I förra veckan skrev jag ett inledande inlägg om väderspråket och nu tänkte jag att vi skulle titta lite närmre på några, av oss meteorologer, vanligt använda uttryck samt ge några exempel på hur dessa uttryck ska tolkas. Ytterligare information om väderspråket kan du hitta här.

Vad som är väsentligt att veta är att man enligt internationell praxis beskriver/observerar molnhimlen i åttondelar. En klarblå himmel har alltså 0/8 moln och är det mulet så är det 8/8 moln på himlen. Enbart med denna vetskap så blir flygresan genast mer informativ då någon av piloterna (oftast) någon gång längs rutten brukar berätta hur vädret på destinationen är. Clear sky (molnfritt, 0/8), Few clouds (1-2/8), Scattered clouds (3-4/8), Broken sky (5-7/8) eller Overcast (mulet, 8/8).

Nu kör vi lite vanliga uttryck för molnighet:

• Klart till halvklart (0-5/8 moln)
• Soligt (0-4/8)
• Omkring halvklart (2-6/8)
• Halvklart till mulet (3-8/8)
• Växlande molnighet (1-7/8 moln, men under prognostiden ska molnigheten växla med minst 4/8. Typiskt för fina sommardagar med klara mornar och kvällar, men med cumulusbildning under dagen.)
• Molnigt, eller mycket moln (5-7/8, observera att molnigt alltså inte är detsamma som mulet.)
• Mulet (8/8)

Läs hela artikeln: Läs mer →

Växlande molnighet, molnigt, lokalt någon skur. Alla har hört dem, termerna i väderspråket. Många kanske till och med känner sig bekväma med att använda dem, men hur många vet egentligen vad innebörden av dem är?

Väderspråket kan se väldigt olika ut. Allt från flygets kodspråk via den lite strama, klassiska sjörapporten i P1 till TV-meteorologernas ledigare stil. En skeppare som befinner sig på ett blåsigt Skagerrack vill bara ha kort fakta, medan man hemma i tv-soffan kanske bara behöver lyssna med ena örat och se med ena ögat få att bilda sig en uppfattning om prognosen.

I grund och botten handlar det om att förmedla samma information, men i olika förpackningar. Det är dock väldigt viktigt att de termer, som tagits fram och definierats sedan lång tid tillbaka, används korrekt av oss meteorologer. Växlande molnighet kanske din granne tolkar annorlunda än du själv, men för en meteorolog ska det bara finnas en tolkning.

I nästa vecka ska vi gå igenom en del av alla dessa termer och förklara innebörden av dem.

Så har det blivit dags att gå igenom den sista klassen av moln, nämligen de låga molnen. De har en molnbas som, vanligtvis, ligger under 2000 m och är uppdelande i fyra huvudtyper som vi ska gå igenom nu.

• Stratocumulus

Om man ser till ett helt år så är den vanligaste molntypen i Sverige just stratocumulus. Molnet består av små vattendroppar och kallas ofta för ”valkmoln” på grund av dess utseende med molnflak som ofta har rundad undersida och plattare ovansida. Kan lätt förväxlas med det medelhöga altocumulus, men molnelementen upplevs större i ett stratocumulustäcke. Molnet bildas på flera olika sätt, t ex att låga stratusmoln under dagen stiger och övergår till stratocumulus. Eller att det finns ett inversionsskikt så att cumulus, istället för att fortsätta växa vertikalt, breder ut sig horisontellt i ett stratocumulustäcke. Om molnet har tillräckligt stor vertikal utsträckning kan nederbörd falla, men då endast med låg intensitet.

Läs hela artikeln:

Läs mer →