Varning klass 1, Sverige
Den 25 maj var det första dygnet för säsongen då inte någon svensk station rapporterade mätbart snödjup. Man kanske då kan lockas att säga att hela Sverige har barmark eller att det är snöfritt i hela Sverige. Men detta vore en sanning med modifikation. Inget mätbart snödjup innebär att det är barmark eller att marken är täckt till mindre än hälften av snö. Det kan alltså finnas snöfläckar utan att snödjup rapporteras, så är till exempel fallet i Katterjåkk för närvarande. Dessutom mäter vi ju inte snödjup på de högsta höjdnivåerna i fjällen, där det kan finnas snö eller glaciärer året runt. Läs mer
Författararkiv: Sverker Hellström
Marsvädret 2013 globalt – Stora temperaturkontraster
Vi har i flera tidigare inlägg beskrivit det mycket märkliga strömningsmönstret och tryckfördelningen på norra halvklotet under mars. Till exempel i det här inlägget av Mattias.
Detta avspeglas även i temperaturfördelningen över norra halvklotet, där det över stora områden varit betydligt kallare än under en normal marsmånad och på andra håll betydligt varmare.
Avvikelse från normal månadsmedeltemperatur i mars 2013
På den eurasiatiska kontinenten kan man säga att det har gått en gräns ungefär längs 50° nordlig bredd. Norr därom har det nästan undantagslöst varit kallare än normalt, medan det har varit varmare än normalt söder därom. Förhållandevis kallast har det varit kring norra delen av Uralbergen med nästan 10 grader under normal temperatur. Temperaturöverskott av samma storleksordning har man haft i en zon från centrala Kazachstan till nordvästra Mongoliet. Området med varmt eller mycket varmt väder har även omfattat stora delar av Nordafrika.
Även i Nordamerika har det varit stora temperaturkontraster. I centrala och östra USA hade man förra året en exceptionellt varm marsmånad, medan det i år har varit en helt annan väderbild med 2-6 grader under normal temperatur. I nordöstra Kanada och västra Grönland har det däremot varit ovanligt varmt med temperaturöverskott upp mot 10 grader kring Baffin Island. I ryska delen av Arktis har det varit rätt normala temperaturer under mars efter de stora eller mycket stora temperaturöverskott som präglat vintermånaderna.
På södra halvklotet (som är ett ”vattenhalvklot”) får man nästan aldrig lika stora temperaturavvikelser som på norra halvklotet. Där har temperaturen i allmänhet högst legat ett par grader från normalvärdena.
Kallaste aprilnatten i Götaland på 28 år
Det för årstiden kalla vädret fortsätter, och eftersom vi nu kommit in i april månad så får vi slå upp en ny rekordtabell.
Natten till 1 april, annandag påsk, sjönk temperaturen till -14,3° i Horn i Östergötland. Det är den lägsta apriltemperatur som rapporterats från en station i Götaland sedan 1985. Den gången var det som lägst -15,7° i Flahult söder om Jönköping den 11 april. Till det absoluta aprilrekordet för Götaland är det dock långt. Den 4 april 1942 hade Flahult smått otroliga -25,5°. Vid samma tillfälle hade Ramsjöholm i Småland och Forsnäs i Östergötland -25,0°.
Om vi tittar på enskilda stationer så är det några av nattens noteringar som är värda att nämnas:
- Målilla har haft -13,7°, vilket är nytt aprilrekord för en mätserie som startade 1946. Det gamla rekordet var -12,6° från 1957.
- Gladhammar har haft -12,3°. Det är den lägsta apriltemperaturen för serien Gladhammar/Västervik sedan 1955, när det var -15,1°. Det nuvarande läget i Gladhammar är dock lite kallare än inne i Västervik, där stationen låg fram till 1978.
- Jönköpings flygplats har haft -12,9°, vilket är lägsta apriltemperaturen där sedan 1985 då det var -13,3°.
- Norrköping har haft -8,6°, vilket är lägsta apriltemperaturen sedan 1998 då det var -9,0°.
Corioliseffektens mysterier
Nyligen sändes i SVT2 en brittisk serie av BBC om ”Jordklotets mäktiga resa”. Del 2 handlade mycket om corioliseffekten, dvs jordrotationens effekt på rörelserna på jorden, i synnerhet i atmosfären och i haven. I BBC-serien påpekades det särskilt att man inte kan se i ett handfat t ex att vattnet snurrar ner i avloppet åt olika håll, beroende på om det är söder eller norr om ekvatorn. Men nu har en väderintresserad tittare vänt sig till SMHI med en intressant historia.
Kan medelvinden vara högre än byvinden?
Ett intensivt lågtryck kommer att ge mycket blåsigt väder i Sydsverige det närmaste dygnet. I och för sig ser det inte ut att bli riktigt så kraftiga vindar som vi tidigare befarade, men i Skåne och Halland är det ändå risk för stormbyar under torsdagen.
Många som läser den här bloggen brukar nog också följa upp det senaste dygnets högsta vindhastigheter. Där presenteras både de högsta medelvindhastigheterna och byvindhastigheterna.
Någon gång kan det hända att en station har haft högre medelvind än byvind, och vi får då frågor om detta verkligen kan vara riktigt.
Medelvinden bildas genom ett medelvärde under tio minuter och byvinden under två sekunder. Teoretiskt kan medelvinden vara lika hög som byvinden om vinden är helt konstant. Men rent fysikaliskt kan den inte vara högre.
Men det som presenteras är de observerade högsta värdena. Det kan enstaka gånger inträffa att det på grund av bortfall av data eller andra tekniska orsaker inte går att beräkna högsta byvindhastighet under någon period, och av den anledningen kan det bli ett högre värde på medelvinden.
Dessutom finns det en del stationer som inte rapporterar byvind utan bara medelvind.
Katterjåkk leder nu snöligan
Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen har nu gått upp i topp i snödjupsligan med 116 centimeter under torsdagen. Därmed kan ordningen sägas vara återställd.
Säsongen började bra i Katterjåkk med ett ordentligt snötäcke i slutet av oktober, som mest 67 centimeter den 29 oktober.
Men övervägande torrt väder i november och december har gjort att snötäcket under lång tid hållit sig på en i stort sett konstant nivå i Katterjåkk. Det har lämnat utrymme för en del stationer i östra Sverige att turas om i toppen på den nationella snöligan.
Den har periodvis intagits av sådana högoddsare som Kilafors i Hälsingland, Svinhult i Östergötland och Älvkarleby i Uppland. Sedan jultid har Jokkmokk ofta legat i topp.
Men den senaste tiden har lågtryck som gått på en nordlig bana över Ishavet matat på med väst- och nordvästvindar och talrika snöbyar över Lapplandsfjällen. Det har gjort att snödjupet sedan förra fredagen ökat med nästan en halvmeter i Katterjåkk, som nu tagit en väntad tätplats i snödjupsligan.
Väderanalys från den 18 januari då tätt snöfall ökade snödjupet med drygt två decimeter i Katterjåkk.
En av de allra regnigaste nyårsnätterna
Västsverige drabbades av stora mängder regn under nyårsafton. I Halland rapporterade Torup och Havraryd 42 mm och i Västergötland fick Mollsjönäs 35 mm. Tillsammans med snösmältning blev det problem med översvämningar på flera håll.
Många undrar säkert om det någonsin i Sverige har regnat så här mycket under ett nyår. Nej, det har det faktiskt inte, åtminstone inte under det senaste halvseklet.
I och för sig föll ännu lite större nederbördsmängder i samma område vid årsskiftet 1985/86, men den gången kom nederbörden som snö.
Ett annat årsskifte med mycket regn i västra Götaland var 1983/84. Men då var mängderna inte riktigt lika stora som den här gången.
Den förrädiska blidvädershalkan
Traditionellt så utfärdas halkvarningar när det fryser till på våta vägbanor, i samband med underkylt regn eller kraftigt snöfall m.m. Men det finns tillfällen när det kan vara minst lika besvärlig halka, framför allt på småvägar och gångbanor. Jag tänker på när det slår om till blidväder och smältvatten lägger sig som en såphal hinna över isfläckar. Den här typen av halka har nog ofta varit lite underskattad eftersom den inte brukar skapa problem på större vägar som är barplogade och saltade. Men på mindre vägar och gång- och cykelbanor leder den till åtskilliga vurpor. Jag hörde på nyheterna i dag att det är fem gånger fler som dör av fallolyckor än i trafiken i Sverige, så se upp för blidvädershalkan!
Decembervädret i världen så här långt
Vi har haft övervägande negativt NAO-index nu i december, dock inte extremt negativt. Med detta har följt ett rätt fastlåst väderläge med en meridional strömning i atmosfären. Det vill säga på en del håll har kall luft strömmat långt söderut och på andra håll har varm luft utbrett sig norrut.
Det har resulterat i stora temperaturkontraster med temperaturer mycket över de normala på en del håll, och mycket under de normala på andra ställen.
Lågtrycken har rört sig ner på en sydlig bana över Europa, och de mellersta och norra delarna har då hamnat på den kalla sidan. Hårdast har kylan slagit i Osteuropa och Ryssland, där nästan 200 personer frusit ihjäl. Men det har ändå inte varit tillnärmelsevis så bister kyla över Europa som den som rådde i början februari.
På Iberiska halvön och kring Svarta havet har det varit varmare än normalt. I början av månaden strömmade mycket varm luft upp över södra Ryssland. Den 3 december hade arrangören av nästa vinter-OS, den ryska vintersportorten Sochi, hela 23 grader varmt.
Medeltemperaturen för perioden 1-20 december 2012 jämfört med referensperioden 1961-90 (färgskalan visar temperaturavvikelsen för varje grad). Det har i allmänhet inte varit några extrema avvikelser från det normala. Men i södra delen av Skandinaviska fjällkedjan har december lokalt varit cirka 7 grader kallare än normalt. Likande temperaturunderskott har det även varit i Ryssland kring Uralbergen.
Praktiskt taget hela USA har haft mycket varmare än normalt i december. Det gäller inte minst i början av månaden när åtskilliga värmerekord föll i framför allt Mellanvästern. Som exempel kan nämnas Kansas City, Missouri där det var 23,3° varmt den 3 december, vilket tangerade stadens värmerekord för december som stått sig sedan 1939.
Västra Kanada och Alaska har däremot berörts av kallare luftmassor.
Från Klippiga bergen och österut har perioden 1-20 december 2012 ganska allmänt varit minst 5 grader varmare än det normala för referensperioden 1961-90, lokalt upp till 8 grader varmare. I gränsområdena mellan Kanada och Alaska har det däremot varit 6-8 grader kallare än normalt.
Kallare än normalt har det även varit i västra Sibirien med temperaturunderskott på 10-13 grader på sina håll.
Arktis har däremot haft mycket stora temperaturöverskott, vilket nästan börjar kännas tjatigt att konstatera månad efter månad. I de västra delarna av ryska Arktis, där det fortfarande finns stora isfria områden, har december hittills varit cirka 12 grader varmare än normalt.
På sydligare latituder är det ett par tropiska cykloner som tilldragit sig störst uppmärksamhet. Framför allt Bopha som passerade södra Filippinerna i början av december med drygt 1 000 dödsoffer. Även i december förra året krävde en tropisk cyklon drygt 1 000 människoliv på södra Filippinerna. I mitten av december passerade den tropiska cyklonen ‘Evan’ över Samoa och Fiji som en av de kraftigaste tropiska cykloner som berört dessa ögrupper.
Risk för Fåk på Öland
Söndagens snöoväder över Skåne har mattats av. I stället förskjuts zonen med det besvärligaste vädret något norrut. En klass 2-varning är utfärdad för stora snömängder under tisdagsdygnet i Kalmar län, det vill säga Smålandskusten och Öland.
Analys av väderläget klockan 07 den 10 december 2012. Det intensiva lågtrycket rör sig åt sydost, och då vrider vinden på Östersjön upp mot nordost och ökar.
När det snöar kraftigt och blåser hårt på Östersjön så kan Öland drabbas svårt. Över det öppna landskapet kan snön driva fritt omkring och samlas i meterhöga drivor kring husväggar och stengärdsgårdar.
Den här typen av oväder har fått ett eget lokalt namn – Fåk.
Den öländska fåken har nått herostratisk ryktbarhet, inte bara på Öland, utan även på andra håll i Sverige. Även om de genomsnittliga snömängderna inte alltid är så märkvärdiga, så kan det bildas drivor som når upp till taknockarna. På andra håll kan marken ligga helt barblåst. En av de allra värsta öländska fåkarna de senaste hundra åren inträffade den 13 februari 1956.