27 november, 2014

Solrekord åt minst ett håll och sommarrekord

Medan Stockholm så här långt i november täckts av ett närmast kompakt molntäcke har Kiruna ”badat” i solsken. Fram till den 26 november hade Stockholm skrapat ihop 3 soltimmar medan Kiruna haft hela 42 soltimmar. I Kiruna inleddes mätningar av solskenstiden 1958 och där kommer årets novembermånad att bli den soligaste som observerats där. Fram till den 24 har man fått 42 soltimmar vilket kan jämföras med det tidigare rekordvärdet på 40 timmar från 2008. I Stockholm där solskensmätningar pågått sedan 1908 finns en klar sannolikhet att detta blir den solfattigaste novembermånaden som observerats där. Det gällande novemberrekordet är från år 2000 då huvudstaden bara fick 8 soltimmar. Huruvida det blir en ny lägstanotering i Stockholm återstår att se då det ännu återstår ett par dagar av november.

Sommaren lämnade Sverige den 14 november

Den 14 november lämnade den meteorologiska sommaren landet. Falsterbo A (Skåne), Skillinge (Skåne), Karlskrona-Söderstjerna (Blekinge) och Utklippan (Blekinge) blev de sista platserna att få meteorologisk höst. Därmed blev det ”bara” en tangering av det med största sannolikhet allra senaste datum som någon svensk station haft meteorologisk sommar. Det enda andra tillfället med ett så sent sommardatum som den 14 november är från 2005 och inträffade ute vid Måseskär i Bohuslän.

Lokalt rekordlång sommar i sydligaste Götaland

Som tidigare rapporterats blev det en rekordsen höst och en rekordlång sommar i Lund sedan mätningar med maximi- och minimitermometer inleddes där 1881. Jag har nu även undersökt hur förhållandena sett ut för Karlshamn i Blekinge och Malmö. Även i Malmö blev hösten rekordsen. Mätserien i Malmö är dock ”bara” från 1917 och framåt. Maximi- och minimitermometer har funnits där sedan startåret. För Malmös del blev sommarens sista dygn den 4 november. Det tidigare rekordet härrörde från år 1967 då det sista sommardygnet var den 3 november. I och med att sommaren i år kom redan den 19 april till Malmö blev sommaren rekordlång där med en varaktighet på totalt 200 dygn.

I Karlshamn var sista dagen med meteorologisk sommar den 4 november. Där var visserligen sommaren år 2000 mer ihärdig och varade då fram till den 7 november vilket är gällande rekorddatum för Karlshamns del. För sommaren som helhet så blev årets sommar i Karlshamn den längsta som vi känner sedan mätningar med maximi- och minimitermometer inleddes där 1881. Sommaren 2014 i Karlshamn varade från den 19 april till den 4 november eller sammanlagt 200 dygn. Det tidigare rekordet var från år 2000 med 195 dygn följt av 1961 med 194 dygn. Värt att notera är att det sedan 1881 endast förekommit fyra fall då sommaren hängt med in i november i Karlshamn. Detta inträffade första gången 1961 och därefter 2000, 2001 och så nu 2014.

Slutligen så skrev jag i inlägget ”Nu sjunger sommaren på sista versen” att hösten i Falsterbo blev rekordsen. Nu har jag även granskat sommarens längd. Den meteorologiska sommaren i Falsterbo anlände den 25 april och varade därefter fram till den 13 november vid den manuella stationen. Sommaren som helhet blev 203 dygn lång i Falsterbo vilket med god marginal överträffar det tidigare rekordet på 191 dygn från år 2000.

Det är värt att notera att för åren 1931-2014 då mätningar med maximi- och minimitermometer finns från Falsterbo har det hänt 11 gånger att den meteorologiska sommaren anlänt redan i april. Detta inträffade 1934-1935 samt vid nio tillfällen från 1990 och framåt. Fem av de sju senaste åren har sommaren anlänt till Falsterbo redan i april. Väljer man även att inkludera åren 1880-1930 i statistiken då maximi- och minimitemperaturer helt saknas inträffade detta troligen även under åren 1901, 1913, 1921 och 1928.

25 november, 2014

En vacker novembermorgon i Leksand

Under november har solen minst sagt lyst med sin frånvaro över södra Sverige, men efter en frontpassage under gårdagen sprack molntäcket upp på många håll i landets södra halva. Natten blev sen vindsvag och klar i samband med en mindre högtrycksrygg. Det ledde till sjunkande temperaturer och i lägre terräng, till exempel i dalgångar, bildades strålningsdimma på många håll. Den fantastiska bilden nedan är tagen av Christer Backlund i Leksand i dag på morgonen. 

Man ser hur dimmolnen förmodligen håller på att spricka upp och dimman lättar från marken. Över träddungen på andra sidan vattnet, där solen går upp, syns fina skuggstrålar, dvs skuggor som träden kastar i molnen.

En vacker novembermorgon i Leksand. Fotograf: Christer Backlund

En vacker novembermorgon i Leksand. Fotograf: Christer Backlund

Även om årets november har varit ovanligt mulen i södra Sverige är gråa dagar med dimma och låga moln långt ifrån ovanligt förekommande under en ”normal” novembermånad. Den begränsade solinstrålningen i kombination med de varma och fuktiga luftmassorna, som lever kvar från sommarhalvåret, gör att man vid denna tid på året ofta får en avkylning av luften underifrån. Avkylningen leder till en ökad relativ luftfuktighet och dessutom en stabilt skiktad luftmassa, med begränsad omblandning. Det gör att mycket fukt kan ansamlas i den nedre delen av atmosfären och ofta blir resultatet en envis dimma eller låga moln. För inlandsstationer är dimfrekvensen generellt sett högst under höstmånaderna, däremot är det lite annorlunda för orter som ligger vid kusten. Eftersom vatten har en helt annan värmekapacitet än landmassorna blir trögheten större och havsvattnet kyls endast av långsamt. Vid kusten är därför dimma vanligast förekommande under våren, då vattnet är förhållandevis kallt jämfört med ovanliggande luftmassa.

25 november, 2014

2014 kan bli rekordvarmt globalt sett

Oktober blev ännu en i raden av globalt sett rekordvarma månader enligt amerikanska NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Därmed har månaderna maj, juni, augusti, september och oktober 2014 alla varit rekordvarma. NASA å sin sida rankar månaderna maj, augusti och september som rekordvarma medan oktober preliminärt tangerade sitt högsta oktobervärde från 2005. När nu två månader återstår av året finns det enligt NOAA en hög sannolikhet att 2014 blir det varmaste året som observerats (se figur nedan). Hur stor en eventuell marginal till rekordåret 2010 i så fall blir beror på hur pass varma de avslutande månaderna blir. Det är värt att notera att varken 2014 eller 2013 inleddes med någon El Niño vilket var fallet under 2010, 2005, 1998 och 2003. NOAA skriver i sin senaste rapportering att 12-månadersperioden november 2013 till oktober 2014 är den varmaste som observerats.

Bilden visar olika temperaturscenarion för den globala årsmedeltemperaturen beroende på hur varm november och december blir. Klicka på bilden för förstoring. Källa: NOAA.

Österrike, Danmark och Norge kan få rekordvarmt 2014

I bland annat Österrike samt våra grannländer Danmark och Norge kan 2014 mycket väl komma att bli det varmaste året som observerats. Här hemma i Sverige är det ännu för tidigt att avgöra om 2014 blir rekordvarmt. En kall decembermånad kan hindra ett eventuellt rekord. Exempelvis så följdes den milda novembermånaden 2009 av en kall december i praktiskt taget hela landet.

24 november, 2014

Tiondels eller hundradels grader i Sverigemedeltemperaturen?

Den homogeniserade Sverigemedeltemperatur som presenteras i klimatindikatorn temperatur anges med en noggrannhet på en tiondels grad. Det är den noggrannhet med vilken lufttemperaturen observeras och med vilken månadsmedel- och årsmedeltemperaturen för enskilda stationer presenteras.

Den globala medeltemperaturen brukar däremot anges med en noggrannhet på en hundradels grad. Borde vi även ange Sverigemedeltemperaturen med hundradels grader?

Klimatindikatorn temperatur är avsedd att följa eventuella långsiktiga förändringar i temperaturen. Dessa kan komma att uppgå till flera grader under det här århundradet och då spelar ju hundradelarna ingen större roll i det långa loppet. Men vi får inte glömma bort att det finns ett medialt ”tävlingsmoment” inblandat. Med stor sannolikhet kommer 2014 att bli ett mycket varmt år, och det kan nog dyka upp önskemål att vi försöker bestämma den exakta rangordningen med hjälp av hundradels grader. Tangeringar är inte så populära, lika litet som oavgjorda matcher i sportens värld där man gärna tar till förlängningar och straffavgöranden.

Den som laddat ner serien med homogeniserade Sverigemedeltemperaturer från SMHIs hemsida och studerat dem noga, har kanske redan anat att hundradelarna nog finns någonstans i bakgrunden trots att de inte syns. Förutom Sverigemedeltemperaturen anges en avvikelse från medelvärdet 1961-1990 samt ett utjämnat långtidsmedelvärde av denna. Detta utjämnade långtidsmedelvärde anges på en hundradels grad när, och med ett litet trick kan man även få den icke-utjämnade avvikelsen med hundradelar. Om man nämligen dubbelklickar på avvikelsen så får man upp den i hundradels grader.

 

På så sätt kan man lista sig till att det skiljer 0,15° i årsmedeltemperatur mellan de två varmaste åren 1934 och 1938. Det fungerar inte att dubbelklicka på själva årsmedeltemperaturen för att få fram hundradelarna, men jag kan avslöja att 1934 har 6,73°, 1938 har 6,58° och det tredje varmaste året 1990 har 6,55° i årsmedeltemperatur.

19 november, 2014

Vindstatistik och vindrekord

I SMHIs rapport Vindstatistik för Sverige 1961-2004 (Alexandersson, 2006) finns statistik för ett antal mätstationer runtom i landet. För åtta stationer (Falsterbo, Hanö, Ölands norra udde, Måseskär, Gotska Sandön, Svenska Högarna, Holmögadd och Bjuröklubb) med data under denna period gäller att den observerade medelvindhastigheten under åren 1961-2004 genomgående var som högst under oktober till februari samt lägst under månaderna april-augusti.

Medelvindhastighet i m/s vid automatstationen på Ölands södra udde för januari till december för perioden 1991-2004. Uppgifterna bygger på värden från Alexandersson, 2006.

Svenska vindrekord

Den allra högsta medelvind under 10 minuter som registrerats vid en svensk kuststation från 1951 och framåt är 40 m/s ute vid Ölands södra grund den 17 oktober 1967. I fjällen är den högsta uppmätta medelvinden från den 16 november 2013 då Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen rapporterade 47 m/s i samband med stormen Hildes framfart.

När det gäller byvindsrekorden är dessa i allmänhet från mitten av 1990-talet då ett betydande antal automatstationer upprättades runt om i landet. Dock finns äldre byvindsvärden från vissa flygplatser. Med reservation för detta är den allra högsta uppmätta byvinden över ett intervall om två sekunder vid en svensk kuststation 43 m/s vid Hanö den 3 december 1999. I fjällen har Tarfala byvindsrekorden för alla månader utom november. Där uppmättes en byvind på 81 m/s den 20 december 1992.

I Kunskapsbanken finns en fullödig statistik över de svenska vindrekorden för samtliga månader.

I artikeln Stormar i Sverige kan den som är intresserad läsa mer om några av de mest minnesvärda oväder (till exempel Yrväderstisdagen 1850, Julstormen 1902 och Gudrun 2005)  som dragit fram över vårt land.

Varför mer vind under höst och vinter?

Lågtrycken på våra breddgrader får sin energi från de existerande temperaturskillnaderna mellan pol och ekvatorn. Denna skillnad är som störst under höst- och vintermånaderna då lågtrycken oftast är som mest intensiva. Under sommarmånaderna är denna temperaturskillnad väsentligt mindre.

Lugnt väder vanligast i inlandet

Hur ofta är det närmast helt vindstilla? I Falsterbo vid Skånes sydkust råder ”lugnt väder” (mindre än 0,3 m/s) i endast omkring 1% av årets dagar (omkring 3-5 dagar per år). Värdena avser normalperioden 1961-1990. Nästan lika få tillfällen per år (cirka 4-8 dygn) är det närmast helt vindstilla ute vid Holmögadd vid Västerbottens kustland. I Särna i norra Dalarna som ligger i en dalgång är förhållandet annorlunda. Där förekommer ”lugnt väder” oftast under vintern med i medeltal 38 dygn (42%) av vinterns 90 dagar medan det under sommaren vanligen är lugnt i 26 (28%) av de 92 dygnen från 1 juni-31 augusti. Värt att notera är att den gällande standardhöjden för vindmätningar är 10 meter över marken. I vissa fall är det av praktiska skäl inte möjligt att mäta på denna höjd och man har därför tvingats placera mätaren på en annan höjd.

Förklaringen till skillnaden mellan inland och kust ligger i att det under främst vintern ofta förekommer längre perioder med kraftigare inversioner med svaga vindar. Inversioner förekommer även under sommarnätterna men är då betydligt svagare och löses snabbt upp när morgonsolen värmt på någon timme eller två. Lugnt väder förekommer då oftast i vindskyddade dalgångar där temperaturerna kan bli mycket lägre jämfört med omgivningen. Särna är ett typexempel på en vindskyddad dalgång.

14 november, 2014

Nu sjunger sommaren på sista versen…

Idag skriver vi den 14 november i almanackan men längst ner i Sydsverige så håller den meteorologiska sommaren fortfarande stånd. Nu ser det dock ut som att den seglivade sommaren anno 2014 till slut kommer att tacka för sig och ersättas med meteorologisk höst även längst ner i söder. Följande SMHI-stationer har ännu inte fått meteorologisk höst:

Läs mer

13 november, 2014

Kalla dalgångar i fjällen

Den gångna natten var säsongens hittills kallaste med knappa -28 grader i Nedre Soppero. Men det har varit rejält kallt på många håll i norra Norrland tack vare att ett högtryck som här gett klart väder och svaga vindar. De flesta har väl hört att kall luft är ”tyngre” än varm luft och att det finns klassiska ”köldhål” som ofta har kallt på vintern och att dessa ligger i dalgångar eller andra låga punkter i förhållande till sin omgivning. Satellitbilden här nedan från den gångna natten visar med all tydlighet att det faktiskt förhåller sig på just det sättet. Det är en så kallad IR-bild där förhållandevis varma ytor blir mörka och kalla ytor blir ljusa. Notera hur väl dalgångarna i fjällkedjan syns som ljusa grenar. T.ex. Rapadalen i Sarek och Visttasvaggi vid Kebnekaisemassivet syns tydligt. I bilden är även stationerna Nikkaluokta och Tarfala utmarkerade för att visa på den stora lokala variation i temperatur som ofta uppstår vid sådana här vädersituationer. Kl 6 i morse rapporterade Nikkaluokta vid lägsta änden av Visttasvaggi -26,4 grader och samtidigt hade Tarfala, högre upp i Kebnekaisemassivet -11,4 grader, alltså 15 graders skillnad. (Klicka på bilden för att förstora.)

IR-satellitbild från NOAA klockan 03:44 torsdag 13 november 2014. Ljusa områden är kalla, mörka områden varma. Varmt i detta avseende är tex de öppna sjöarna Akkajaure och Torneträsk i fjällen med en vattentemperatur på strax över 0 grader.

6 november, 2014

Rekordsen höst & rekordlång sommar i Lund

Den meteorologiska sommaren håller ännu stånd på sina håll i södra Götaland. Efter en liten undersökning står det klart att Lund kommer att få en rekordsen höst i år. Sedan mätningar med maximi- och minimitermometrar inleddes där 1881 har man aldrig haft en så sen höst där. Det tidigare rekordet för sommarens sista datum i Lund var den 3 november vilket inträffade 2001. Detta är för övrigt det enda tidigare kända tillfället som den meteorologiska sommaren i Lund hängt kvar in i november.

Den meteorologiska sommaren anlände i år till Lund redan på påskaftonen den 19 april vilket var mycket tidigt då sommarens normala ankomstdatum till Lund annars är den 10 maj (avser nuvarande normalperiod 1961-1990). Då det nu är troligt att den 4 november blev årets sista sommardag där kan vi nu konstatera att Lund haft sommar i sammanlagt (minst) 200 dygn. Detta överträffar därmed Lunds näst längsta sommarperiod från år 2000 som varade i 197 dygn. Det året kom sommaren den 18 april och varade fram till den 31 oktober.

Hur länge orkar sommaren hålla sig kvar?

Även om det nu med stor sannolikhet till sist ser ut att bli meteorologisk höst i Lund väntas den meteorologiska sommaren dröja sig kvar längs Sydsveriges kusttrakter. För att meteorologisk höst skall anses råda måste dygnsmedeltemperaturen vara lägre än 10,0° under fem dygn i följd. Det allra senaste datumet jag hittills funnit att den meteorologiska sommaren varat vid någon SMHI-station är den 14 november vilket inträffade 2005 ute vid Måseskär. Hur länge den meteorologiska sommaren håller sig kvar i Sverige följs enklast på årstidskartan.

31 oktober, 2014

Sommaren håller i sig när extremt mild inledning av november väntas i Sydsverige

Under tisdagen noterades för årstiden extremt höga temperaturer i den södra halvan av landet. På flera håll rapporterades temperaturer på 16-17 grader, exempelvis i Stockholm, Hudiksvall, Sundsvall, Linköping och Norrköping. I främst södra Norrland har det med största sannolikt inte varit lika varmt så pass sent i oktober sedan regelbundna temperaturmätningar inleddes där under andra halvan av 1800-talet. Hade värmen anlänt några dagar senare hade det blivit nya novemberrekord på många håll för stationer med mer än 100-åriga mätserier. En ny portion med rejält mild luft väntas till helgen och början av nästa vecka och det kära läsare är bland annat vad dagens blogginlägg handlar om! Dessutom diskuteras den meteorologiska sommarens fortsatta öde i Sydsverige.

Läs mer

29 oktober, 2014

2014 kan bli rekordvarmt år både globalt och lokalt i södra Sverige

Enligt NASA, NOAA (National Oceanographic Atmospheric Agency) och japanska JMA (Japanese Meteorological Agency) blev september 2014 globalt sett rekordvarm. Därmed finns en reell möjlighet att 2014 på global nivå blir det varmaste året som observerats sedan slutet av 1800-talet. Allt hänger på hur varma årets avslutande månader blir. Figuren nedan visar att sannolikheten är stor att 2014 antingen blir det varmaste eller näst varmaste året som observerats.

NOAAs prognos för hur varmt 2014 blir globalt beroende på hur varma de avslutande månaderna oktober-december blir. Källa: NOAA.

2014 – rekordvarmt år på sina håll i södra Sverige?

Som blogginläggets rubrik antyder så finns en realistisk chans att det även här hemma i södra Sverige för några stationer med långa mätserier kan bli fråga om att 2014 blir det varmaste året som observerats. Utfallet av detta beror självklart på hur pass varmt det blir i november och december. Oktober har hittills (1-27/10) i allmänhet varit 1,5°-3° varmare än normalt i Götaland och södra Svealand. Förutsatt att dessa avvikelser står sig månaden ut kan vi göra en uppskattning av hur stora överskott som krävs i november-december för att 2014 skall bli rekordvarmt.

Jag har här valt ut sju stationer som alla har en lång mätserie i min lilla undersökning. De sju är Falsterbo, Lund, Borås, Halmstad, Göteborg, Uppsala och Stockholm. Utifrån hur oktober varit hittills har jag räknat fram den samlade temperatursumman för den 1 januari till och med den 31 oktober. Därefter har jag kollat normalvärdena för november och december för att se hur stort temperaturöverskott som krävs under årets avslutande månader för att det skall bli nytt rekord för året som helhet. Resultatet kan ni se i tabellen nedan.

Den första kolumnen i tabellen säger hur stor den samlade temperatursumman för perioden 1/1-31/10 varit. Här har jag beräknat månadsmedelvärdet för oktober för att få en uppfattning om hur stor summan är så värdet ska inte ses som hugget i sten. I den andra kolumnen står stationernas samlade normalvärde för november och december utifrån referensperioden 1961-1990. Inom parentesen har de enskilda månadernas normalvärden redovisats. I kolumn 4 visas hur stor temperatursumman varit under det varmaste året samt årsmedeltemperaturen inom parentes. I den sista kolumnen anges ett ungefärligt värde för hur stor avvikelsen behöver vara för att stationen skall få ett nytt rekord i årsmedeltemperatur. Klicka på bilden för förstoring.

Som tabellen tydligt visar finns det en betydande sannolikhet att 2014 som helhet blir det varmaste året som observerats för Falsterbo, Lund, Göteborg och Borås. För Halmstad, Stockholm och Uppsala är sannolikheten däremot betydligt lägre.

Årsmedeltemperatur på minst 10,0° i Falsterbo?

Ifall både november och december blir normala kommer årsmedeltemperaturen för Falsterbos del att bli minst 10,0°. Att en svensk station haft en årsmedeltemperatur på minst 10,0° har bara inträffat en enda gång på drygt 150 år, nämligen 1990 vid Helsingborg (+10,0°) och Malmö (+10,1°). Den senaste prognosen indikerar en mild inledning av november i södra Sverige.

Det varmaste året för Sverige som helhet inträffade 1934 (läs mer om detta i kunskapsbanken under ”klimatindikator”). Huruvida 2014 blir det varmaste året för hela Sverige återstår att se. I nuläget är det alltför tidigt för att se hur utfallet blir. Det är först i slutet av november som vi har en möjlighet att ge en prognos för hur varmt 2014 som helhet blir för Sverige.