Nu visar även analyserna från National Snow and Ice Data Center (öppnas i nytt fönster) att årets sommar blir den isfattigaste som uppmätts i Arktis när det gäller havsisen. Redan den 15 augusti gick universitetet i Bremen med att ett nytt ”all-time-low” hade slagits, vilket jag skrev om i ett tidigare blogginlägg.

26 augusti återstod 4,10 miljoner kvadratkilometer havsis enligt NSIDC. Det tidigare minimirekordet var 4,17 miljoner km² och det sattes 18 september 2007. Med andra ord kan årets smältsäsong mycket väl pågå i ytterligare drygt 3 veckor. Under augusti har utbredningen av is minskat med i genomsnitt ca 75 000 km² per dygn, vilket är nästan dubbelt så snabbt som den normala takten i augusti; 40 000 km². Om nuvarande avsmältningstakt fortsätter en bit in i september kan alltså mycket väl så lite is som storleksordningen 3 miljoner kvadratkilometer återstå.

Idag, 28 augusti, (eller möjligen i morgon) lär med andra ord vara den första dagen som mindre än 4 miljoner km² havsis återstår.

I bilden ovanför, som är tagen från NSDICs analys (öppnas i nytt fönster), ser du isutbredningen i år jämfört med det tidigare rekordåret 2007 samt 1980 som är det år i statistiken som har störst utbredning. Inlagt är även medelvärden för perioderna 1979-2000 och 1981-2010.

Men årets smältsäsong måste inte fortsätta 2-3 veckor in i september, som 2007. Förra sommaren, som är det tidigare näst isfattigaste året i statistiken, nåddes minimat 4,33 km² redan den 9 september.

Du kan även läsa tidigare blogginlägg om Arktis: ”Trösklarna i Arktis” beskriver tre olika självförstärkande återkopplingar. ”Den arktiska dödsspiralen” beskriver hur snabbt även havsisens tjocklek minskar i Arktis.

Nätterna blir allt längre nu och solen står lägre på himlen. Områden med dimma och dimmoln blir vanligare och ligger dessutom kvar längre på förmiddagarna. Och på prognoskartorna börjar vi meteorologer hålla utkik efter de första höststormarna…

Även om det fortfarande är meteorologisk sommar i så gott som hela landet börjar det märkas att sommaren går mot sitt slut. I kalendern räknar vi oftast september, oktober och november som höstmånaderna, men klimatologiskt kommer hösten i genomsnitt ner till Svealand först i slutet av september och den når inte Sydsverige förrän i mitten eller slutet av oktober.

Kartan här till vänster visar genomsnittligt datum för höstens ankomst. Den kommer från en utförlig artikel i Kunskapsbanken om hösten. Den meteorologiska definitionen för höst är att dygnsmedeltemperaturen ska ligga under 10° minst fem dygn i streck. När den väl har gjort det säger man att hösten ankom det första av de fem dygnen. Än så länge i år (t o m 23 augusti) har det bara blivit höst i fjällkedjan, men det har varit hösttemperaturer de senaste dagarna i norra Norrlands inland så hösten lär ta ett stort kliv söderut och österut rätt snabbt. Du kan följa höstens ankomst på en sida som uppdateras automatiskt varje dag.

En första genomgång av sommarens temperaturer pekar på att vi i Sverige inte haft någon tropisk natt den här sommaren – och sannolikheten är låg för att det ska inträffa så här sent på året när nu nätterna snabbt blir allt längre. De enda åren då tropiska nätter förekommit i september är 1997 och 2002, så rent statistiskt är det fortfarande inte helt uteslutet med en sen tropisk natt. Men vädermodellerna har däremot inte med någon antydan om så varma nätter den kommande veckan…

Definitionen för tropisk natt är att temperaturen inte sjunker under 20°. I kunskapsbanken hittar du en utförlig artikel om tropiska nätter och från den artikeln kommer bilden nedan.

Senaste tillfället då vi hade en sommar utan tropiska nätter är alltså 1998, medan vi året innan hade rekordmånga; 30 st. Som man ser av figuren var det däremot ganska vanligt på 60-, 70- och 80-talen med somrar utan tropiska nätter. Det kan delvis bero på ett något varmare klimat sedan dess, men beror antagligen även på att vi idag har fler observationsplatser.

En av de tropiska nätterna som inträffade under förra årets sommar (2011) är lite extra intressant. Dels för att den inträffade i Lappland, och det är mycket ovanligt med tropiska nätter så långt norrut. Men dessutom för att det redan lite senare på dagen blev ”kallare”. I Gällivare sjönk aldrig temperaturen under 20° natten till 30 juni, men när svalare luft kom in på dagen sjönk temperaturen till 19,2° kl 20. Meteorologiskt delar vi ibland upp dygnet som ”dag” kl 08-20 och ”natt” kl 20-08, och nästan alltid inträffar maxtemperaturen på ”dagen” och mintemperaturen på ”natten”, men vid just det här tillfället blev det alltså ett undantag.

Trots att det fortfarande är cirka en månad kvar av smältsäsongen i Arktis visar dagens uppdatering av analysen från Universitetet i Bremen att det nu är kvar lika lite is i Arktis som de tidigare rekordåren 2007 och 2011. För att göra en liknelse med de olympiska spelen är det väl som om Usain Bolt hade sprungit 100 meter på under 8 sekunder…

National Snow & Ice Data Center som jag har refererat och länkat till i tidigare bloggar om Arktis har en något försiktigare analys. Men de skriver att 2012 redan är bland de 4 isfattigaste somrarna, trots att det alltså återstår cirka en månad av smältsäsongen. En anledning till den mycket snabba minskningen av is nu i början av augusti kan ha varit den storm som drog upp över Arktis, även om NSIDC i sin artikel om just den stormen skriver: ”Sea ice extent dropped rapidly between August 4 and August 8. While this drop coincided with an intense storm over the central Arctic Ocean, it is unclear if the storm prompted the rapid ice loss.” (De externa länkarna öppnas i nya fönster.)

Jag har i tidigare blogginlägg skrivit om känsligheten i Arktis och risken för självförstärkanske återkopplingar. ”Trösklarna i Arktis” beskriver tre olika återkopplingar. De tre kanske ska kompletteras med en ökad risk för just sommarstormar, som i sin tur kan snabba på avsmältningen. ”Den arktiska dödsspiralen” beskriver hur snabbt även havsisens tjocklek minskar i Arktis.

Att analyserna från de olika instituten skiljer sig åt beror på att bland annat på att instituten får sina data från olika satelliter. Det kan ni läsa mer om i SMHIs sammanfattning av förra årets isläge.