Varning klass 1, Sverige
Vi närmar oss slutet av mars och solen börjar påverka dagstemperaturerna allt mer. Hela landet är dock täckt av en förhållandevis kall luftmassa vilket ger riktigt låga nattemperaturer och begränsar maxtemperaturerna. Faktum är att vi med den aktuella luftmassan över Sverige förmodligen inte kan få speciellt mycket varmare än drygt 5 plusgrader, oavsett hur soligt det är. Jag ska försöka förklara hur det hänger ihop.
Kategoriarkiv: Okategoriserade
Vårdagjämningen 2013 i kylans tecken
Idag den 20e mars 2013 är det vårdagjämning då dag och natt är ungefär lika långa men ute är det inga vårkänslor närvarande. Faktum är att prognoserna antyder att det finns en möjlighet att något av dygnen torsdag, fredag samt kanske även lördag kan bli så kallade isdygn vilket i så fall är rekordsent. Det enda senare isdygnet som inträffat efter den 20 mars sedan 1961 är den 22 mars 1978 då hela Sverige hade 0,0°C eller lägre vilket är definitionen på ett isdygn. Skulle lördagen den 23 mars bli ett isdygn så är det i så fall det senaste som vi känner på minst 53 år. För den som hoppas på ett isdygn kan man följa utvecklingen på antingen observationer samt främst kustobservationer vilka uppdateras ca 40 min efter varje hel timme. Dock så är det först klockan 20.00 som vi vet besked om det blivit ett isdygn isdygn då det senaste dygnets max/min-värden presenteras på hemsidan. Om samtliga stationer då haft en maximitemperatur på 0,0°C eller lägre så är saken klar.
Vad händer med snöovädret?
Sedan i slutet av förra veckan har våra prognoser konsekvent talat om risken för ett eventuellt snöoväder som troligen skulle drabba delar av södra Sverige idag och imorgon. I fredags skrev jag även ett blogginlägg om det aktuella prognosläget, se här. Grunden till ovädret var en lågtrycksutveckling över kontinenten, i fredagens inlägg beskrev jag utvecklingen så här: ”Om vi direkt hoppar fram några dagar i väderutvecklingen så är det på måndag riktigt mild luft som strömmar upp över Medelhavet, Italien och vidare upp mot Österrike och Ungern. I gränsen till lite kallare luft som finns längre västerut över Frankrike och Tyskland utvecklas ett lågtryck. Det är detta lågtryck som väntas ge riktigt besvärligt väder i södra Sverige då det under fördjupning, natten till tisdag, snabbt drar upp över Polen och norra Tyskland.”
Vad har hänt sen?
Jämfört med tidigare prognoser fanns redan igår en antydan till att det kraftigaste stråket med snöfall skulle gå lite sydligare än vad som tidigare var prognostiserat. Risken för att kraftigt och ihållande snöfall skulle drabba Skåne var dock fortfarande överhängande och prognosen för de friska eller hårda vindarna var väldigt stabila. Om vi bedömer att sannolikheten är mer än 50% för att ett varningskriterium ska uppfyllas så ska vi gå ut med en varning. En varning betyder alltså inte att vi är helt säkra på att händelsen vi varnar för ska inträffa, utan snarare att vi bedömer att det finns en överhängande risk för att händelsen ska inträffa.
Risk för snöoväder till vårdagjämningen
Det för årstiden mycket kalla vintervädret över Sverige består och den storskaliga cirkulationen över norra hemisfären fortsätter att vara präglad av mäktiga högtrycksblockeringar med stora meridionala förskjutningar av varma och kalla luftmassor (läs mer här). Tidigare i veckan rapporterades snöfall från södra Frankrike och nu strömmar rejält mild luft norrut över Grönland, idag har bland annat flera stationer på södra Grönland observerat regn och 4-5 plusgrader. För Sveriges del finns ingen riktig mildluft i sikte utan det är snarare stor risk att ett ordentligt snöoväder kan beröra södra Sverige under tisdag och onsdag i nästa vecka, alltså lagom till vårdagjämningen.
Fortsatt bistert vinterväder
Årets påskhelg infaller redan i slutet av mars. Det är dock två veckor dit och mycket kan hända på den tiden. Dagens modellkörning sträcker sig fram till nästa helg. En ”bra” prognos håller som bäst omkring 8 dygn idag. Ibland är det dock svårt att göra en god prognos 1-2 dagar framåt i de fall då väderläget är särskilt svårbedömt. Modellerna är i nuläget eniga om att det kalla vintervädret väntas bestå minst en vecka framåt. Mildare luft från kontinenten kommer att försöka sig på en attack i nästa vecka men i nuläget ser det ut som att ett mycket mäktigt högtryck över norra Ishavet orkar hålla emot och putta undan den mildare luften. De riktigt långa prognoserna indikerar dessutom att kylan kan hålla i sig ända fram till påskhelgen men så långa prognoser är behäftade med en hög grad av osäkerhet.
Säsongslägsta i mars?
Som jag skrev i gårdagens inlägg blev den egentliga vinterns (december-februari) lägsta temperatur måttfulla -38,5° uppmätt i Kvikkjokk-Årrenjarka på juldagen 2012. Med en så pass måttlig minimitemperatur är chansen ganska god för att vi kan få se en lägre minimitemperatur nu i mars även om detta inte tillhör vanligheterna.
Senaste gången detta hände var i mars 2008 då extremt kall luft drog ner över norra Sverige lagom till påskhelgen. På påskdagen den 23 mars uppmättes då -41° i Nikkaluokta i Lappland, för övrigt den lägsta temperatur som observerats så sent på säsongen.
Om vi begränsar oss till efter andra världskriget 1945 och framåt så har det förutom 2008 även inträffat 2005, 1971, 1962, 1949 och 1947 att vinterns lägsta temperatur uppmätts i mars. I mars 1971 och 1947 var minimitemperaturen dessutom extremt låg. Den 1 mars 1947 hade Bölestrand i Jämtland -45,2°. Än värre var det den 4 mars 1971 då Vuoggatjålme i Lappland uppmätte -45,8° tillika svenskt köldrekord för mars.
Sedan åtminstone 1920 och framåt finns det inget fall då säsongens lägsta temperatur observerats redan i november. Dock förefaller det troligt att detta hände vintern 1890/1891 då slutet av november bjöd på sträng kyla. Den 24-26 november 1890 uppmätte Vittangi -43,0° vilket även är gällande svenskt köldrekord för november.
Vår nu även i sydöstra Sverige!
Det är många som har längtat, men nu är våren äntligen här även i Götaland, må vara att det inte är något större område som avses. För några stationer i sydöstra Sverige kan SMHI nu konstatera att den meteorologiska våren anlände till stationerna Hästveda och Kristianstad (Skåne), Karlshamn, Hanö, Bredåkra och Utklippan (Blekinge) samt Ölands södra och norra udde den 24-25 februari. I södra Norrland utökades området med vår under fredagen då Östersund haft vårtemperaturer sju dygn i följd. Dit anlände våren den 23 februari mot normala 11 april.
Ost- och nordostvindar, igen!
Kombinationen av ett högtryck över norra Skandinavien och ett lågtryck sydost om landet ger i skrivande stund friska och kalla nordostvindar med snöbyar in över Östersjölandskapen. Denna vädertyp har redan vid ett flertal tillfällen beskrivits här i bloggen. Att detta är ett återkommande ämne beror dels på att jag personligen tycker att det är en intressant vädertyp. Men vid en närmare analys av hur denna vintern hittills har varit så framgår det också att just ostvindar har varit ovanligt frekventa under denna vintersäsong, något som bland annat gett avtryck i de aktuella snödjupen.
Ingen vår i sikte än!
Även om det nu på årstidskartan varit vårtemperaturer i ett par dygn i främst de kustnära områdena i södra Sverige så är det ingen meteorologisk vår i sikte än på ett tag. Kalluft från norr väntas ha dragit ner över hela landet till på onsdag med fortsatta vintertemperaturer som väntas hålla i sig minst veckan ut. Falsterbo i sydligaste Skåne får normalt sett vinter den 15 februari medan Malmö får vår den 22/2. I SMHIs kunskapsbank kan den vetgirige läsa mer om våren. Där kan man också se hur vårens medeltemperatur för hela Sverige stigit allt mer under de senaste 150 åren.
I det här blogginlägget har jag valt att titta på när den meteorologiska våren anlänt till Stockholm då dess temperaturserie är lite mer än 250 år lång.
Orkanen Sandy – en tillbakablick på orkansäsongen 2012
Härom dagen släppte amerikanska National Hurricane Center (NHC) sin slutliga rapport om samtliga tropiska cykloner som bildades på Atlanten under 2012. I rapporten går meteorologerna igenom samtliga data och ibland händer det att den ursprungliga klassificeringen av en tropisk cyklon ändras. Så var exempelvis fallet med orkanen Emily som år 2005 från början klassades som en kategori 4 på den så kallade Saffir-Simpsonskalan. Vid återanalysen efter orkansäsongens slut kom NHC fram till att Emily under en kort period varit en kategori 5 – orkan. Detta medförde att Emily blev den första juliorkanen på Atlanten att nå kategori 5.