och ostadigt väder i Sverige med en ökad risk för kraftig blåst och potentiella stormar.

Läs mer

8 december, 2014

Översyn av temperaturrekord i månadstabellen

I våra översikter över de olika månadernas väder kan man ladda ner en tabell med data för 100 utvalda stationer. Det rör sig i allmänhet om de stationer som har de längsta mätserierna.

Ladda ner månadstabell

Tabellen innehåller bland annat rekord för temperatur och nederbörd gällande sedan 1901. Men den som läst tabellerna riktigt noggrant har kanske anat att för en del stationer kan rekorden för absolut högsta och lägsta temperatur knappast ha varit genomsökta ända tillbaks till 1901. Ett exempel är Forse i Ångermanland med angiven mätstart år 1901. Men enligt tabellerna finns ingen månad med köld- eller värmerekord äldre än 1971.

I ett varmare klimat kan man tänka sig att värmerekorden kan ha en tendens att återfinnas bland de senaste årtiondena. Men då borde det väl i så fall finnas åtminstone en del köldrekord av äldre datum. Förklaringen är helt enkelt att alla temperaturserier inte har varit genomgångna för hela mätperioden. Det gäller framför allt den period då digitaliserade data inte finns tillgängliga.

Men nu får sådana stationer en välbehövlig genomgång. Det har exempelvis resulterat i att ovannämnda stationen Forse i den senaste månadstabellen har fått sitt köldrekord för november fastställt till -30,0° år 1909. I äldre versioner av novembertabellen angavs rekordet till -29,5° år 1983.

Det är främst när det gäller de absolut högsta och lägsta temperaturerna som det här har varit en brist för vissa stationer. Rekord för månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd har i allmänhet varit mer fullständigt genomgångna.

De stationer i månadstabellen som har ansetts behöva en översyn i det här avseendet är Falsterbo, Hanö, Ölands södra udde, Ölands norra udde, Hoburg, Vinga, Måseskär, Gotska Sandön, Landsort, Svenska Högarna, Örskär, Gustavsfors, Malung, Forse, Junsele, Holmön, Bjuröklubb och Gäddede.

2 december, 2014

Filippinerna i skottgluggen för tropisk orkan?

I västra Stilla havet öster om Filippinerna bildades under måndagen en tropisk storm, namngiven Hagupit. Joint Typhoon Warning Center (JTWC) klassade Hagupit som en tropisk storm när den befann sig 4,1° norr om ekvatorn. Normalt sett bildas inte tropiska cykloner allra närmast ekvatorn då corioliskraften är svag där. Om de trots allt bildas närmare än 5º norr eller söder om ekvatorn beror det på att andra gynnsamma faktorer samverkat.

Hagupit ser ut att intensifieras snabbt

JTWC klassade under tisdagens eftermiddag Hagupit som en tropisk orkan av kategori 1. Den senaste prognosen från JTWC pekar på att orkanen kommer att fortsätta intensifieras de närmaste dagarna och Hagupit kan senare i veckan komma att nå kategori 4 på den femgradiga Saffir – Simpsonskalan. Med tanke på rådande atmosfäriska förhållanden och det varma havsvattnet där blir jag dock inte förvånad ifall Hagupit når den högsta nivån, kategori 5.  Prognosen är relativt säker för de närmaste två dygnen men därefter föreligger en betydande osäkerhet. Mycket tyder på att Hagupit kommer att försvagas framåt helgen den 5-7.

Prognoserad bana och intensitet i knop för den tropiska orkanen Hagupit utfärdad tisdag den 2 december. 1 knop motsvarar cirka 0,5 m/s. Klicka på bilden för förstoring. Källa: JTWC.

Når Hagupit land i Filippinerna?

Två av de mest tillförlitliga vädermodellerna, amerikanska GFS och europeiska ECMWF skiljer sig markant åt i hanteringen av Hagupit. GFSs prognos är att orkanen styrs norrut bort från Filippinerna mot kallare havsvatten. ECMWFs prognos pekar istället på att orkanen gör en direktträff någonstans över södra eller mellersta Filippinerna i slutet av helgen för att sedan röra sig västerut över Kinesiska havet och därefter nå land över Vietnam någon gång under nästa vecka. Även om Hagupit drar in över Filippinerna i försvagat skick kan den ställa till med stora bekymmer. Huruvida detta verkligen blir fallet får vi all anledning att återkomma till om senare i veckan!

1 december, 2014

Lokal vinter i nordligaste Götaland + Solrekord i Stockholm och Kiruna

Sedan den 27 november och framåt har dygnsmedeltemperaturen pendlat kring 0° på många håll i Svealand samt de inre och norra delarna av Götaland. För att meteorologisk vinter skall anses råda krävs att dygnsmedeltemperaturen ligger under 0° fem dygn i följd. Nästan alla stationer i inre och norra Götaland har legat strax över och under 0°, alla utom en… Gårdsjö i nordligaste Västergötland, strax väster om Finnerödja, har nu fyra dygn i följd haft en dygnsmedeltemperatur som legat under 0°. Med allra största sannolikhet kommer Gårdsjö att få meteorologisk vinter från och med den 27 november då vinterns ankomst räknas som det första av de fem dygnen. Detta då temperaturen idag, måndag den 1 december, fram till klockan 15 hållit sig strax under nollan. Under tisdagen vet vi hur det gick! Normalt sett anländer den meteorologiska vintern till Gårdsjö runt den 25 november.

I övrigt har vintern fortsatt att röra sig söderut och befinner sig nu strax norr om Karlstad och väster om Gävle (se årstidskartan). Under de kommande dagarna väntas i allmänhet minusgrader nattetid och bara någon enstaka plusgrad på många håll i Götaland. Vintern kommer därmed sannolikt att erövra fler delar av inre och norra Götaland innan mildare luft drar in framåt helgen. Att de inre och norra delarna av Götaland får vinter i slutet av november är helt normalt.

Under de kommande dygnen väntas vintern fortsätta vandra söderut. Det följs enklast på årstidskartan!

Solrekord i Kiruna – bottenrekord i Stockholm

När november nu är till ända kan vi konstatera att det blev två solrekord för månaden. I Kiruna lyste solen i 42 timmar vilket överträffade det förra novemberrekordet på 40 timmar från 2008. Solskensmätningar har pågått sedan 1958 i Kiruna. I Stockholm bjöd årets novembermånad på 5 ynka soltimmar. Därmed slogs det tidigare novemberrekordet på 8 timmar från år 2000 och 1960. I Stockholm har solskensmätningar pågått sedan 1908.

27 november, 2014

Solrekord åt minst ett håll och sommarrekord

Medan Stockholm så här långt i november täckts av ett närmast kompakt molntäcke har Kiruna ”badat” i solsken. Fram till den 26 november hade Stockholm skrapat ihop 3 soltimmar medan Kiruna haft hela 42 soltimmar. I Kiruna inleddes mätningar av solskenstiden 1958 och där kommer årets novembermånad att bli den soligaste som observerats där. Fram till den 24 har man fått 42 soltimmar vilket kan jämföras med det tidigare rekordvärdet på 40 timmar från 2008. I Stockholm där solskensmätningar pågått sedan 1908 finns en klar sannolikhet att detta blir den solfattigaste novembermånaden som observerats där. Det gällande novemberrekordet är från år 2000 då huvudstaden bara fick 8 soltimmar. Huruvida det blir en ny lägstanotering i Stockholm återstår att se då det ännu återstår ett par dagar av november.

Sommaren lämnade Sverige den 14 november

Den 14 november lämnade den meteorologiska sommaren landet. Falsterbo A (Skåne), Skillinge (Skåne), Karlskrona-Söderstjerna (Blekinge) och Utklippan (Blekinge) blev de sista platserna att få meteorologisk höst. Därmed blev det ”bara” en tangering av det med största sannolikhet allra senaste datum som någon svensk station haft meteorologisk sommar. Det enda andra tillfället med ett så sent sommardatum som den 14 november är från 2005 och inträffade ute vid Måseskär i Bohuslän.

Lokalt rekordlång sommar i sydligaste Götaland

Som tidigare rapporterats blev det en rekordsen höst och en rekordlång sommar i Lund sedan mätningar med maximi- och minimitermometer inleddes där 1881. Jag har nu även undersökt hur förhållandena sett ut för Karlshamn i Blekinge och Malmö. Även i Malmö blev hösten rekordsen. Mätserien i Malmö är dock ”bara” från 1917 och framåt. Maximi- och minimitermometer har funnits där sedan startåret. För Malmös del blev sommarens sista dygn den 4 november. Det tidigare rekordet härrörde från år 1967 då det sista sommardygnet var den 3 november. I och med att sommaren i år kom redan den 19 april till Malmö blev sommaren rekordlång där med en varaktighet på totalt 200 dygn.

I Karlshamn var sista dagen med meteorologisk sommar den 4 november. Där var visserligen sommaren år 2000 mer ihärdig och varade då fram till den 7 november vilket är gällande rekorddatum för Karlshamns del. För sommaren som helhet så blev årets sommar i Karlshamn den längsta som vi känner sedan mätningar med maximi- och minimitermometer inleddes där 1881. Sommaren 2014 i Karlshamn varade från den 19 april till den 4 november eller sammanlagt 200 dygn. Det tidigare rekordet var från år 2000 med 195 dygn följt av 1961 med 194 dygn. Värt att notera är att det sedan 1881 endast förekommit fyra fall då sommaren hängt med in i november i Karlshamn. Detta inträffade första gången 1961 och därefter 2000, 2001 och så nu 2014.

Slutligen så skrev jag i inlägget ”Nu sjunger sommaren på sista versen” att hösten i Falsterbo blev rekordsen. Nu har jag även granskat sommarens längd. Den meteorologiska sommaren i Falsterbo anlände den 25 april och varade därefter fram till den 13 november vid den manuella stationen. Sommaren som helhet blev 203 dygn lång i Falsterbo vilket med god marginal överträffar det tidigare rekordet på 191 dygn från år 2000.

Det är värt att notera att för åren 1931-2014 då mätningar med maximi- och minimitermometer finns från Falsterbo har det hänt 11 gånger att den meteorologiska sommaren anlänt redan i april. Detta inträffade 1934-1935 samt vid nio tillfällen från 1990 och framåt. Fem av de sju senaste åren har sommaren anlänt till Falsterbo redan i april. Väljer man även att inkludera åren 1880-1930 i statistiken då maximi- och minimitemperaturer helt saknas inträffade detta troligen även under åren 1901, 1913, 1921 och 1928.

25 november, 2014

En vacker novembermorgon i Leksand

Under november har solen minst sagt lyst med sin frånvaro över södra Sverige, men efter en frontpassage under gårdagen sprack molntäcket upp på många håll i landets södra halva. Natten blev sen vindsvag och klar i samband med en mindre högtrycksrygg. Det ledde till sjunkande temperaturer och i lägre terräng, till exempel i dalgångar, bildades strålningsdimma på många håll. Den fantastiska bilden nedan är tagen av Christer Backlund i Leksand i dag på morgonen. 

Man ser hur dimmolnen förmodligen håller på att spricka upp och dimman lättar från marken. Över träddungen på andra sidan vattnet, där solen går upp, syns fina skuggstrålar, dvs skuggor som träden kastar i molnen.

En vacker novembermorgon i Leksand. Fotograf: Christer Backlund

En vacker novembermorgon i Leksand. Fotograf: Christer Backlund

Även om årets november har varit ovanligt mulen i södra Sverige är gråa dagar med dimma och låga moln långt ifrån ovanligt förekommande under en ”normal” novembermånad. Den begränsade solinstrålningen i kombination med de varma och fuktiga luftmassorna, som lever kvar från sommarhalvåret, gör att man vid denna tid på året ofta får en avkylning av luften underifrån. Avkylningen leder till en ökad relativ luftfuktighet och dessutom en stabilt skiktad luftmassa, med begränsad omblandning. Det gör att mycket fukt kan ansamlas i den nedre delen av atmosfären och ofta blir resultatet en envis dimma eller låga moln. För inlandsstationer är dimfrekvensen generellt sett högst under höstmånaderna, däremot är det lite annorlunda för orter som ligger vid kusten. Eftersom vatten har en helt annan värmekapacitet än landmassorna blir trögheten större och havsvattnet kyls endast av långsamt. Vid kusten är därför dimma vanligast förekommande under våren, då vattnet är förhållandevis kallt jämfört med ovanliggande luftmassa.