19 november, 2014

Vindstatistik och vindrekord

I SMHIs rapport Vindstatistik för Sverige 1961-2004 (Alexandersson, 2006) finns statistik för ett antal mätstationer runtom i landet. För åtta stationer (Falsterbo, Hanö, Ölands norra udde, Måseskär, Gotska Sandön, Svenska Högarna, Holmögadd och Bjuröklubb) med data under denna period gäller att den observerade medelvindhastigheten under åren 1961-2004 genomgående var som högst under oktober till februari samt lägst under månaderna april-augusti.

Medelvindhastighet i m/s vid automatstationen på Ölands södra udde för januari till december för perioden 1991-2004. Uppgifterna bygger på värden från Alexandersson, 2006.

Svenska vindrekord

Den allra högsta medelvind under 10 minuter som registrerats vid en svensk kuststation från 1951 och framåt är 40 m/s ute vid Ölands södra grund den 17 oktober 1967. I fjällen är den högsta uppmätta medelvinden från den 16 november 2013 då Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen rapporterade 47 m/s i samband med stormen Hildes framfart.

När det gäller byvindsrekorden är dessa i allmänhet från mitten av 1990-talet då ett betydande antal automatstationer upprättades runt om i landet. Dock finns äldre byvindsvärden från vissa flygplatser. Med reservation för detta är den allra högsta uppmätta byvinden över ett intervall om två sekunder vid en svensk kuststation 43 m/s vid Hanö den 3 december 1999. I fjällen har Tarfala byvindsrekorden för alla månader utom november. Där uppmättes en byvind på 81 m/s den 20 december 1992.

I Kunskapsbanken finns en fullödig statistik över de svenska vindrekorden för samtliga månader.

I artikeln Stormar i Sverige kan den som är intresserad läsa mer om några av de mest minnesvärda oväder (till exempel Yrväderstisdagen 1850, Julstormen 1902 och Gudrun 2005)  som dragit fram över vårt land.

Varför mer vind under höst och vinter?

Lågtrycken på våra breddgrader får sin energi från de existerande temperaturskillnaderna mellan pol och ekvatorn. Denna skillnad är som störst under höst- och vintermånaderna då lågtrycken oftast är som mest intensiva. Under sommarmånaderna är denna temperaturskillnad väsentligt mindre.

Lugnt väder vanligast i inlandet

Hur ofta är det närmast helt vindstilla? I Falsterbo vid Skånes sydkust råder ”lugnt väder” (mindre än 0,3 m/s) i endast omkring 1% av årets dagar (omkring 3-5 dagar per år). Värdena avser normalperioden 1961-1990. Nästan lika få tillfällen per år (cirka 4-8 dygn) är det närmast helt vindstilla ute vid Holmögadd vid Västerbottens kustland. I Särna i norra Dalarna som ligger i en dalgång är förhållandet annorlunda. Där förekommer ”lugnt väder” oftast under vintern med i medeltal 38 dygn (42%) av vinterns 90 dagar medan det under sommaren vanligen är lugnt i 26 (28%) av de 92 dygnen från 1 juni-31 augusti. Värt att notera är att den gällande standardhöjden för vindmätningar är 10 meter över marken. I vissa fall är det av praktiska skäl inte möjligt att mäta på denna höjd och man har därför tvingats placera mätaren på en annan höjd.

Förklaringen till skillnaden mellan inland och kust ligger i att det under främst vintern ofta förekommer längre perioder med kraftigare inversioner med svaga vindar. Inversioner förekommer även under sommarnätterna men är då betydligt svagare och löses snabbt upp när morgonsolen värmt på någon timme eller två. Lugnt väder förekommer då oftast i vindskyddade dalgångar där temperaturerna kan bli mycket lägre jämfört med omgivningen. Särna är ett typexempel på en vindskyddad dalgång.

14 november, 2014

Nu sjunger sommaren på sista versen…

Idag skriver vi den 14 november i almanackan men längst ner i Sydsverige så håller den meteorologiska sommaren fortfarande stånd. Nu ser det dock ut som att den seglivade sommaren anno 2014 till slut kommer att tacka för sig och ersättas med meteorologisk höst även längst ner i söder. Följande SMHI-stationer har ännu inte fått meteorologisk höst:

Läs mer

13 november, 2014

Kalla dalgångar i fjällen

Den gångna natten var säsongens hittills kallaste med knappa -28 grader i Nedre Soppero. Men det har varit rejält kallt på många håll i norra Norrland tack vare att ett högtryck som här gett klart väder och svaga vindar. De flesta har väl hört att kall luft är ”tyngre” än varm luft och att det finns klassiska ”köldhål” som ofta har kallt på vintern och att dessa ligger i dalgångar eller andra låga punkter i förhållande till sin omgivning. Satellitbilden här nedan från den gångna natten visar med all tydlighet att det faktiskt förhåller sig på just det sättet. Det är en så kallad IR-bild där förhållandevis varma ytor blir mörka och kalla ytor blir ljusa. Notera hur väl dalgångarna i fjällkedjan syns som ljusa grenar. T.ex. Rapadalen i Sarek och Visttasvaggi vid Kebnekaisemassivet syns tydligt. I bilden är även stationerna Nikkaluokta och Tarfala utmarkerade för att visa på den stora lokala variation i temperatur som ofta uppstår vid sådana här vädersituationer. Kl 6 i morse rapporterade Nikkaluokta vid lägsta änden av Visttasvaggi -26,4 grader och samtidigt hade Tarfala, högre upp i Kebnekaisemassivet -11,4 grader, alltså 15 graders skillnad. (Klicka på bilden för att förstora.)

IR-satellitbild från NOAA klockan 03:44 torsdag 13 november 2014. Ljusa områden är kalla, mörka områden varma. Varmt i detta avseende är tex de öppna sjöarna Akkajaure och Torneträsk i fjällen med en vattentemperatur på strax över 0 grader.

6 november, 2014

Rekordsen höst & rekordlång sommar i Lund

Den meteorologiska sommaren håller ännu stånd på sina håll i södra Götaland. Efter en liten undersökning står det klart att Lund kommer att få en rekordsen höst i år. Sedan mätningar med maximi- och minimitermometrar inleddes där 1881 har man aldrig haft en så sen höst där. Det tidigare rekordet för sommarens sista datum i Lund var den 3 november vilket inträffade 2001. Detta är för övrigt det enda tidigare kända tillfället som den meteorologiska sommaren i Lund hängt kvar in i november.

Den meteorologiska sommaren anlände i år till Lund redan på påskaftonen den 19 april vilket var mycket tidigt då sommarens normala ankomstdatum till Lund annars är den 10 maj (avser nuvarande normalperiod 1961-1990). Då det nu är troligt att den 4 november blev årets sista sommardag där kan vi nu konstatera att Lund haft sommar i sammanlagt (minst) 200 dygn. Detta överträffar därmed Lunds näst längsta sommarperiod från år 2000 som varade i 197 dygn. Det året kom sommaren den 18 april och varade fram till den 31 oktober.

Hur länge orkar sommaren hålla sig kvar?

Även om det nu med stor sannolikhet till sist ser ut att bli meteorologisk höst i Lund väntas den meteorologiska sommaren dröja sig kvar längs Sydsveriges kusttrakter. För att meteorologisk höst skall anses råda måste dygnsmedeltemperaturen vara lägre än 10,0° under fem dygn i följd. Det allra senaste datumet jag hittills funnit att den meteorologiska sommaren varat vid någon SMHI-station är den 14 november vilket inträffade 2005 ute vid Måseskär. Hur länge den meteorologiska sommaren håller sig kvar i Sverige följs enklast på årstidskartan.

31 oktober, 2014

Sommaren håller i sig när extremt mild inledning av november väntas i Sydsverige

Under tisdagen noterades för årstiden extremt höga temperaturer i den södra halvan av landet. På flera håll rapporterades temperaturer på 16-17 grader, exempelvis i Stockholm, Hudiksvall, Sundsvall, Linköping och Norrköping. I främst södra Norrland har det med största sannolikt inte varit lika varmt så pass sent i oktober sedan regelbundna temperaturmätningar inleddes där under andra halvan av 1800-talet. Hade värmen anlänt några dagar senare hade det blivit nya novemberrekord på många håll för stationer med mer än 100-åriga mätserier. En ny portion med rejält mild luft väntas till helgen och början av nästa vecka och det kära läsare är bland annat vad dagens blogginlägg handlar om! Dessutom diskuteras den meteorologiska sommarens fortsatta öde i Sydsverige.

Läs mer

29 oktober, 2014

2014 kan bli rekordvarmt år både globalt och lokalt i södra Sverige

Enligt NASA, NOAA (National Oceanographic Atmospheric Agency) och japanska JMA (Japanese Meteorological Agency) blev september 2014 globalt sett rekordvarm. Därmed finns en reell möjlighet att 2014 på global nivå blir det varmaste året som observerats sedan slutet av 1800-talet. Allt hänger på hur varma årets avslutande månader blir. Figuren nedan visar att sannolikheten är stor att 2014 antingen blir det varmaste eller näst varmaste året som observerats.

NOAAs prognos för hur varmt 2014 blir globalt beroende på hur varma de avslutande månaderna oktober-december blir. Källa: NOAA.

2014 – rekordvarmt år på sina håll i södra Sverige?

Som blogginläggets rubrik antyder så finns en realistisk chans att det även här hemma i södra Sverige för några stationer med långa mätserier kan bli fråga om att 2014 blir det varmaste året som observerats. Utfallet av detta beror självklart på hur pass varmt det blir i november och december. Oktober har hittills (1-27/10) i allmänhet varit 1,5°-3° varmare än normalt i Götaland och södra Svealand. Förutsatt att dessa avvikelser står sig månaden ut kan vi göra en uppskattning av hur stora överskott som krävs i november-december för att 2014 skall bli rekordvarmt.

Jag har här valt ut sju stationer som alla har en lång mätserie i min lilla undersökning. De sju är Falsterbo, Lund, Borås, Halmstad, Göteborg, Uppsala och Stockholm. Utifrån hur oktober varit hittills har jag räknat fram den samlade temperatursumman för den 1 januari till och med den 31 oktober. Därefter har jag kollat normalvärdena för november och december för att se hur stort temperaturöverskott som krävs under årets avslutande månader för att det skall bli nytt rekord för året som helhet. Resultatet kan ni se i tabellen nedan.

Den första kolumnen i tabellen säger hur stor den samlade temperatursumman för perioden 1/1-31/10 varit. Här har jag beräknat månadsmedelvärdet för oktober för att få en uppfattning om hur stor summan är så värdet ska inte ses som hugget i sten. I den andra kolumnen står stationernas samlade normalvärde för november och december utifrån referensperioden 1961-1990. Inom parentesen har de enskilda månadernas normalvärden redovisats. I kolumn 4 visas hur stor temperatursumman varit under det varmaste året samt årsmedeltemperaturen inom parentes. I den sista kolumnen anges ett ungefärligt värde för hur stor avvikelsen behöver vara för att stationen skall få ett nytt rekord i årsmedeltemperatur. Klicka på bilden för förstoring.

Som tabellen tydligt visar finns det en betydande sannolikhet att 2014 som helhet blir det varmaste året som observerats för Falsterbo, Lund, Göteborg och Borås. För Halmstad, Stockholm och Uppsala är sannolikheten däremot betydligt lägre.

Årsmedeltemperatur på minst 10,0° i Falsterbo?

Ifall både november och december blir normala kommer årsmedeltemperaturen för Falsterbos del att bli minst 10,0°. Att en svensk station haft en årsmedeltemperatur på minst 10,0° har bara inträffat en enda gång på drygt 150 år, nämligen 1990 vid Helsingborg (+10,0°) och Malmö (+10,1°). Den senaste prognosen indikerar en mild inledning av november i södra Sverige.

Det varmaste året för Sverige som helhet inträffade 1934 (läs mer om detta i kunskapsbanken under ”klimatindikator”). Huruvida 2014 blir det varmaste året för hela Sverige återstår att se. I nuläget är det alltför tidigt för att se hur utfallet blir. Det är först i slutet av november som vi har en möjlighet att ge en prognos för hur varmt 2014 som helhet blir för Sverige.

27 oktober, 2014

Prognoskvalitet

Hur upplever DU att kvaliteten på våra väderprognoser är? Alldeles för många svarar nog tyvärr ”dålig” på den frågeställning och gör det lite i onödan kan jag tycka. Informationen finns där men den måste nå ut också. De allra flesta använder idag ortsprognoser för att få sin väderprognos, antingen via appen i mobilen/surfplattan eller via vår hemsida, www.smhi.se och dessa prognoser har sina för- och nackdelar. Jag kommer återkomma till detta men först tänkte jag kort gå igenom hur prognoserna blir till och det här är viktigt för att man ska få förståelse för vilken information man faktiskt får i en ortsprognos t.ex.

Schematisk bild över hur en "vädermodell" är uppbyggd i ett rutnät av gridpunkter i såväl horisontell som vertikal led.

 

Läs mer

17 oktober, 2014

Lokalt mer än 100 mm i Västsverige på två dygn

Under de senaste två dagarna har det varit kraftig nederbörd i Västsverige vilket orsakat översvämningar på en del håll. Lokalt hade det fram till fredagens morgon fallit mer än 100 mm sedan i onsdags morse. Framför allt var det Bohuslän och Dalsland som drabbades hårdast av den ymniga nederbörden. De största mängderna föll över de mer höglänta områdena i Dalsland. Även i Västergötland förekom lokalt stora mängder. Exempelvis så fick Vänersborg enligt observatören där totalt 73 mm varav 53 mm under onsdagen. I Vänersborg får man gå tillbaka ända till 1911 för att finna en större dygnsmängd i oktober då det föll 62 mm på ett dygn.

Sammanlagd nederbördsmängd i mm. Värdena avser den mängd som fallit från klockan 08 den 15 oktober till och med klockan 08 den 17 oktober.

Allra mest nederbörd fick man preliminärt i Bäckefors i Dalsland där det totalt föll 112,6 mm från klockan 08 den 15 till och med klockan 08 idag, fredagen den 17 oktober. Följande tabell visar de stationer där det fallit mest nederbörd under denna period. Observera att för stationer markerade med en asterisk har uppgifterna erhållits efter kontakt med observatören.

Tabellen visar de stationer som preliminärt sett fått mest nederbörd i mm från klockan 08 den 15 oktober till och med klockan 08 den 17 oktober. Stationer markerade med en asterisk indikerar att värdena erhållits efter kontakt med observatören. Klicka på bilden för förstoring.

I höglänt terräng i Dalsland föll nederbörden även delvis som snö. Enligt observatören i Bäckefors uppmättes på morgonen den 16 ett snödjup om 3 cm. Sedan nederbördsmätningar inleddes 1969 i Bäckefors har det vid tre tillfällen hänt att mätbart snödjup observerats den 16 oktober eller tidigare. Dels den  4 oktober 1994, den 16 oktober 1993 och den 12 oktober 1974. Ett riktigt tidigt snöfall i Götaland inträffade i slutet av september 1995 i de mest höglänta delarna av Sydsvenska höglandet. Vid det tillfället rapporterade fyra stationer mätbart snödjup, som mest 12 cm i Spinkabo i Småland. I Kunskapsbanken finns en artikel om tidiga snöfall.

15 oktober, 2014

Tropisk orkan ser ut att hota Hawaii

Det ser eventuellt ut som att den tropiska stormen Ana kan komma att dra in över Hawaii framåt söndag-måndag, då som en tropisk orkan av kategori 1 enligt amerikanska Central Pacific Hurricane Center (CPHC). Den senaste prognosen från CPHC pekar på att Ana kommer att nå orkanstyrka senare idag, onsdag. Även om Ana i nuläget inte väntas bli kraftigare än en kategori 1 – orkan kan den ställa till med stora problem. Förutom kraftiga vindar för Ana även med sig en stormflod och ymnigt regn vilket kan orsaka översvämningar och jordskred. Regnet lär dessutom förstärkas orografiskt över lovartsidan. Exempelvis så är den högsta punkten på Hawaiis huvudö (”Big Island”) över 4000 m öh medan Oahus högsta punkt når 1220 m över havet. Hawaii består av flera olika öar. Huvudön är dock inte den med högst antal boende. Flest invånare finns på ön Oahu med drygt 1 miljon varav 350 000 i delstatshuvudstaden Honolulu.

Läs mer

14 oktober, 2014

Vintern kopplar greppet i norra Norrland – sommaren på väg bort i Götaland

De senaste dygnens, för årstiden kalla väder i norra Norrland har gjort att den meteorologiska vintern kopplat greppet om denna landsände. I Kiruna och Karesuando anlände den meteorologiska vintern den 9 oktober. Detta var omkring 0-1 vecka tidigare än normalt. I Kiruna får man normalt sett vinter den 10 oktober (avser referensperioden 1961-1990).

Sommaren pressas söderut

I praktiskt taget hela Götaland samt delar av södra Svealand råder fortfarande meteorologisk sommar. Där är den meteorologiska hösten i allmänhet 1-3½ veckor försenad. I sydvästra Skåne anländer hösten normalt sett inte förrän den 10-15 oktober. Under gårdagen, den 13 oktober, rådde det dock hösttemperaturer i stora delar av Götaland med undantag för södra Skåne samt kusttrakterna. Kyligare väder väntas nu under veckan vilket kommer att innebära att sommaren pressas långt söderut över Götaland. Helt lär den dock inte försvinna ännu. Mildare luft väntas dra in över landet framåt slutet av helgen vilket i så fall lär hindra hösten från att putta undan sommaren helt och hållet.

Både vinterns och höstens framfart följs bäst på årstidskartan.