31 augusti, 2015

Sällsynt orkanvarning för Kap Verde-öarna

Under söndagen bildades säsongens sjätte tropiska storm, namngiven Fred, precis utanför västra Afrika. Amerikanska National Hurricane Center (NHC) klassade Fred som en tropisk storm när den befann sig på longitud 18,9°W. Att tropiska cykloner når tropisk stormstyrka så långt österut på Atlanten är ovanligt. Det finns bara ett fåtal kända fall då tropiska cykloner nått tropisk stormstyrka öster om longitud 20°W. Bara två av dessa har med säkerhet bildats längre österut än Fred. Ginger i oktober 1967 (tropisk storm vid 18,1°W) samt en icke namngiven tropisk storm i september 1988 (tropisk storm vid 18,5°W). Före satelliternas intåg finns även ett fall från år 1900 då NHC bedömt att en tropisk storm bildades på longitud 18,5°W. Statistik över tropiska cykloner på Atlanten finns från 1851 och framåt.

 

Prognoserad bana för orkanen Fred utfärdad klockan 11 svensk tid den 31 augusti. Källa: National Hurricane Center.

Under måndagen klassades Fred som en kategori 1 – orkan av NHC. Den senaste prognosen från NHC indikerar att Fred kan komma att göra en direktträff på de nordligare delarna av Kap Verde-öarna under måndag kväll. Förutom orkanvindar riskerar befolkningen där även att utsättas för kraftiga regn. Kap Verde-öarna har ett övervägande torrt klimat med en årsnederbörd på omkring 250 mm, mer i höglänt terräng. I värsta fall kan Fred lokalt komma att bringa närmare ett helt års nederbörd på bara något dygn. Därmed finns en hög risk för livshotande översvämningar och jordskred. Därtill följer en stormflod vilket också kan ge upphov till översvämningar vid kusterna. Övärlden har en befolkning på drygt 525 000. Enligt orkanspecialisten Eric Blake på NHC finns inget tidigare fall med en tropisk orkan så långt österut av det tropiska Atlanten.

Fred följs och övervakas av National Hurricane Center.

Karta över Kap Verde-öarna. Källa: Wikipedia.

”Kap Verde-orkaner”

De mest fruktade av alla tropiska orkaner på Atlanten är de så kallade ”Kap Verde-orkanerna”. Dessa bildas ofta i närheten av övärlden men gör mycket sällan någon inverkan på själva öarna. Däremot tenderar dessa orkaner att vara intensiva, långlivade och till ytan stora. I genomsnitt bildas två stycken varje år under augusti och september. I sällsynta fall kan de även uppträda i juli och oktober. Två exempel på Kap Verde – orkaner är Ivan (2004) och Allen (1980) vilka båda nådde Saffir – Simpsonskalans högsta nivå, kategori 5.

Sällsynta trillingorkaner i östra och centrala Stilla havet

I östra och centrala Stilla havet är orkanaktiviteten just nu mycket livlig med tre namngivna orkaner, Ignacio, Jimena och Kilo. Under söndagen var samtliga tre under en tid kategori 4 – orkaner. Enligt orkanspecialisten Philip Klotzbach på Colorado State University, via twitter, är det första gången som två orkaner i centrala Stilla havet varit så kallade ”major hurricanes” (kategori 3-5) samtidigt. Under måndagen hade dock Ignacio nedgraderats till kategori 3 medan både Jimena och Kilo bibehållit kategori 4 – status.

Under måndagen fanns tre "major hurricanes" (kategori 3-5) i östra och centrala Stilla havet. Orkanernas namn har markerats med rött. Källa: NOAA.

27 augusti, 2015

Stormen Erika möjligt hot mot Florida

Säsongens femte tropiska storm på Atlanten, namngiven Erika, bildades under måndagen. Erika har sedan dess rört sig snabbt på en västnordvästlig bana och enligt amerikanska National Hurricane Center (NHC) väntas Erika under det kommande dygnet passera Små Antillerna och Puerto Rico. Tropisk stormvarning är utfärdad för dessa områden. Därefter pekar det mesta på att Erika rör sig vidare mot Bahamas under söndagen för att sedan närma sig Florida i början av nästa vecka. Små förändringar i stormbanan under de kommande dagarna kan avgöra ifall Erika missar Florida eller om fler områden kan komma att drabbas av stormens framfart.

Läs mer

27 augusti, 2015

Lågtrycksdominans och risk för kraftigt regn

Efter en regnig och sval julimånad har stora delar av augusti dominerats av en mäktig högtrycksblockering som gett sol och högsommarvärme runt om i landet. Nu har blockeringen dock brutits ner och det är åter lågtryck från Atlanten som dominerar väderbilden.

Regnvarningar

I skrivande stund är ett regnområde på väg åt nordost över Sverige och i samband med det har vi regnvarningar utfärdade från Bohuslän och i ett stråk vidare upp över Norrland. Regnet hänger ihop med ett lågtryck på Atlanten och en kallfront som är på väg åt nordost över landet. Framför fronten har en sydvästlig luftström fört med sig varm och fuktig luft upp mot Sverige, något som kan ge förutsättningar för kraftigare regninslag och rikliga regnmängder.

Kraftig jetström

I samband med fronten finns dessutom ett kraftigt vindmaximum högre upp i atmosfären, en så kallad jetstreak, som under dagen rört sig in mot Sydsverige, se figur nedan. Områden med jetstreaks är ofta extra intressanta områden eftersom det i samband med dessa bildas områden där luften konvergerar och andra områden där den divergerar. Det medför i sin tur att man i lägre luftlager (under området med konvergens och divergens) får områden med sjunkande respektive stigande luft. En jetstreak kan alltså bidra till att forcera luft till att stiga, vilket i sin tur är en förutsättning för att bilda moln och nederbörd. I de områden där varningarna är utfärdade (från Dalsland, Värmland och upp över Norrland) kan även den stigande terrängen bidra till att luften hävs.

En satellitbild från i dag, torsdag kl 11, överlagrad med radar, marktrycket reducerat till havsytans nivå och jetströmmen på 300 hPa.

En satellitbild från i dag, torsdag kl 11, överlagrad med radar, marktrycket reducerat till havsytans nivå och jetströmmen på 300 hPa.

Svårt med placeringen av de kraftigaste stråken

Kombinationen av varm och fuktig luft i lägre luftlager tillsammans med inverkan från kallfronten och jetstreken ger alltså förutsättningar för inslag av kraftigare stråk med regn, något som också antytts i våra nederbördsprognoser. Det bör dock påpekas att det är mycket svårt att prognostisera exakt var de kraftiga stråken hamnar i lägen som detta. Små förändringar i utgångsläget kan medföra stora konsekvenser för placering och utveckling av de kraftiga stråken med regn.

Fortsatt lågtrycksdominans med plats för solglimtar

I prognosen kommer nya lågtryck att passera landet i nästa vecka och det ser ut att bli både blött och relativt svalt. Mellan de passerande lågtrycken ser det dock ut att bli en del solglimtar, precis som i den vackra läsarbilden nedan, tagen och inskickad av Uno Bengtsson i Asarum i Blekinge.

21 augusti, 2015

Ovanligt sena årshögsta i norra Norrland

Vädret i augusti har hittills varit varmt, soligt och torrt i hela landet. Maj, juni och juli var övervägande kyliga. I så gott som hela Götaland, Svealand samt södra och mellersta Norrland kommer ändå de första dagarna i juli att bli årets varmaste. Den 2 juli observerades 32,8° i Forse i Ångermanland vilket sannolikt blir årets högsta temperatur för Sverige som helhet.

I norra Norrland fick man däremot inte ta del av högsommarvärmen i början av juli. Där är det först nu som temperaturerna har orkat röra sig upp mot 25°. Torsdagen den 20 augusti hade exempelvis Piteå i Norrbotten 27,6°, Kvikkjokk-Årrenjarka (Lappland) 27,3° medan Vidsel i södra Lappland var varmast i landet med 27,7°. För samtliga dessa stationer gäller att torsdagens värde är det högsta som uppmätts hittills i år. Det är dock inte omöjligt att fredagen kan bli ytterligare någon tiondel varmare på sina håll i norr. Att årets högsta temperatur observeras under andra halvan av augusti är ovanligt.

Läs mer

5 augusti, 2015

Hur kunde juli bli varmare än normalt?

Vi har fått en del reaktioner från besvikna semesterfirare som inte för sitt liv kan begripa hur vi kan påstå att juli månad faktiskt var lite varmare än normalt.

Det har vi inte påstått heller. Detta gällde inte hela Sverige utan endast den sydöstra delen av landet. Om någon har generaliserat så är det i vart fall inte SMHI.

Medeltemperaturens avvikelse från det normala i juli 2015.

Temperaturöverskotten i sydost var tämligen små, i allmänhet mindre än en grad. Som framgår av temperaturavvikelsekartorna för tidigare julimånader så får man i stort sett gå tillbaka till juli 2007 för att finna en kyligare julimånad i de områden som i år hade ett visst temperaturöverskott.

Det var i huvudsak de fem-sex första dygnen som skapade temperaturöverskotten. Då var det dock osedvanligt varmt med de högsta temperaturerna på minst 20 år på flera håll. Resten av månaden var det dominans för kyligt väder med inslag av enstaka varmare dagar, vilket framgår av de dagliga avvikelsekartorna.

Till saken hör att vi fortfarande jämför med referensperioden 1961-1990 när vi talar om normalvärden. Och under den perioden fanns det ett antal tämligen bedrövliga somrar som drog ner normalvärdena. Jag behöver bara nämna exempelvis 1962, 1977 och 1987 för att minnesgoda läsare ska börja huttra.

31 juli, 2015

Det nuvarande svenska automatstationsnätet fyller 20 år på lördag

SMHIs första automatstation var Östergarn på Gotland varifrån vi har data sedan den 1 november 1965. Under de följande årtiondena skedde utbyggnaden av automatstationsnätet ganska långsamt. Det enda undantaget var ett mycket tätt nät av automatstationer i Östergötland och omgivande landskap i mitten av 1980-talet. I den formen blev dock detta nät ganska kortvarigt.

Men i mitten av 1990-talet genomfördes en genomgripande  omstrukturering av det svenska nätet av väderstationer. De flesta manuella väderstationerna ersattes av automatiska stationer. Det så kallade klimatnätet bestående av stationer som enbart mäter nederbörd och i vissa fall temperatur 1-3 gånger per dygn berördes dock inte. Detta stationsnät är än i dag i allt väsentligt manuellt.

Det var den 1 augusti 1995 som den första gruppen med drygt 30 automatstationer driftsattes. I SMHIs dataarkiv är dessa stationer officiella från midnatt den 1 augusti 1995. Men ska man vara riktigt noga så genomfördes själva driftsättandet i samband med observationerna 10 UTC (klockan 12 svensk sommartid). Jag jobbade den dagen och noterade detta i min dagbok.

Nu på lördag den 1 augusti fyller stationerna alltså 20 år.

Arvika, en i raden av automatstationer som driftsattes den 1 augusti 1995.

I ärlighetens namn ska sägas att det på den tiden fanns meteorologer som var skeptiska, för att inte säga mycket skeptiska, till den här automatiseringen. Men med lite perspektiv på det hela så är i alla fall min uppfattning att det i det stora hela har varit en välsignelse för svensk klimatologi.

Under åren 1995 och 1996 uppfördes omkring 110 automatstationer av nuvarande typ. I vissa fall handlade det om att befintliga äldre automatstationer uppgraderades med ny teknik och dessutom tillkom ytterligare ett antal stationer ägda av andra huvudmän.

Av SMHIs ursprungliga automatstationer är det endast sex som har stängts eller flyttats. Resterande drygt 100 stationer står alla kvar på exakt samma ställe och har observerat olika meteorologiska parametrar en gång i timmen dygnet runt vardag som helgdag. Om vi fortsatt kan behålla merparten av stationerna med oförändrad placering, så kommer den här skatten av meteorologiska data att för varje år bli allt värdefullare.

Sex stationer har stängts eller undergått större eller mindre förflyttningar:

  • Stationen i Göteborg fick en annan placering i staden 1998/99.
  • Utrustningen vid SMHIs station vid Örebro flygplats flyttades 2009 till en nyuppförd automatstation i Kloten i Västmanland. I stället hämtar vi data från flygplatsens egen väderstation.
  • Mätningarna vid kasunfyrarna Almagrundet och Gustaf Dalén upphörde 2010 eftersom fortsatt drift inte var teknisk möjlig där.
  • Automatstationen här vid SMHI i Norrköping flyttades år 2013 ett par hundra meter i samband med byggnationer i närheten.
  • Stationen i Stavsnäs flyttades tidigare i år till Skarpö.

Allt sedan starten av det nuvarande automatstationsnätet 1995 har vi haft insamling av data en gång i timmen. Men om några år kommer vi att få ännu tätare insamling.

Man får komma ihåg att den stora automatiseringen i grunden var ett besparingsprojekt i skuggan av den kärva svenska ekonomin på 1990-talet. Det viktigaste som skulle mätas var inte meteorologiska parametrar utan hur många kronor som kunde sparas. Trots detta blev projektet enligt min mening mycket lyckat.

Visst finns det fortfarande brister hos automatstationerna, kanske främst när det gäller nederbördsmätning. Men de många fördelarna uppväger detta, och jag tycker att automatstationerna är väl värda en tårta på 20-årsdagen!

28 juli, 2015

Sommarbilder

Nu när juli lider mot sitt slut och det ostadiga sommarvädret alltjämt håller Skandinavien i sitt grepp så får man göra sitt bästa genom att tänka tillbaka till månadsskiftet då vi faktiskt hade riktigt soligt och varmt väder, om än endast några få dagar. Under just den perioden var det flera av er läsare som skickade in vackra sommarbilder och nedan följer två av dessa.

Vackra Härjångsdalen i Jämtland, den 28 juni. FOTO: Josia Hort

 

Marö kupa, söder om Arkösund. Den 1 juli. FOTO: Henric Bundy

 

26 juli, 2015

Blött veckoslut i Sverige, men det hade kunnat vara värre.

I skrivande stund ligger det för årstiden rätt djupa lågtrycket centrerat över Svealand med huvuddelen av regnet över södra och mellersta Norrland.

Väderläget klockan 14 den 26 juli 2015

När regnet under lördagsdygnet främst låg över södra Sverige så uppmättes på 24 timmar som mest 35 mm i Mollsjönäs i Västergötland och i Onsala i Halland. Malmö fick 33 mm, varav 18 mm på en kvart mellan klockan 19.30 och 19.45 på lördagskvällen i samband med åskskurar.

Även om detta långtifrån är några rekordmängder, så blir det ändå ofantliga mängder vatten totalt över Sveriges yta som framgår av Johans inlägg.

Det lägsta lufttrycket hittills över svenskt område är 991,5 hPa i Kloten i Västmanland klockan 16 på söndagseftermiddagen. Vi behöver dock bara gå tillbaka till det lågtryck som passerade över södra Norrland den 8 juli i år för att finna aningen lägre lufttryck för en julimånad.

I Sydsverige får vi däremot gå fyra år tillbaka för att finna ett djupare lågtryck i juli. I exempelvis Helsingborg var lufttrycket 995,2 hPa natten mot söndag, vilket är det lägsta i juli där sedan 23 juli 2011.

Det absolut lägsta lufttrycket i Sverige 977,1 hPa uppmättes i Ulricehamn den 9 juli 1931 i samband med den så kallade ‘juliorkanen’. Detta oväder upplevde för övrigt historikern Hans Villius i sin barndoms Kalmar, vilket han berättat om i ett TV-program.

I går gav lågtrycket, som i Tyskland fick namnet Zeljko, mycket kraftiga vindbyar vid den holländska Nordsjökusten. Stationen Ijmond hade full storm i medelvind med 26 m/s och orkanbyar på 33 m/s. Den närliggande stationen Ijmuiden var inte långt efter med 25 m/s i medelvind och vindbyar på 32 m/s. Enligt den holländska vädertjänsten är det första gången på 15 år som man där haft en fullvärdig storm i juli månad.

Väderläget klockan 14 den 25 juli 2015

 

26 juli, 2015

Hjälmarens volym

Nära nog så mycket regn föll igår över södra Sverige. När naturen spänner musklerna kan man inte låta bli att imponeras, även om många mer än gärna hellre haft soligt och varmt just nu.

regn

Medelvärdet och medianvärdet av den nederbördsmängd som samtliga våra stationer i Götaland och Svealand rapporterade nu på morgonen den 26 juli var 16 mm. Om vi antar att denna fördelning är representativ för hela Götalands och Svealands yta så föll här totalt 2,7 biljoner liter vatten under det senaste dygnet. Det är nästan lika mycket vatten som hela Hjälmaren, Sveriges fjärde största sjö, rymmer!

3579 badkar

Nederbördsområdet fortsätter nu vidare norrut över landet och ser faktiskt ut att kunna ge snarlika mängder även här. Om vi då leker med tanken att det även här kommer att regna i genomsnitt 16 mm över den totala ytan så kommer helgens omfattande nederbördsområde ha dumpat 7,2 biljoner liter vatten över Sverige. Det är lika mycket vatten som om varje enskild invånare i Sverige fyller var sitt standardbadkar 3579 gånger!

Om man även betänker att stora delar av våra grannländer också fått mycket regn så början man inse vilka otroliga mängder vatten sådana här vädersystem innehåller och omfördelar. Imponerande minst sagt!

 

 

23 juli, 2015

Rejäl rotblöta väntas under helgen

Som om det inte hade varit nog med lågtryck och regnväder den här sommaren, så väntas ett nytt omfattande regnområde dra upp över stora delar av Sverige under veckoslutet.

Prognoserat väderläge klockan 14 på lördag den 25 juli

På lördag beräknas ett lågtryck tillsammans med ett omfattande lågtryck dra in med början över Götaland. Det fortsätter sedan på en bana vidare upp över landet.

Prognoserat väderläge klockan 14 på söndag den 26 juli

På söndag beräknas lågtrycket ha sitt centrum över Svealand med ihållande och kraftigt regn över framför allt Svealand och södra Norrland. Åska kan ytterligare späda på regnmängderna. Kring det för årstiden rätt djupa lågtrycket väntas blåsigt väder med ostvindar över mellersta Norrland och västvindar över Götaland.

Jag kommer själv att hoppa in på prognostjänst under lördag och söndag, så då uppdaterar jag bloggen med statistik över lågtryckets verkningar.

Det är alltid svårt att prognosera regnmängder i detalj så följ gärna utvecklingen på

Meteorologens kommentar och Varningar.