27 februari, 2015

Februari 1990 och maj 1867 – två verkligt extrema månader

Februari har så här långt varit mild eller mycket mild i hela landet med överskott på 3-8 grader (se gärna avvikelsekartan för februari). Nästan ingenstans kan den tävla med den exceptionellt milda februarimånaden 1990 då rekorden föll som käglor. I yttersta kustbandet längs Norrlandskusten från Brämön utanför Sundsvall och vidare upp till Bjuröklubb utanför Skellefteå kommer dock årets februari att vara drygt 0,5 grader efter februari 1990. Mycket milt där således men ändå inget rekord.

I juni 2013 skrev jag en trilogi (del 1, del 2 och del 3) om hungersnödåret 1867 där maj var exceptionellt kall. Samtliga drygt 25 stationer som då var i drift hade aldrig haft en så kall majmånad. Dessutom var marginalerna till den näst kallaste majmånaden i många fall mer än en grad vilket är en remarkabel skillnad sett över en hel kalendermånad (se del 3 för statistik över maj 1867). Hade stationsnätet vid den här tiden varit mer omfattande, speciellt i inre Norrland, är det extremt tveksamt om någon annan majmånad hade kunnat matcha 1867.

Nästan, men bara nästan, lika extrem, fast åt andra hållet då, är februari 1990. Bara i nordvästra Norrland lyckades de gamla rekorden från 1959 överleva. I Katterjåkk/Riksgränsen inträffade den mildaste februarimånaden dock 1935. Däremot gäller att samtliga de 25 stationer som var i drift 1867 aldrig hade haft en så pass mild februarimånad som 1990. Även idag är 1990 i stort sett i en klass för sig. Med reservation för nordvästra Norrland där februari 1959 var mildast finns det bara två stationer i landet som haft en mildare februarimånad. Dels ute vid Skagsudde (startår 1964) utanför Örnsköldsvik där februari 2014 och 2008 var obetydligt mildare. Marginalen till 1990 var dock bara 0,2° respektive 0,1° till 1990. Det andra fallet är Luleå flygplats där februari 2014 var 0,1° mildare än 1990. Junsele (startår 1909) och Sundsvalls flygplats (startår 1943) lyckades båda tangera rekordet från 1990 under den extremt solfattiga februari 2014.

Läs mer

20 februari, 2015

Våren närmar sig i delar av Götaland…

Det mesta pekar på att temperaturen kommer att fortsätta hålla sig över 0° både idag och imorgon, lördag. Därmed kommer villkoren för den meteorologiska våren, dygnsmedeltemperatur över 0,0° under sju dygn i följd, att ha uppfyllts. På söndag förmiddag då årstidskartan uppdateras vet vi definitivt vilka områden i sydvästra Götaland som fått meteorologisk vår sedan den 15 februari. För stationer som exempelvis Falsterbo och Göteborg är det mer eller mindre helt  säkert att våren anlände den 15 februari då vårens ankomstdatum räknas som det första av dessa sju dygn. För Falsterbos del kommer man tillsammans med ytterligare några kuststationer i södra Götaland att gå direkt från meteorologisk höst till vår. Detta då villkoret för den meteorologiska vintern helt enkelt inte har uppfyllts. Senaste gången detta skedde i Falsterbo var 2008. Så här såg årstidskartan ut den 16 februari och det är bara det ljusgröna området som har chans till meteorologisk vår från den 15 februari.

Urklipp från årstidskartan den 16 februari. Områdena i ljusgrönt hade vårtemperaturer denna dag medan det däremot rådde vintertemperaturer (blåmarkerat) i resten av landet. Källa: SMHI.

Bland stationer som ligger bra till för vår från den 15 februari hittar vi Borås, Kalmar, Lund, Malmö och Karlshamn. Om man studerar kartan över vårens normala ankomst i Götaland för nuvarande normalperioden 1961-1990 ser man att våren normalt sett inte anländer förrän under första halvan av mars i västra och sydöstra Götaland men i år tycks den alltså bli flera veckor tidigare än genomsnittet.

Även i fjol anlände våren redan den 15 februari i stora delar av Götaland medan den dröjde något år 2013. I februari 2013 inträffade även det ovanliga att våren anlände till tre stationer i södra Norrland i slutet av februari medan det ännu var full vinter i söder.

Sydvästliga vindar ser ut att fortsätta dominera den närmaste veckan och föra in mild luft över landet. Det är därigenom troligt att den geografiska utbredningen av den meteorologiska våren kommer att utvidgas under nästa vecka då vi kan konstatera vårens ankomst sju dygn bakåt i tiden.

Följ vårens framfart på årstidskartan!

20 februari, 2015

Smällkallt 75-årsjubileum!

Idag, fredagen den 20 februari, är det exakt på dagen 75 år sedan folk i Halland och Östergötland vaknade upp till extrem kyla. Ute på Kungsängens flygplats i Norrköping uppmättes på tisdagsmorgonen den 20 februari 1940 rekordlåga -37,9°. På den tiden var detta köldrekord för februari i hela Götaland. Rekordet stod sig ända tills Bredviken i nordligaste Dalsland uppmätte -38,3° på morgonen den 9 under den sällsynt bistra februarimånaden 1966. Även i Halland är köldrekordet från den 20 februari 1940. Kinnared hade då -34,0°. De flesta köldrekord i Götalands landskap härrör annars från vintern 1942 eller 1966. För Östergötlands och Hallands del är noteringen från den 20 februari 1940 än idag gällande köldrekord. Samma morgon rapporterades för övrigt -37,5° från Adelsnäs i södra Östergötland. Läs gärna mer om olika landskapsextremer i artikelserien ”Landskapsklimat” i kunskapsbanken.

Det finns även en del stationer vars köldrekord för februari är från just detta datum 1940. Ljusnedal i Härjedalen hade -43,1° som lägst och även i Halmstad sattes nytt februarirekord med -25,7° denna bistra morgon. För den som vill veta mer om de lägsta temperaturer som observerats i de olika landsdelarna i februari finns detta under ”Lägsta temperaturer i februari”.

Februari 1940 rekordkall i södra Götaland

För flera stationer i främst södra Götaland var hela februari 1940 smällkall och den kallaste februarimånaden som observerats. Detta gäller för bland annat Lund (startår 1860), Kristianstad (startår 1878), Karlshamn (startår 1860) och Växjö (startår 1860). För Falsterbos och Hoburgs del är detta även den kallaste kalendermånaden över huvud taget sedan man började mäta temperaturen där 1880.

19 februari, 2015

Våldsamma orkaner mot norra Australien

Februari är den tid på året då det är högsäsong för tropiska cykloner på södra halvklotet. Just nu är de båda orkanerna Lam och Marcia på väg in över norra Australien. Av allt att döma har båda orkanerna genomgått en snabb intensifiering under torsdag eftermiddag. Australiens vädertjänst Bureau of Meteorology (BoM) rankar både Lam och Marcia som kategori 4 på den australiensiska skalan. Denna skala skiljer sig åt från Saffir – Simpsonskalan. För Lam uppskattade BoM medelvinden under 10 minuter till 50 m/s medan Marcia bedöms vara ytterligare något starkare och ha en medelvind på omkring 55 m/s. Enligt BoM är det inte omöjligt att Marcia kan komma att uppgraderas till den australiensiska skalans högsta nivå, kategori 5 precis innan den når land i nordöstra Australien. På BoMs hemsida finns en approximativ guide för de olika skalorna. För en orkan av kategori 4 på den australiensiska skalan gäller att byvinden är minst 62,5 m/s medan den måste vara minst 77,8 m/s för att klassas som en kategori 5 av BoM.

Orkanen Marcia på väg in över nordöstra Australien. Källa: University of Wisconsin.

Området där Lam drar in över delstaten Northern Territory är relativt glest befolkat medan flera större städer i delstaten Queensland kan komma att drabbas av Marcias framfart. Rockhampton med 74 000 invånare samt Gladstone med 32 000 ser ut att drabbas först när Marcia drar in över land. Även storstaden Brisbane med sina drygt två miljoner människor kan på sikt komma att beröras av Marcia. När orkanen väl drar in över land förlorar den kontakten med sin ”motor”, det varma havsvattnet, och börjar då försvagas. För Marcias del pekar den senaste prognosen på att den efter att ha nått land börjar röra sig åt sydost i riktning mot Brisbane samtidigt som den försvagas. Därigenom är den största faran för de boende i Brisbane kraftigt regn som kan orsaka översvämningar och jordskred medan folket i Rockhampton och Gladstone även får se upp för de kraftiga vindarna.

18 februari, 2015

Vintern 2015 – Mild eller mycket mild

Precis som i fjol blev det en mild eller mycket mild vinter i hela Sverige. Med undantag för ett mindre område i nordvästra Lappland under januari har samtliga vintermånader uppvisat temperaturöverskott i hela landet. Vinterns lägsta temperatur, -40,2° uppmättes i Nikkaluokta den 12 januari. Detta värde lär även stå sig då det inte finns något som tyder på ett rejält kalluftsutbrott innan den kalendariska vintern avslutas den 28 februari. Den högsta temperaturen är preliminärt +12,1° och uppmättes den 9 februari i Karlshamn i Blekinge.

Nederbördsmässigt har det varit tre månader med i stort sett helt olika ansikten. December blev torr i stora delar av landet, speciellt i området kring Dalälven. Blött var det däremot i västra Götaland samt södra Tornedalen. Under januari fick praktiskt taget hela landet mer eller mycket mer nederbörd än normalt. Längs norra Norrlandskusten bjöds det även på nya rekordvärden. I februari har vindar huvudsakligen från väst dominerat och i Lapplandsfjällen har det lokalt fallit mångdubbelt mer nederbörd än normalt. I resten av landet har det istället varit torrt väder så här långt.

Läs mer

13 februari, 2015

På spaning efter våren i söder!

På söndag är det den 15 februari vilket även är det tidigaste datumet som den meteorologiska våren får anlända. Detta under förutsättning att dygnsmedeltemperaturen håller sig över 0,0° för vart och ett av de sju dygnen den 15-21 februari. Hur ser då förutsättningarna ut i år för att vi ska få en tidig vår?

Den milda eller mycket milda vädertyp som vi haft i drygt en vecka nu väntas fortsätta även under nästa vecka. Nattemperaturen ser dessutom inte ut att sjunka under noll längs de kustnära trakterna i Götaland varför vi lär få se våren göra en tidig entré i år precis som i fjol. I inre Götaland är läget mer osäkert då molnigheten är svårbedömd under söndag-tisdag. I samband med uppklarning och svaga vindar kan temperaturen sjunka till runt -5° vilket försämrar möjligheten till vår från den 15 februari. Hur det går för den meteorologiska våren kan ni följa här på årstidskartan från och med måndag förmiddag!

Hösten övergår i vår

I mitt tidigare inlägg, ”Vinter i nästan hela landet” skrev jag att 14 stationer då fortfarande hade meteorologisk höst. Sedan dess har antalet krympt till 10. Som nämnts ovan så är det således troligt att dessa inte kommer att få någon meteorologisk vinter utan att hösten där helt enkelt övergår i vår. Dessa 10 är Falsterbo M+A, Skillinge och Hallands Väderö i Skåne, Hanö och Utklippan i Blekinge, Nidingen i Halland, Östergarnsholm och Fårösund på Gotland samt Ölands södra udde. För Falsterbos del är det inte alldeles ovanligt att vintern uteblir helt under milda vintrar. Som jag skrev i inlägget ”Vinter i nästan hela landet” har det sedan 1961 inträffat 12 gånger att Falsterbo blivit utan vinter, senast 2008. Majoriteten av fallen, 10 stycken, har dessutom infallit efter den kalla vintern 1987.

10 februari, 2015

Extremt kraftfull februariorkan i Stilla havet

Orkansäsongen på norra halvklotet är som mest inaktiv just nu. Det enda område där tropiska cykloner kan dyka upp så här års är i västra Stilla havet. I sällsynta fall når dessa även orkanstyrka. Under söndagen bildades den tropiska stormen Higos ute över öppet hav öster om Guam. Sedan dess har Higos stadigt intensifierats och under natten till måndagen uppgraderades den till en kategori 1 – orkan av det USA-baserade Joint Typhoon Warning Center (JTWC). Under tisdag förmiddag genomgick Higos en snabb intensifiering och klassades då som en ”major hurricane”, kategori 3 av JTWC. Medelvinden under en minut uppskattades då till 54 m/s.  Under tisdag eftermiddag började Higos långsamt att försvagas till följd av bland annat ökad vindskjuvning. Fortsatt stadig försvagning av Higos är att vänta de kommande tre dygnen till följd av hög vindskjuvning, markant lägre havsvattentemperaturer och torrare luft.

Sett i ett historiskt perspektiv finns det bara ett enda fall som en kraftfullare tropisk orkan uppträtt under februari månad i västra Stilla havet. Detta inträffade 1970 då en orkan nådde kategori 4 på den femgradiga Saffir – Simpsonskalan. Med Higos är det dessutom första gången sedan man började föra statistik över tropiska cykloner i västra Stilla havet 1945 som två tropiska orkaner bildats före den sista februari. I mitten av januari bildades Mekkhala som då nådde kategori 1 på Saffir – Simpsonskalan.

Orkanen Higos på morgonen den 10 februari i västra Stilla havet. Vid denna tidpunkt genomgick orkanen en snabb intensifiering. Källa: Joint Typhoon Warning Center.

10 februari, 2015

Mycket mild februaridag med vårkänsla

För årstiden mycket mild luft har under måndagen strömmat in över Sverige. Lokalt har temperaturerna nått tvåsiffrigt i Götaland och ända upp i norra Norrland har temperaturerna orkat upp över +5°. Preliminärt varmast var det Karlshamn i Blekinge där temperaturen orkade upp i +12,1° under måndag eftermiddag.

För två stationer i Götaland slogs de gamla februarirekorden. Detta var fallet för Göteborg i Västergötland och Hanö i Blekinge skärgård. I Göteborg blev maximitemperaturen under måndagen +11,6°. Därmed slogs det gamla februarirekordet på +11,2° från 1998. Göteborgs temperaturmätningar inleddes 1859. Hanös temperaturserie är betydligt kortare och påbörjades först 1944. Där uppmätte man +10,2° på måndagen vilket överträffade det förra februarirekordet på +10,0° från den exceptionellt milda februarimånaden 1990.

Rejäl värme på östra Island

Det är inte bara här i Sverige som det varit riktigt milt för årstiden. På östra Island uppmättes hela 17° i Dalatangi. Detta var resultatet av kraftiga väst- och sydvästvindar som gav upphov till föhn på ostsidan om Vatnajökull. Detta är dock inte det högsta värdet som observerats på Island i februari. Den 17 februari 1998 kom samma station upp i +18,1°.

 

 

5 februari, 2015

Exklusiv skara av stationer

Som bekant så blev 2014 rekordvarmt i Sverige liksom på den globala skalan. Många länder slog även sina tidigare rekord i årsmedeltemperaturen. Här hemma i Sverige lyckades 12 stationer i Götaland att hamna i den exklusiva skara av stationer med en årsmedeltemperatur på minst 10,0°. Att årsmedeltemperaturen vid någon svensk station slutat på minst 10,0° har endast inträffat en gång tidigare, nämligen år 1990. Vid det tillfället var det Malmö och Helsingborg som kom upp i 10,1° respektive 10,0°.

Följande av SMHIs stationer kom år 2014 upp i en årsmedeltemperatur om minst 10,0° (fallande ordning):

  • Falsterbo A (Skåne): 10,5°
  • Falsterbo M (Skåne): 10,4°
  • Hallands Väderö (Skåne): 10,3°
  • Malmö (Skåne): 10,3°
  • Göteborg (Västergötland): 10,3°
  • Lund (Skåne): 10,2°
  • Karlskrona-Söderstjerna (Blekinge): 10,1°
  • Vinga (Västergötland): 10,1°
  • Nidingen (Halland): 10,1°
  • Helsingborg (Skåne): 10,0°
  • Måseskär (Bohuslän): 10,0°
  • Kristianstad V: 10,0°

Som synes så är praktiskt taget alla stationer kustnära. Det enda undantaget utgörs av vägverksstationen i Kristianstad. Denna har dock ett mycket gynnsamt läge jämfört med den manuella stationen i Kristianstad. Detta avspeglas tydligt i årsmedeltemperaturen som vid Kristianstad M ”bara” var 9,5°.

I takt med att den globala uppvärmningen fortgår kommer det i framtiden att bli vanligare med årsmedeltemperaturer på minst 10,0°. Dessutom kan vi förvänta oss att den geografiska utbredningen av tvåsiffriga årsmedeltemperaturer kommer att öka i framtiden. För nuvarande normalperiod 1961-1990 är Falsterbo klimatologiskt sett Sveriges varmaste station med en årsmedeltemperatur på 8,0°.

3 februari, 2015

Snödjupsrekord i Luleå

Snön har vräkt ner på många håll i Sverige de senaste dygnen. Ett omfattande lågtrycksområde har täckt Nordeuropa och i synnerhet i mellersta och norra Norrland har det blåst ostliga till nordostliga vindar i kombination med snöfallet.

Väderläget klockan 01 den 2 februari 2015

Det har resulterat i rekordstora snödjup på några håll. Nu på morgonen den 3 februari rapporterade Luleå flygplats 113 cm och Luleå-Bergnäset 108 cm. Det är nytt snödjupsrekord för Luleå. Det tidigare rekordet för Luleå var från den 1 april 1966 då Luleå flygplats hade 111 cm. Från Luleå flygplats finns snödjupsmätningar sedan säsongen 1944/45.

Snödjupet den 3 februari 2015

Det har inte bara fallit stora snömängder totalt utan det har även kommit mycket snö på kort tid. I Markusvinsa, som ligger några mil norr om Överkalix, ökade snödjupet med 40 cm på ett dygn från 65 till 105 cm den 29-30 januari. Det är det enda kända fallet med så stor snödjupsökning på ett dygn i den delen av Norrbotten. Snödjupsökningar på minst 40 cm i vårt nordligaste län är sällsynta och har tidigare varit koncentrerade till kustlandet och fjälltrakterna.

Om vi slutligen tittar på övriga delar av landet så hittar vi det allra största snödjupet i Gördalen i västra Dalarna, där det i går den 2 februari var 151 cm. Samma station hade faktiskt 151 cm även i februari i fjol. Annars får man gå tillbaka till den extremt snörika februari 1951 för att finna större snödjup i Svealand i februari månad. Den gången hade Noppikoski i Dalarna 158 cm den 24 februari 1951.