21 januari, 2015

Ny väderregim, nya prognosutmaningar

2015 inleddes med en ostadig period. Stora temperaturkontraster mellan sydliga och nordliga breddgrader och en kraftig, västlig jetström på Atlanten medförde flera djupa lågtrycksutvecklingar. Vinden låg då till stor del i fokus i våra prognoser och gav upphov till flertalet klass 2 varningar. Små förändringar i lågtryckets prognostiserade bana och dess utveckling gav stora konsekvenser för hur kraftig vinden skulle bli och vilka områden som skulle beröras av det kraftigaste vindbandet. Flertalet av lågtrycken utvecklades snabbt precis innan de drog in över Skandinavien vilket gjorde prognoserna svårbedömda.

Tillfälligt stop i lågtryckstrafiken

Nu har lågtrycksaktiviteten, åtminstone tillfälligt, avtagit på Atlanten och en högtrycksblockering ger ett tillfälligt stopp i lågtryckstrafiken västerifrån, se bild nedan. Högtrycket (som i marknivå) har centrum över Finland och västra Ryssland dominerar vädret över norra Sverige, medan gamla och diffusa lågtrycks- och frontsystem långsamt rör sig upp med snöfall över södra Sverige. En situation med helt andra prognosutmaningar än i den stormiga inledningen av året.

En analys av det storskaliga väderläget natten den 20/1. Bilden till vänster visar jetströmmen som för närvarande går runt det Skandinaviska högtrycksblocket. Till höger syns temperaturen på 850-hPa-nivån.

En analys av det storskaliga väderläget natten den 20/1. Bilden till vänster visar jetströmmen som för närvarande går runt det Skandinaviska högtrycksblocket. Till höger syns temperaturen på 850-hPa-nivån.

 

 

Läs mer

20 januari, 2015

Vinter i nästan hela landet

Efter den kalla julhelgen erövrade den meteorologiska vintern praktiskt taget hela landet. Undantaget var delar av de kustnära områdena i Götaland där kylan inte förmådde uppfylla SMHIs villkor för meteorologisk vinter.  Sammanlagt rör det sig om 14 stationer dit den meteorologiska vintern inte anlänt ännu.

De stationer där hösten helt säkert ännu huserar är för Skånes del Falsterbo, Skillinge, Helsingborg och Hallands väderö. I Blekinge är det Hanö och Karlskrona-Söderstjerna som ännu har höst. Stationerna Rörastrand, Måseskär och Väderöarna i Bohuslän, Vinga i Västergötland, Östergarnsholm och Fårösund på Gotland samt slutligen Ölands södra udde. Utklippan i Blekinges skärgård har sannolikt också fortfarande höst men där förekom avbrott under de kalla dygnen i slutet av december.

Hösten kan övergå i vår

Än finns det tid för den meteorologiska vintern att erövra hela Sverige. Det tidigaste datum som den meteorologiska våren kan anlända är den 15 februari. För att så skall ske krävs att dygnsmedeltemperaturen under sju dygn håller sig över 0,0° för vart och ett av dessa dygn. I Falsterbo där man normalt sett bara har vinter under ett par veckor är det inte alldeles ovanligt att hösten har övergått i vår då den riktiga kylan lyst med sin frånvaro. För perioden 1961-2014 har det hänt 12 gånger att vintern uteblivit helt i Falsterbo. Majoriteten av dessa tillfällen, 10 fall, har inträffat efter 1987. Senaste gången var 2008 då december-februari blev extremt mild i södra Sverige. Övriga två tillfällen härrör 1973 och 1975. Antalet år med utebliven vinter i Falsterbo lär knappast bli mindre förekommande i framtiden.

Ny chans för vintern under vecka

Det för årstiden milda eller mycket milda väder som hittills rått i södra Sverige under januari har nu börjat ersättas av lite kallare och mer vinterlikt väder vilket ökar sannolikheten för att åtminstone några av de 14 nämnda kuststationerna kan få meteorologisk vinter. Hur det går med den saken återkommer jag till.

20 januari, 2015

Molnbyggen

Nej, det här blir inte ett inlägg om hur moln byggs upp. Sydväst om Leksand i Dalarna finns det en sjö som heter just Molnbyggen och bilden nedan visar en vacker soluppgång över sjön där några pimpelfiskare väntar på det stora nappet.

Soluppgång över sjön Molnbyggen, den 5 jan 2015. FOTO: Lars Leksén.

 

14 januari, 2015

Mer om Sverigemedeltemperaturen 2014

Hur den så kallade Sverigemedeltemperaturen beräknas finns beskrivet i artikeln Sverigemedeltemperatur.

Sverigemedeltemperaturen ligger till grund för vår klimatindikator för temperatur samt för utsagan att 2014 är det hittills varmaste året i Sverige.

En invändning kan vara att det är en övervikt av stationer i södra Sverige.

Stationer som ligger till grund för beräkning av Sverigemedeltemperaturen

Som framgår av kartan är det ungefär 10 stationer i norra Sverige och 25 stationer i södra Sverige. En anledning att det blivit på det sättet är att beräkningen baseras på stationer med mycket långa mätserier och dessa är fler till antalet i söder än i norr.

För att få en helt korrekt jämförelse mellan 2014 och det tidigare varmaste året 1934, så skulle man helst vilja göra om mätningen 1934 med nuvarande instrumentering och stationsplaceringar.

Men detta låter sig inte göras. Vädret år 1934 är bokstavligt talat borta med vinden!

Det som återstår är statistiska metoder. För att i någon mån kompensera för att vi har 25 stationer i söder och 10 stycken i norr , så har jag viktat de 10 nordliga stationerna med faktorn 2,5.

Hur förhåller sig då år 2014 jämfört med år 1934?

För det första så sänks Sverigemedeltemperaturen i absoluta tal, vilket inte är så konstigt när stationer i norr får högre vikt. För år 2014 sänks den från 6,91° till 5,81°

För år 1934 sänks medeltemperaturen från 6,73° till 5,73°.

2014 framstår alltså fortfarande som det varmaste året nationellt, men marginalen har minskat från 0,18° till 0,08°.

Låt oss för säkerhets skull även kontrollera det tredje varmaste året 1938, eftersom 1938 i allmänhet var ett varmare år längst i norr än 1934.

För 1938 ändras medeltemperaturen från 6,58° till 5,72°. Det vill säga 1938 hamnar fortfarande på tredje plats, men skillnaden mellan 1934 och 1938 minskar från 0,15° till blygsamma 0,01°.

7 januari, 2015

Norrsken även söderut i landet

Norrsken (Aurora borealis) förekommer tämligen ofta över norra Sverige men att man även kan se det vackra ljusskådespelet så långt söderut som i Götaland är betydligt ovanligare. Men så var faktiskt fallet sent i söndags kväll då Norrsken kunde ses ända ner till Göteborgstrakten. Den vackra bilden nedanför är däremot tagen i Stockholm. Vill du läsa mer om norrsken?

Norrsken över Stockholm med Kungsholmen och Stadshuset i förgrunden. Bilden är tagen söndag 4 januari 2015, klockan 23:38. FOTO: Andreas Thomée

 

20 december, 2014

Jaha, blir det någon vit jul?

Ja, det är nog en av de vanligaste frågorna man får som meteorolog under december månad. Tidigt i december blir ofta svaret något i stil med den klimatologiska statistiken som säger att julen blir vit från norra Dalarna och vidare norrut, bortsett en bit upp längs med Norrlandskusten.

Men när antalet dagar fram till jul nu drastiskt minskat ska vi ta en titt på förutsättningarna för en vit jul detta år och prognoserna i allmänhet dagarna kring julafton. Bilden nedan visar dagens prognos för julafton, klockan 13:00. (Klicka på bilden för att se den större)

Prognoskarta för julafton, klockan 13.

Läs mer

19 december, 2014

2014 sannolikt rekordvarmt år i stora delar av södra Sverige

December har så här långt varit mild eller i norr mycket mild. Emellertid ser det nu ut som att kalluften kommer att röra sig söderut i nästa vecka. Detaljerna är däremot mycket osäkra och de i södra Sverige som hoppas på en vit jul får vänta och hoppas. Från Dalälven och norrut ser det dock ut att bli en vit julafton. Statistik över hur de vita jularna fördelat sig för ett antal orter runt om i landet på juldagens morgon finns att beskåda i KB-artikeln ”Julväder”.

Som bekant så finns det en betydande chans att 2014 blir det varmaste året som observerats för Sverige som helhet vilket Sverker skrev om i sitt inlägg ”Följ Sverigemedeltemperaturens utveckling fram till årsskiftet!” med tillhörande prognos. Framför allt är det i Götaland som de gamla årsrekorden hänger löst. I ett inlägg i slutet av oktober undersökte jag förhållandena för sju stationer och beräknade hur stor avvikelse som skulle krävas för ett nytt årsrekord.

Jag har nu återigen undersökt hur läget ser ut, nu med fler stationer. Samtliga stationer i undersökningen har cirka 100 års mätningar eller mer på nacken. Utfallet är givetvis beroende på hur årets avslutande dygn blir men jag har ändå gjort en uppskattning av hur pass troligt det förefaller att respektive station kommer att slå sitt gamla rekord i årsmedeltemperatur. Stationer som fetmarkerats är dem jag bedömt har 99% sannolikhet att antingen slå eller i vart fall tangera det gällande rekordvärdet. Slutligt besked om detta väntas först efter Trettonhelgen.

Tabellen visar de stationer som har en realistisk möjlighet att slå eller tangera sina gamla rekord i årsmedeltemperatur. Kolumn 1 anger station samt startår inom parentes. I kolumn 2 ges det preliminära medelvärdet för perioden 1 januari t.o.m den 18 december. I kolumn 3 visas den beräknade dygnsmedeltemperaturen som krävs under perioden 19-31 december för att stationen skall slå sitt gamla årsrekord. I kolumn 4 ses motsvarande temperatur men då för en tangering av rekordvärdet. Slutligen visas det gällande rekordvärdet för respektive station samt det år detta inträffade. Klicka på bilden för förstoring.

Som synes så dyker även ett par norrländska stationer upp i tabellen här. Av dessa har Bjuröklubb i Västerbotten sannolikt störst chans att slå sitt gamla årsrekord. Där är det för närvarande isfritt vilket hjälper till att hålla upp temperaturerna.

Lund och Falsterbo nya medlemmar i exklusiv skara?

Som framgår av tabellen finns det flera stationer som så här långt har haft en årsmedeltemperatur över 10,0°. Att årsmedeltemperaturen når minst 10,0° vid en svensk station har bara inträffat en enda gång tidigare, nämligen 1990. Då var det Helsingborg och Malmö som nådde upp i 10,0° respektive 10,1°. Årets avslutande dygn kommer att minska antalet stationer men med reservation för detta har följande stationer i sydvästra Götaland chansen att få en årsmedeltemperatur på minst 10,0°:

Falsterbo, Lund, Malmö, Helsingborg, Hallands Väderö (Skåne) Karlskrona-Söderstjerna (Blekinge), Nidingen (Halland), Vinga, Göteborg (Västergötland) och Måseskär (Bohuslän).

Efter Trettonhelgen kan vi förhoppningsvis redovisa vilka stationer som hamnade i denna exklusiva klubb. I framtiden lär dock skaran stationer komma att utökas i takt med ett allt varmare klimat.

Rekordslakt i Danmark

Enligt danska DMI står det klart att 2014 kommer att bli det varmaste året som observerats. DMI skriver att den landstäckande årsmedeltemperaturen ser ut att hamna på 10,0°. Det gamla rekordet härrör från 2007 då Danmarks årsmedeltemperatur var +9,5°. Onekligen en rejäl putsning av det förra rekordet. I dessa sammanhang är annars skillnaden liten, bara 0,1-0,2° som mest. Utifrån gällande normalperiod 1961-1990 har DMI räknat fram att en årsmedeltemperatur på 10,0° inträffar 1 gång på 700 år under naturliga förhållanden. Tas dessutom hänsyn till den pågående uppvärmningen kommer så här pass höga årsmedeltemperaturer att inträffa ungefär vart 18 år.

Gubbveckan snart slut – därefter stundar ljusare tider!

Fruntimmersveckan i juli är allom bekant för de flesta men det finns faktiskt även en inofficiell ”Gubbvecka” då det i den nuvarande kalendern enbart förekommer manliga namn den 14-23 december. I år, precis som ifjol, har vecka 51 infallit så att det inte förekommit ett enda kvinnligt namn i almanackan. Även nästa år är vecka 51 enbart fylld av herrnamn. Hur som helst så återstår nu bara två dagar av en av årets mörkaste veckor innan det börjar vända igen under julveckan. Klockan 0:03 på måndag den 22 december infaller vintersolståndet. Därefter vänder det långsamt mot ljusare tider, något som säkerligen uppskattas av många!

18 december, 2014

En julprognos med spaning efter kyla

Med en knapp vecka kvar till julafton är väderprognoserna av stort intresse för många och jag ska därför försöka ge en djupare analys av det aktuella läget. I Norrland har en viss vinterkyla redan etablerat sig och på många håll ligger ett snötäcke. I söder lyser kung Bore däremot med sin frånvaro. Under innevarande vecka ser det inte ut att ske någon större förändring i det övergripande väderläget. Däremot kan vi ana en intressant tendens till lite annorlunda storskaligt strömningsmönster i slutet av våra 10-dygnsprognoser. Ett mönster som ökar sannolikheten för lite kallare väder över Sverige under slutet av julhelgen (troligen inte innan julafton), något som jag tänkte diskutera mer i det här inlägget.

Läs mer

15 december, 2014

Följ Sverigemedeltemperaturens utveckling fram till årsskiftet!

Det råder ingen tvekan om att 2014 kommer att bli ett mycket varmt år. Frågan är bara hur varmt?

I vår klimatindikator för temperatur visas stapeldiagram över den svenska temperaturens variation sedan år 1860.

Som underlag för klimatindikatorn har vi den så kallade Sverigemedeltemperaturen.

Sverigemedeltemperaturen är ett medelvärde av temperaturen vid 35 stationer med mycket långa mätserier. Stationer med riktigt långa mätserier har en tendens att vara fler i södra Sverige än i norra. Det är även fler sådana vid kusten än i inlandet. Trots detta visar Sverigemedeltemperaturen god överensstämmelse med den medeltemperatur som man får om man delar in Sverige i ett stort antal rutor och ger samma vikt åt varje ruta. Detta beskrivs närmare i artikeln Sverigemedeltemperatur.

Varje dag fram till nyår (möjligen med undantag av julhelgen) kommer SMHI att presentera en prognos över årets slutliga Sverigemedeltemperatur baserad på ett par olika statistiska antaganden.

Prognos över Sverigemedeltemperaturen 2014 baserad på data fram till den 14 december

Diagrammet visar hur prognosen över Sverigemedeltemperaturen har utvecklats under de två första veckorna i december.

Den blå kurvan visar var vi hamnar om medeltemperaturen för resterande dygn i december är lika hög som den varit under de hittillsvarande dygnen. De två första veckorna i december har varit milda eller mycket milda och det är kanske inte så sannolikt att det fortsätter riktigt lika milt. Därför kan man nog anta att denna kurva kommer att sjunka efterhand.

Den röda kurvan baseras på antagandet att resterande dygn i december i genomsnitt ligger kring normaltemperaturen för december (1961-1990). Lite förenklat kan man säga att den kurvan kommer att sjunka när/om det blir mer blått än rött på kartorna med dagliga temperaturavvikelser.

Oavsett vilket scenario som inträffar så kommer de båda kurvorna att alltmer närma sig den slutliga Sverigemedeltemperaturen för 2014 ju närmare vi kommer nyår. Som jämförelse har vi lagt in Sverigemedeltemperaturen för de tre hittills varmaste åren, nämligen 1934, 1938 och 1990.

Vad är sannolikheten att vi får ett nytt rekord för Sverigemedeltemperatur?

Om man tittar på diagrammet i skrivande stund (15 december) så är det frestande att redan nu utropa ett nytt rekord. Men jag är en luttrad och försiktig herre, och jag har lärt mig att inte räkna in några rekord i förskott.

Tänk om vi får lika kallt som under det klassiska köldutbrottet mellandagarna och nyårsafton 1978! Då kan marginalen till tidigare rekordvärden hastigt minska.

Mer bestämda besked går inte att ge förrän vi börjar få egentliga väderprognoser som sträcker sig fram till årsskiftet.

Skulle marginalen vara mycket liten så kan vi få vänta någon eller några veckor efter årsskiftet innan vi kan säga något helt säkert. Detta eftersom en av de i Sverigemedeltemperaturen ingående 35 stationerna endast rapporterar data i efterhand. Även för en del övriga stationer kan data saknas för ett eller flera dygn.

11 december, 2014

God natt Kiruna!

Igår, den 11 december, gjorde polarnatten sitt intåg i Kiruna. Nästa gång solen går över horisonten där är i början av januari 2015. I Sveriges nordligaste bofasta by, Keinovuopio, gick solen under horisonten den 2 december. Helt mörkt blir det dock inte dygnet runt i norr. Mitt på dagen är det ljust några timmar men solen befinner sig då under horisonten.

Årets vintersolstånd infaller den 22 december

Mörkret fortsätter nu att vandra söderut den kommande veckan. Nästa vecka, som för övrigt är en ren ”gubbvecka”, är den sista som dagarna fortfarande blir kortare. Årets längsta natt, vintersolståndet infaller i år klockan 0:03 måndagen den 22 december. Så de som vaknar på morgonen den 22 kan göra det med den trevliga tanken att det vi därefter återigen långsamt går mot ljusare tider

Sista gången vintersolståndet infaller med kombinationen ”22/12-jämnt årtal” detta sekel

Vintersolståndet inträffar för närvarande den 21 december under skottår och året efter skottår samt den 22 december det tredje och fjärde året i skottårscykeln. I år 2014 är det sista gången det här århundradet som vintersolståndet inträffar den 22 december det tredje året i skottårscykeln. Från och med år 2018 inträffar vintersolståndet den 21 december även det tredje året i skottårscykeln. Därmed kommer de år vintersolståndet infaller den 22 december att ha en udda slutsiffra.