20 april, 2015

Full orkan i fjällen

I samband med ett djupt lågtryck på Ishavet så blåste det upp ordentligt i fjällen i går den 19 april.

Väderanalys från klockan 02 söndagen den 19 april

Vid Stora Sjöfallet rådde full orkan med 35,0 m/s i medelvind som mest.

Orkanvindar vid stationer uppe på fjälltoppar (som exempelvis Stekenjokk) är inte direkt ovanliga. Mer sällsynt är att orkanvindarna letar sig ner till fjälldalarna, som i det här fallet Stora Sjöfallet.

Nu har det i och för sig hänt en del gånger tidigare vid Stora Sjöfallet, där dalen genom sin topografi blir extra utsatt för kraftiga vindar. Dalgången smalnar av där stationen är belägen, vilket bidrar till förstärkt vind. Det gäller i synnerhet som i det här aktuella fallet med nordvästliga vindar i dalens längdriktning.

Tidigare när det blåst full orkan vid Stora Sjöfallet så har det vanligtvis rört sig om höst- eller vintermånader. I april månad har det dock inte tidigare noterats full orkan vid Stora Sjöfallet.

När det gäller stationer på fjälltoppar så är rekordet 41 m/s i medelvind vid Stekenjokk den 4 april 2007. Från svenska kuststationer finns bara ett exempel på orkanvindar i april månad. Det var 33 m/s vid Söderarm den 14 april 1981. Läs mer om svenska vindrekord.

Automatstationen i Stora Sjöfallet en septemberdag 2014 då det rådde betydligt lugnare väder.

 

16 april, 2015

Lugn eller mycket lugn orkansäsong väntas på Atlanten

Årets orkansäsong på Atlanten förväntas bli lugn eller mycket lugn. Detta till följd av att det bland annat tycks sannolikt att El Niño fortsätter att utvecklas under andra halvan av året. Detta enligt Colorado State University (CSU) som släppte sin säsongsprognos för årets orkansäsong torsdagen den 9 april. Även brittiska Tropical Storm Risk (TSR) gör bedömningen att årets säsong på Atlanten blir mindre aktiv än vanligt i sin senaste prognos som också den släpptes den 9 april. Den officiella orkansäsongen på Atlanten löper från den 1 juni till den 30 november.

Läs mer

15 april, 2015

Vågade moln

På morgonen häromdagen satt jag och en kollega på en kafferast och spanande ut genom fönstret. Våra blickar fastnade på ett antal lågt liggande molntussar som snabbt drog fram på himlen med tydliga vågformationer. Jag tog fram mobilkameran och fångade följande sekvens av bilder:

En bildsekvens med moln formade av Kelvin-Helmholtz-vågor.

En bildsekvens med moln formade av Kelvin-Helmholtz-vågor tagen utanför SMHI i måndags 13/4.  Tiden mellan första och sista bilden är ca 1 min.

Vågorna som avspeglas i molnen är förmodligen bildade av en så kallad Kelvin-Helmholtz instabilitet. Denna typ av vågor uppstår i gränsen mellan två olika luftskikt i atmosfären där det undre skiktet, med högre densitet, rör sig långsammare än det övre skiktet, med lägre densitet. Tidigare i år fotograferade jag samma fenomen på väg hem från jobbet, se bild nedan.

Kelvin-Helmholtz-vågor över Norrköping 30 januari 2015.

Kelvin-Helmholtz-vågor över Norrköping 30 januari 2015.

 

 

13 april, 2015

Landets största snödjup på 15 år

På måndagens morgon rapporterade Katterjåkk i Riksgränsfjällen ett snödjup på 201 cm. Detta är Sveriges största uppmätta snödjup på 15 år. För perioden 1951-2014 är det bara åren 1953, 1993, 1997 och 2000 som ett snödjup på minst 201 cm har uppmätts i Katterjåkk. Det bör noteras att Katterjåkks mätserie är sammankopplad med Riksgränsens som sträcker sig tillbaka till 1905. Digitaliserade data för de båda stationerna finns endast från 1951 och framåt. Snödjupsdata för Katterjåkk finns från 1972 och framåt medan snödjupsdata från Riksgränsen utnyttjats för åren 1951-1971.

Normalt sett växer snötäcket på sig under vintern för att nå kulmen någon gång i februari – mars i södra Sverige eller i april i norra Sverige innan snösmältningen kommer igång på allvar. Ofta, men inte alltid, är det Katterjåkk som efter varje snösäsong ståtar med landets största snödjup. Utöver åren 1953, 1993, 1997 och 2000 har jag funnit att ett maximisnödjup på minst 201 cm uppmätts i andra delar av fjällvärlden åren 1976, 1984 och 1989.

Bortsett från 1984 rapporterade alla de ovan nämnda åren i fetstil minst 201 cm snö i april. Det största aprilsnödjup som uppmätts för perioden 1961-2014 är 250 cm i Mjölkbäcken den 23 april 1997. Det svenska snödjupsrekordet för april är dock 262 cm och uppmättes i Riksgränsen den 3-12 april 1905. Den som vill läsa mer om hur snödjupet i Sverige varierat, extrema snöfall och olika snödjupsrekord bör ta en titt i rapporten ”Snödjup i Sverige 1904/05-2013/14”.

Den kommande veckan ser ut att bjuda på temperaturer kring noll och tidvis ostadigt väder så det är inte alldeles omöjligt att snötäcket kan fortsätta växa i de nordvästra fjällen.

9 april, 2015

Norrsken i natt

Då var det dags igen. Sent ikväll och i natt har man på nytt chansen att få se norrsken även längre söderut i landet, åtminstone ner över Svealand. Anledningen till detta är att solen för ett par dagar sedan hade en ökad aktivitet och solvinden som då genererades sent ikväll når fram till jorden och väntas generera en geomagnetisk storm som motsvarar ett Kp-indexvärde på 5. Bilden nedan visar en ungefärlig utbredning för norrskenet söderut vid olika Kp-värden och som vi ser ger Kp 5 möjlighet att se norrsken åtminstone ner över Svealand. (Klicka på bilden för att få den större.)

Bild som visar ungefärlig utbredning söderut för norrsken vid olika Kp-värden.

En grundförutsättning för att kunna se norrskenet är ju också att inga moln är i vägen. Så hur ser då prognosen ut för kommande natt.

För Svealand och sydligaste Norrland är prognosen svårbedömd. Det kommer vara lite varierande molnighet med främst höga slöjmoln som på sina håll är såpass täta att det ej går att se norrskenet. Generellt sett är chansen bättre i de östra delarna.

För mellersta Norrland är det främst under sena kvällen man har chansen att få se norrskenet men även här kommer det vara en hel del höga slöjmoln som kan vara för täta tyvärr. Kustlandskapen här bäst chans. Närmare fjällen är det molnigt och under natten rör sig ett snöfallsområde norrut över i stort sett hela området.

För Norrbotten och norra Lappland ser prognosen god ut under senare delen av natten med klara områden, även om man här paradoxalt nog kanske får vända blicken söderut på natthimlen för att hitta norrskenet. Tidigare, under sena kväll och inledningen av natten så finns det moln och lokalt lätt nederbörd som långsamt rör sig bort åt nordost.

 

8 april, 2015

Två nya ”Centennial Stations” under år 2015

För några år sedan lanserade WMO (meteorologiska världsorganisationen) begreppet Centennial Stations. Även om det ännu inte är fullt ut formaliserat så syftar begreppet på klimatologiska stationer som pågått i 100 år eller mer.

I ett blogginlägg förra året beskrev jag tre nya stationer som sällat sig till den vördnadsvärda skaran under år 2014. Nu är det dags för en uppdatering med ytterligare två stationer, det vill säga stationer som startade år 1915 och som fortfarande är i drift.

Det är dels Skövde där det mätts temperatur och nederbörd sedan 1915. Stationen ligger numera vid Räddningstjänstens lokaler.

Stationen i Skövde en solig aprildag år 2013.

 

Den andra stationen är Grönliden i Västerbotten (cirka 3 mil väster om Skellefteå), där man observerat nederbörd sedan 1915. Bland märkliga väderhändelser under denna långa tid kan nämnas det extrema snöfallet över mellersta Norrland den 2-5 juni 1932. Vid det tillfället fick Grönliden 70 cm snö på bara ett par dygn, trots att man kommit in i juni månad.

Vy över Grönliden i maj 2014. Nederbördsmätaren är placerad bakom boningshuset på bilden.

 

Vissa stationer försvinner

Men medaljen har även en baksida. Under det senaste året har tre så kallade ”Centennial Stations” upphört (förhoppningsvis endast temporärt). Det är Porjus i Lappland, Fagerheden i Norrbotten och Flahult i Småland.

3 april, 2015

Aprilväder fångat på bild

Om inte alla så i alla fall väldigt många känner igen uttrycket ”aprilväder” och har nog även en hyfsad känsla för vad vi som meteorologer avser med uttrycket. Kalla nätter, årets första stackmoln som växer till och ger byar av såväl regn, snö och hagel men där emellan även en vårsol som värmer upp vindskyddade uteplatser till säsongens första barbenta utomhusfika.

Långfredagen i södra Sverige har innehållit de flesta av dess ingredienser och avspeglas till stor del av den vackra satellitbild som finns här nedan. (Klicka på bilden för att få den större.)

Satellitbild från kl. 14:25 på långfredagen.

Efter en klar och kall natt så har stackmolnen vuxit till sig under dagens lopp över södra halvan av landet. Notera att den nordliga-nordvästliga luftström som just nu finns över Sverige tydligt syns på satellitbilden. Detta i form av klara områden över bland annat Västkusten, norra Uppland och söder om Vänern, där luften i dessa områden kyls av från det kalla vattnet och hämmar molnbildning.

 

1 april, 2015

Vädret i påsk – ett aprilskämt?

Norra Europa befinner sig i en kall luftmassa som ger typiskt aprilväder med byar av både snö och regn på flera håll och i norra Tyskland förekommer en hel del åska idag. Det finns även klara områden med stora temperaturskillnader mellan natt och dag nu när solen värmer allt mer. På sina håll kan skillnaden vara så stor som 25 grader. Just nu är det t.ex. hela 23 grader varmare i Storbo, i nordligaste Dalarna, än vad man hade i morse. Detta är dock inget skämt utan ligger inom ramen för vad som anses vara normalt för årstiden.

Ett par olika lågtryck har det senaste dygnet berört Sverige men det ena har vi lurat iväg bort över Baltikum och det andra som gett rätt mycket snö i nordligaste Sverige senaste dagarna är på väg att dra bort även det. Bilden nedan visar väderläget från klockan 8 i morse. (Klicka på bilden för att se den större.)

Analys av väderläget klockan 08, på morgonen 1 april.

Läs mer

31 mars, 2015

Maysak extremt kraftfull marsorkan – årets första ”super typhoon”

Orkanen Maysak drog fördel av det för årstiden varma havsvattnet och den måttliga vindskjuvningen. Detta gjorde att Maysak snabbt intensifierades till en kategori 4 – orkan igår eftermiddag. Sedan dess har orkanen vuxit ytterligare i styrka och under tisdag förmiddag hade det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center uppgraderat den till Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5. Detta innebär en uppskattad medelvind på som mest 72 m/s under 1 minut.

Satellitbild över orkanen Maysak på morgonen den 31 mars. Vid denna tidpunkt klassades den som en kategori 5 - orkan. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

I nuläget är Maysak den kraftfullaste tropiska orkan som existerat före den 1 april, ett öde den delar med Mitag (mars 2002) och en orkan från januari 1958. Detta i termer av den uppskattade medelvinden under 1 minut. Det bör dock noteras att orkanernas intensitet överskattades under 1950- och 1960-talet, något som IPCC tog upp i sin tredje rapport från 2001. Enligt JTWC kan Maysak växa ännu mer i styrka och natten den 1 april toppa med en uppskattad medelvind på 78 m/s (155 knop) innan den därefter börjar försvagas till följd av ökad vindskjuvning.I nuläget delar den som nämnts ovan rekordet med Mitag och januariorkanen 1958 men med en liten ökning av medelvinden kommer den att vara i ensamt majestät.

Som jag skrev i gårdagens inlägg finns det från 1945 och framåt inget exempel på två så kallade ”major hurricanes” (kategori 3-5) i västra Stilla havet samma år före den 1 april. Med både Higos och Maysak har vi  så här långt redan två intensiva orkaner bildats. Dessutom nådde Mekkhala kategori 1 medan Bavi förblev en tropisk storm. Två viktiga faktorer för att tropiska orkaner ska kunna bli intensiva är att vindskjuvningen är förhållandevis låg och att havsvattnet varmt. Kategori 5 – orkaner uppträder så gott som uteslutande i vatten där havsvattentemperaturen är över 28°.

Påsksmäll för norra Filippinerna?

JTWCs senaste prognos indikerar att Maysak kommer att dra in över norra Filippinerna under påskdagen med ymnigt regn och kraftiga vindar. Som tur är ser den då ut att ha försvagats betydligt och sannolikt klassas som en kategori 2 – orkan med en uppskattad medelvind på som mest 45-50 m/s. Det återstår dock att se hur pass mycket Maysak kommer att försvagas innan den når Filippinerna. Det största hotet från Maysak kommer med all sannolikhet att vara det kraftiga regnet som kan ge upphov till livshotande översvämningar och jordskred.

Prognoserad bana för orkanen Maysak utfärdad den 31 mars klockan 10.30. Vindangivelserna är i knop där 1 knop motsvarar runt 0,5 m/s. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

30 mars, 2015

Extremt aktiv start på orkansäsongen i västra Stilla havet

Säsongens fjärde tropiska cyklon i västra Stilla havet, Maysak, bildades under helgen. Under söndagen uppgraderades Maysak till orkan av det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center (JTWC). Därmed står det klart att det redan innan mars månads slut har förekommit tre tropiska orkaner i västra Stilla havet. Detta är första gången som det har inträffat sedan regelbunden statistik av tropiska cykloner (tropiska stormar och orkaner) i västra Stilla havet började föras 1945. Det tidigare rekordet på två tropiska orkaner före mars månads utgång var från 2005, 1979 och 1955. Sett till antalet tropiska cykloner som bildats före den 1 april innehar 1965 rekordet med fem sådana.

Maysak klassades under måndag förmiddag som en kategori 2 – orkan på den femgradiga Saffir – Simpsonskalan av JTWC. Varmt havsvatten på omkring 29° i kombination med måttlig vertikal vindskjuvning innebär att orkanen väntas fortsätta intensifieras under de närmaste två dygnen innan den därefter väntas försvagas till följd av ökande vertikal vindskjuvning. Detta enligt den senaste prognosen från JTWC. Som mest väntas Maysak nå kategori 4 under tisdagen.

Ifall Maysak uppgraderas till en ”major hurricane” (kategori 3-5) kommer ytterligare ett rekord att slås. Sedan 1945 och framåt finns det ännu inget exempel på att två ”major hurricanes” (kategori 3+) har uppträtt i västra Stilla havet före den 1 april. Sedan 1945 finns det sammanlagt 15 kända fall med orkaner av kategori 3 eller högre, senast i februari 2015 då orkanen Higos nådde kategori 3.

I nuläget förefaller det inte troligt att Maysak kommer att nå Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5. Sedan 1945 har det bara förekommit två stycken kategori 5 – orkaner i västra Stilla havet. Dels i mars 2002 och dels i januari 1958.

Det enda landområde som möjligen kan drabbas av Maysaks framfart är det lilla ögruppen Yap med drygt 11 000 invånare. I nuläget finns det dock en viss osäkerhet huruvida orkanen passerar över ön under morgondagen eller styrs på en något mer nordlig bana vilket i så fall skulle innebära att Yap skonas. På längre sikt kan norra Filippinerna få påhälsning av Maysak som då väntas ha försvagats betydligt till följd av den ökande vertikala vindskjuvningen.

Prognoserad bana och intensitet för orkanen Maysak utfärdad den 30 mars. Vinden anges i knop där 1 knop motsvarar cirka 0,5 m/s. Klicka på bilden för förstoring. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

En uppdatering av detta inlägg kommer att göras ifall Maysak genomgår en snabb intensifiering. Den texten kommer i så fall att vara fetmarkerad så ni kan skilja äldre information från nyare!