Sökresultat:
1194 träff(ar) på
Tidsskrifter,
Rapporter,
Faktablad
Vid Stockholms observatorium har väderobservationer utförts sedan 1756 och den 250 år långa mätserien tillhör världens allra längsta obrutna observationsserier. Den förste observatören var Kungliga Vetenskapsakademiens sekreterare, astronomen och statistikern Pehr Wilhelm Wargentin (1717-1783). Han bodde...
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: Hans Alexandersson, Carla Eggertsson Karlström, Haldo Vedin, SMHI och Anders Moberg, Stockholms universitet
Publicerad: januari 2006
Årets två första månader var milda och i stora delar av landet nederbördsrika. Detta medförde att det förekom höga respektive mycket höga flöden i sydvästra Svealand samt västra Götaland. Faktablad nummer 40.
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: Eva Edquist (red.)
Publicerad: maj 2009
I södra Svealand och Götaland förekom snösmältning vid flera tillfällen under vintern och inget snötäcke av större betydelse bildades. Detta resulterade i att där inte uppstod någon egentlig vårflod. Faktablad nr 18.
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: SMHI
Publicerad: maj 2004
Vattendragen i hela Sverige hade vid årets början nära normal vattenföring, men från mitten av januari inleddes en nederbördsrik period med milt väder, vilket fick till följd hög vattenföring för årstiden under resten av vintern i praktiskt taget hela Sverige utom nordöstra Norrland.Faktablad nr 14.
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: Torbjörn Jutman
Publicerad: maj 2003
Regn och snösmältning förorsakade under vintern flera flödestoppar i Götalands och södra Svealands vattendrag. Mest betydande var en flödestopp i början av februari som gav höga flödesnivåer i många vattendrag i västra Götaland. Faktablad nr 24.
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: Torbjörn Jutman (red.)
Publicerad: maj 2005
I Sverige är värmeböljor, definierade utifrån en absolut temperatur, ganska ovanliga jämfört med Sydeuropa. Vi är dock anpassade till ett kallt klimat vilket innebär att normal värme i andra länder upplevs som besvärande varmt här. Faktablad nummer 49.
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: Gunn Persson och Lennart Wern
Publicerad: juni 2011
Havsvattnet är alltid i rörelse i mer eller mindre regelbundna banor. De största rörelserna sker horisontellt medan vertikala rörelser är mindre på grund av densitetsskiktningar. Ytströmmarna har i allmänhet högre hastighet medan djupvattenströmmar rör sig mycket långsamt. Faktablad nummer 52.
Typ: Faktablad, Oceanografi
Författare: Thomas Hammarklint och Torbjörn Lindkvist
Publicerad: september 2011
SVAR, Svenskt VattenARkiv, är en databas som SMHI började utveckla på 1980-talet. Databasen innehåller information om Sveriges sjöar, vattendrag, havsområden och avrinningsområden. Data från SVAR kan bland annat användas för att ta reda på var olika sjöar är belägna, i vilken riktning vattnet rinner...
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: Anna Eklund
Publicerad: september 2011
Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag från atmosfären och genom algers fotosyntes. Faktablad nummer 56.
Typ: Faktablad, Oceanografi
Författare: Maria Andersson
Publicerad: januari 2013
Varning klass 1, Sverige