Medan många människor, främst i vår södra landsända, ondgör sig över att våren 2013 på många håll där är sen finns det också positiva nyheter med årets kalla marsmånad. På ett par platser i södra Sverige är det mer eller mindre klart att nya rekord i antal solskenstimmar kommer att slås. För Göteborgs och Borlänges del är rekordet redan nu slaget. Bägge stationerna har dock en kort mätserie vilka startade 1983 respektive 1987. I Norrköping där mätningarna pågått sedan 1955 kommer rekordet att slås under skärtorsdagen. Även i Östersund och Karlstad med mätserier från 1957 samt 1950 kommer det med stor sannolikhet att bli ett nytt solrekord då solen just nu flödar där.

Mest spännande är läget dock i Stockholm där solmätningarna pågått sedan 1908 och där marsrekordet från 1969 på 231 soltimmar ligger i farozonen. Hittills i mars har solen lyst i 211 timmar där. Allt hänger nu på hur soliga de sista dygnen blir men helt klart är i vart fall att årets mars blir kall men mycket solig i hela Sverige.

Läs mer →

Idag den 20e mars 2013 är det vårdagjämning då dag och natt är ungefär lika långa men ute är det inga vårkänslor närvarande. Faktum är att prognoserna antyder att det finns en möjlighet att något av dygnen torsdag, fredag samt kanske även lördag kan bli så kallade isdygn vilket i så fall är rekordsent. Det enda senare isdygnet som inträffat efter den 20 mars sedan 1961 är den 22 mars 1978 då hela Sverige hade 0,0°C eller lägre vilket är definitionen på ett isdygn. Skulle lördagen den 23 mars bli ett isdygn så är det i så fall det senaste som vi känner på minst 53 år. För den som hoppas på ett isdygn kan man följa utvecklingen på antingen observationer samt främst kustobservationer vilka uppdateras ca 40 min efter varje hel timme. Dock så är det först klockan 20.00 som vi vet besked om det blivit ett isdygn isdygn då det senaste dygnets max/min-värden presenteras på hemsidan. Om samtliga stationer då haft en maximitemperatur på 0,0°C eller lägre så är saken klar.

Läs mer →

Årets påskhelg infaller redan i slutet av mars. Det är dock två veckor dit och mycket kan hända på den tiden. Dagens modellkörning sträcker sig fram till nästa helg. En ”bra” prognos håller som bäst omkring 8 dygn idag. Ibland är det dock svårt att göra en god prognos 1-2 dagar framåt i de fall då väderläget är särskilt svårbedömt. Modellerna är i nuläget eniga om att det kalla vintervädret väntas bestå minst en vecka framåt. Mildare luft från kontinenten kommer att försöka sig på en attack i nästa vecka men i nuläget ser det ut som att ett mycket mäktigt högtryck över norra Ishavet orkar hålla emot och putta undan den mildare luften. De riktigt långa prognoserna indikerar dessutom att kylan kan hålla i sig ända fram till påskhelgen men så långa prognoser är behäftade med en hög grad av osäkerhet.

Läs mer →

Som jag skrev i gårdagens inlägg blev den egentliga vinterns (december-februari) lägsta temperatur måttfulla -38,5° uppmätt i Kvikkjokk-Årrenjarka på juldagen 2012. Med en så pass måttlig minimitemperatur är chansen ganska god för att vi kan få se en lägre minimitemperatur nu i mars även om detta inte tillhör vanligheterna.

Senaste gången detta hände var i mars 2008 då extremt kall luft drog ner över norra Sverige lagom till påskhelgen. På påskdagen den 23 mars uppmättes då -41° i Nikkaluokta i Lappland, för övrigt den lägsta temperatur som observerats så sent på säsongen.

Om vi begränsar oss till efter andra världskriget 1945 och framåt så har det förutom 2008 även inträffat 2005, 1971, 1962, 1949 och 1947 att vinterns lägsta temperatur uppmätts i mars. I mars 1971 och 1947 var minimitemperaturen dessutom extremt låg. Den 1 mars 1947 hade Bölestrand i Jämtland -45,2°. Än värre var det den 4 mars 1971 då Vuoggatjålme i Lappland uppmätte -45,8° tillika svenskt köldrekord för mars.

Sedan åtminstone 1920 och framåt finns det inget fall då säsongens lägsta temperatur observerats redan i november. Dock förefaller det troligt att detta hände vintern 1890/1891 då slutet av november bjöd på sträng kyla. Den 24-26 november 1890 uppmätte Vittangi -43,0° vilket även är gällande svenskt köldrekord för november.

Det är många som har längtat, men nu är våren äntligen här även i Götaland, må vara att det inte är något större område som avses. För några stationer i sydöstra Sverige kan SMHI nu konstatera att den meteorologiska våren anlände till stationerna Hästveda och Kristianstad (Skåne), Karlshamn, Hanö, Bredåkra och Utklippan (Blekinge) samt Ölands södra och norra udde den 24-25 februari. I södra Norrland utökades området med vår under fredagen då Östersund haft vårtemperaturer sju dygn i följd. Dit anlände våren den 23 februari mot normala 11 april.

Läs mer →

Även om det nu på årstidskartan varit vårtemperaturer i ett par dygn i främst de kustnära områdena i södra Sverige så är det ingen meteorologisk vår i sikte än på ett tag. Kalluft från norr väntas ha dragit ner över hela landet till på onsdag med fortsatta vintertemperaturer som väntas hålla i sig minst veckan ut. Falsterbo i sydligaste Skåne får normalt sett vinter den 15 februari medan Malmö får vår den 22/2. I SMHIs kunskapsbank  kan den vetgirige läsa mer om våren. Där kan man också se hur vårens medeltemperatur för hela Sverige stigit allt mer under de senaste 150 åren.

I det här blogginlägget har jag valt att titta på när den meteorologiska våren anlänt till Stockholm då dess temperaturserie är lite mer än 250 år lång.

Läs mer →

Härom dagen släppte amerikanska National Hurricane Center (NHC) sin slutliga rapport om samtliga tropiska cykloner som bildades på Atlanten under 2012. I rapporten går meteorologerna igenom samtliga data och ibland händer det att den ursprungliga klassificeringen av en tropisk cyklon ändras. Så var exempelvis fallet med orkanen Emily som år 2005 från början klassades som en kategori 4 på den så kallade Saffir-Simpsonskalan. Vid återanalysen efter orkansäsongens slut kom NHC fram till att Emily under en kort period varit en kategori 5 – orkan. Detta medförde att Emily blev den första juliorkanen på Atlanten att nå kategori 5.

Läs mer →

Efter den rekordlåga isutbredningen i september 2012 växte isen i Arktis till sig och har i början av 2013 varit högre än de allra lägsta nivåerna.  Betyder detta då att isen i Arktis har börjat återhämta sig? Ingalunda, ett annat viktigt mått på isen i Arktis är medelistjockleken. Denna är dock svår att uppskatta och är därför behäftad med en högre grad av osäkerhet. Trots detta visar följande graf från Polar Science Center tydligt hur medelistjockleken i Arktis fortsätter att minska. En minskad medelistjocklek medför att när väl avsmältningen i Arktis kommer igång behövs det inte lika stor mängd värme för att smälta bort isen jämfört med tidigare år.

Snart lägre maxistjocklek än ministjocklek än för 20 år sedan

Tittar man på grafen från Polar Science Center finner man att år 1995 var den minsta beräknade medelistjockleken i Arktis omkring 1,6 m. Detta kan jämföras med år 2012 då den största medelistjockleken i Arktis istället var runt 1,7 m. Från grafen kan man även se att det skett en tidsmässig förskjutning för när den beräknade medelistjocklekens maximum inträffat på våren. Från att på 1980- och 1990-talet ha infallit i maj så sker detta numera i april.

Så här års börjar många leta vårtecken. Ett säkert tecken på att våren närmar sig, i alla fall i södra Sverige, är att dygnsmedeltemperaturerna inom kort långsamt börjar vända uppåt igen. Februari är i södra Sverige den statistiskt sett kallaste månaden medan det i norra Sverige istället är januari som abonnerar på denna titel. I Stockholm infaller den statistiskt sett lägsta dygnsmedeltemperaturen den 13 februari då medeltemperaturen för perioden 1756-2012 varit -3,56°. Därefter börjar den normala dygnsmedeltemperaturen så sakteliga stiga och är vid månadsskiftet februari-mars ”bara” -2,5°. Vinter råder just nu i hela landet och i Falsterbo i Skåne väntas den meteorologiska våren normalt sett anlända den 15 februari vilket även är det tidigaste datumet våren kan komma. Längre norrut får man vänta längre på våren. Till Stockholm väntas våren först omkring den 16 mars.  För den som vill läsa mer om våren kan göra det här.

Prognosen pekar på fortsatt kallt vinterväder

Den som hoppas på att den meteorologiska våren skall göra en snabb entré med dygnsmedeltemperaturer över 0°C sju dygn i följd framåt den 15-21 februari lär bli besviken. Vädermodellerna är i nuläget ganska eniga om att vinterkylan väntas bestå ett bra tag framöver som, för att undvika vantolkningar, i dessa sammanhang innebär de kommande 10-14 dygnen. Från och med den 16 februari och framåt kommer vårens kamp upp över landet att kunna följas på SMHIs årstidskarta.

Dagens vårar en västanfläkt jämfört med vårarna på 1800-talet

För den som undrar varför våren inte kommit eller varför det är så ”kallt” kan en tröst vara att sannolikheten för en varm vår är betydligt högre idag jämfört med hur det var under 1800-talet. Som följande graf tydligt visar så har bara fyra av de senaste 25 årens vårar varit kyligare än normalt jämfört med normalvärdet 1961-1990. Annat var det under åren 1860-1900 då endast fem vårar var varmare än normalt. Där var även vårarna 1867, 1877, 1881 och 1888 drygt 4-5 grader kallare än i dagens klimat!