Varning klass 1, Sverige
De senaste dagarna har riktigt varm luft strömmat in över norra Sverige och nu är Torpshammar, Gubbängen och Mattmar uppe i sex dygn med dygnsmedeltemperatur över noll grader. Kallare luft är på väg ner över landet, men troligen kommer medeltemperaturen att hålla sig över nollan även detta dygn och i så fall har våren alltså redan anlänt till dessa tre norrländska orter, se tidigare inlägg av Johan här. Rakt över södra Sverige låg länge ett högtryck som dels hindrade den allra varmaste luften att ta sig dit, dels gav stabila förhållanden med en svag ostlig vind och ett kallt bottenskikt närmast marken. Under måndagen försköts dock högtryckscentrum en aning västerut. Det gjorde att vinden i Götaland och Svealand kunde vrida till väst eller nordväst och med hjälp av solen fick den milda luften igår ordentligt genomslag på temperaturerna även i söder. På dagen igår steg temperaturen till drygt tio grader på flera ställen i både Götaland och Svealand, allra högst nådde Brovallen (sydligaste Dalarna) med 11.9 grader. Läs mer
Månadsarkiv: februari 2013
Vårvärme
Gårdagen var årets hittills varmaste dag och tillika första dagen för i år som temperaturen nådde över 10 grader i landet. Vart var det då man kunde njuta av dessa behagliga temperaturer? Skåne? Längs med västkusten? Nä, det var i norra Norrland som de tvåsiffriga plusgraderna rapporterades. Av SMHI:s officiella stationer så nådde Piteå, Pite-Rönnskär och Boden alla över 10 grader, varav Piteå var allra varmast med 10,3 grader. Det är den näst högsta februaritemperatur som uppmätts i Piteå sen mätningarna startade där 1859 och slås bara med 0,2 grader av rekordet från i februari 1990. (Klicka på bilden för att få den större)
Karta som visar temperaturen i Sverige igår, tisdag 26 februari kl.13.
Vårens ankomst?
Är det så att även våren är i antågande? Ja det finns faktiskt några få stationer som kan hinna nå fram till den meteorologiska definitionen för vår innan den kallare luften strömmar ner över landet i veckoslutet. Mattmar (Jämtland), Gubbhögen (norra Jämtland) och Torpshammar (Medelpad) har alla haft 5 dygn i rad med en dygnsmedeltemperatur över 0 grader och om någon av dessa når 7 dygn i rad så har våren ankommit dit. Det mest anmärkningsvärda i detta är att samtliga dessa orter ligger i södra Norrland och om nu någon av dem når upp till 7 dygn i rad så är det troligen en av få gånger i modern tid som våren ankommer till Norrland innan sydligaste Sverige fått vår. På fredag vet vi svaret!
Corioliseffektens mysterier
Nyligen sändes i SVT2 en brittisk serie av BBC om ”Jordklotets mäktiga resa”. Del 2 handlade mycket om corioliseffekten, dvs jordrotationens effekt på rörelserna på jorden, i synnerhet i atmosfären och i haven. I BBC-serien påpekades det särskilt att man inte kan se i ett handfat t ex att vattnet snurrar ner i avloppet åt olika håll, beroende på om det är söder eller norr om ekvatorn. Men nu har en väderintresserad tittare vänt sig till SMHI med en intressant historia.
Föhnvindar i håret nästa vecka
Just nu finns ett högtrycksområde med centrum från västra Ryssland, via Sydnorge och ut mot Brittiska öarna. Bilden nedan visar det prognostiserade marktrycket och temperaturen på 2 meters höjd ovanför marken kl. 07 idag, fredag morgon. (Klicka på bilden för att förstora)
Marktryck och temperaturen på 2 meters höjd ovanför marken kl 07 idag, fredag.
Detta utbredda högtrycksområde har sedan några dagar styrt vädret över norra Europa och kommer så fortsätta göra även i början av nästa vecka. För Sveriges del medför detta att vi över landets södra del har ostliga eller nordostliga vindar och till en början låga temperaturer. Högtrycket tvingar lågtrycken på Atlanten att ta en nordligare bana upp mot Spetsbergen och drar då med sig varm luft norrut som nu sveper in över norra Sverige med västvindar. Igår hade t.ex. Kvikkjokk, i mellersta Lapplandsfjällen, +4 grader på eftermiddagen.
Läs hela artikeln: Läs mer
Ost- och nordostvindar, igen!
Kombinationen av ett högtryck över norra Skandinavien och ett lågtryck sydost om landet ger i skrivande stund friska och kalla nordostvindar med snöbyar in över Östersjölandskapen. Denna vädertyp har redan vid ett flertal tillfällen beskrivits här i bloggen. Att detta är ett återkommande ämne beror dels på att jag personligen tycker att det är en intressant vädertyp. Men vid en närmare analys av hur denna vintern hittills har varit så framgår det också att just ostvindar har varit ovanligt frekventa under denna vintersäsong, något som bland annat gett avtryck i de aktuella snödjupen.
Ingen vår i sikte än!
Även om det nu på årstidskartan varit vårtemperaturer i ett par dygn i främst de kustnära områdena i södra Sverige så är det ingen meteorologisk vår i sikte än på ett tag. Kalluft från norr väntas ha dragit ner över hela landet till på onsdag med fortsatta vintertemperaturer som väntas hålla i sig minst veckan ut. Falsterbo i sydligaste Skåne får normalt sett vinter den 15 februari medan Malmö får vår den 22/2. I SMHIs kunskapsbank kan den vetgirige läsa mer om våren. Där kan man också se hur vårens medeltemperatur för hela Sverige stigit allt mer under de senaste 150 åren.
I det här blogginlägget har jag valt att titta på när den meteorologiska våren anlänt till Stockholm då dess temperaturserie är lite mer än 250 år lång.
Orkanen Sandy – en tillbakablick på orkansäsongen 2012
Härom dagen släppte amerikanska National Hurricane Center (NHC) sin slutliga rapport om samtliga tropiska cykloner som bildades på Atlanten under 2012. I rapporten går meteorologerna igenom samtliga data och ibland händer det att den ursprungliga klassificeringen av en tropisk cyklon ändras. Så var exempelvis fallet med orkanen Emily som år 2005 från början klassades som en kategori 4 på den så kallade Saffir-Simpsonskalan. Vid återanalysen efter orkansäsongens slut kom NHC fram till att Emily under en kort period varit en kategori 5 – orkan. Detta medförde att Emily blev den första juliorkanen på Atlanten att nå kategori 5.
Fortsatt minskad istjocklek i Arktis
Efter den rekordlåga isutbredningen i september 2012 växte isen i Arktis till sig och har i början av 2013 varit högre än de allra lägsta nivåerna. Betyder detta då att isen i Arktis har börjat återhämta sig? Ingalunda, ett annat viktigt mått på isen i Arktis är medelistjockleken. Denna är dock svår att uppskatta och är därför behäftad med en högre grad av osäkerhet. Trots detta visar följande graf från Polar Science Center tydligt hur medelistjockleken i Arktis fortsätter att minska. En minskad medelistjocklek medför att när väl avsmältningen i Arktis kommer igång behövs det inte lika stor mängd värme för att smälta bort isen jämfört med tidigare år.
Snart lägre maxistjocklek än ministjocklek än för 20 år sedan
Tittar man på grafen från Polar Science Center finner man att år 1995 var den minsta beräknade medelistjockleken i Arktis omkring 1,6 m. Detta kan jämföras med år 2012 då den största medelistjockleken i Arktis istället var runt 1,7 m. Från grafen kan man även se att det skett en tidsmässig förskjutning för när den beräknade medelistjocklekens maximum inträffat på våren. Från att på 1980- och 1990-talet ha infallit i maj så sker detta numera i april.
”Vårtecken”?
Så här års börjar många leta vårtecken. Ett säkert tecken på att våren närmar sig, i alla fall i södra Sverige, är att dygnsmedeltemperaturerna inom kort långsamt börjar vända uppåt igen. Februari är i södra Sverige den statistiskt sett kallaste månaden medan det i norra Sverige istället är januari som abonnerar på denna titel. I Stockholm infaller den statistiskt sett lägsta dygnsmedeltemperaturen den 13 februari då medeltemperaturen för perioden 1756-2012 varit -3,56°. Därefter börjar den normala dygnsmedeltemperaturen så sakteliga stiga och är vid månadsskiftet februari-mars ”bara” -2,5°. Vinter råder just nu i hela landet och i Falsterbo i Skåne väntas den meteorologiska våren normalt sett anlända den 15 februari vilket även är det tidigaste datumet våren kan komma. Längre norrut får man vänta längre på våren. Till Stockholm väntas våren först omkring den 16 mars. För den som vill läsa mer om våren kan göra det här.
Prognosen pekar på fortsatt kallt vinterväder
Den som hoppas på att den meteorologiska våren skall göra en snabb entré med dygnsmedeltemperaturer över 0°C sju dygn i följd framåt den 15-21 februari lär bli besviken. Vädermodellerna är i nuläget ganska eniga om att vinterkylan väntas bestå ett bra tag framöver som, för att undvika vantolkningar, i dessa sammanhang innebär de kommande 10-14 dygnen. Från och med den 16 februari och framåt kommer vårens kamp upp över landet att kunna följas på SMHIs årstidskarta.
Dagens vårar en västanfläkt jämfört med vårarna på 1800-talet
För den som undrar varför våren inte kommit eller varför det är så ”kallt” kan en tröst vara att sannolikheten för en varm vår är betydligt högre idag jämfört med hur det var under 1800-talet. Som följande graf tydligt visar så har bara fyra av de senaste 25 årens vårar varit kyligare än normalt jämfört med normalvärdet 1961-1990. Annat var det under åren 1860-1900 då endast fem vårar var varmare än normalt. Där var även vårarna 1867, 1877, 1881 och 1888 drygt 4-5 grader kallare än i dagens klimat!
En lång färd över Atlanten
Snabba väderväxlingar med ständiga byten av luftmassa är något som karaktäriserar vädret på mellanbreddgraderna, där vi befinner oss. Senaste tiden har temperaturen pendlat likt en jojo, framför allt i södra Sverige där det har varit plusgrader den ena dagen och minusgrader nästa. Luftmassans ursprung, om det är en polarluftsmassa eller en tropikluftsmassa, är till stor del avgörande för vårt väder och våra temperaturer. Avgörande för luftmassans karaktär är också vilken väg den har färdats innan den når oss, något som vi ser ett bra exempel på just idag. Läs mer