Sökresultat:
1204 träff(ar) på
Tidsskrifter,
Rapporter,
Faktablad
Växtplankton är encelliga mikroskopiska alger som finns i många olika former och som har en mängd olika strategier för att överleva i vattnet. De är primärproducenter, och därmed del av själva fundamentet i näringskedjan och grunden till allt liv genom fotosyntesens syreproduktion.
Faktablad nr 47.
Typ: Faktablad, Oceanografi
Författare: Ann-Turi Skjevik, Marie Johansen
Publicerad: augusti 2010
Åska är ett fenomen som alltid har skrämt och fascinerat människor. Idag vet vi mycket om åska och elektricitet men inte allt. Ämnet är fortfarande aktuellt, inte minst därför att modern elektronik är känslig för blixturladdningar. Faktablad nummer 48
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: Ludvig Isaksson och Lennart Wern
Publicerad: 09 februari 2011
Året präglades av snö. Södra Sverige hade mycket snö i början på året men vårfloden blev lugnare än förväntat beroende på en långsam uppvärmning och endast lite regn under smältperioden. I norr blev vårfloden snabb och orsakade problem med översvämmade vägar, ras och skred. Faktablad nr 50.
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: Gunn Persson (red)
Publicerad: maj 2010
I litteraturen hittar man något varierande definitioner av brittsommar, men i allmänhet avses varma och soliga dagar omkring Birgittadagen den 7 oktober. Ibland finns också kravet att det dessförinnan ska ha varit minst en period med kyligt och höstlikt väder. Faktablad nummer 38.
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: Sverker Hellström
Publicerad: oktober 2008
I Sverige är värmeböljor, definierade utifrån en absolut temperatur, ganska ovanliga jämfört med Sydeuropa. Vi är dock anpassade till ett kallt klimat vilket innebär att normal värme i andra länder upplevs som besvärande varmt här. Faktablad nummer 49.
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: Gunn Persson och Lennart Wern
Publicerad: juni 2011
Det finns många frågor kring vindar, t. ex. om det blåser eller stormar mer nu än förr? För att kunna studera vindens variationer sedan 1900-talets början så beräknas den s.k. geostrofiska vinden utifrån lufttrycksobservationer, eftersom långa homogena tidsserier av vindmätningar är få före 1995. Faktablad...
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: Lennart Wern och Lars Bärring
Publicerad: juni 2011
Havsvattnet är alltid i rörelse i mer eller mindre regelbundna banor. De största rörelserna sker horisontellt medan vertikala rörelser är mindre på grund av densitetsskiktningar. Ytströmmarna har i allmänhet högre hastighet medan djupvattenströmmar rör sig mycket långsamt. Faktablad nummer 52.
Typ: Faktablad, Oceanografi
Författare: Thomas Hammarklint och Torbjörn Lindkvist
Publicerad: september 2011
SVAR, Svenskt VattenARkiv, är en databas som SMHI började utveckla på 1980-talet. Databasen innehåller information om Sveriges sjöar, vattendrag, havsområden och avrinningsområden. Data från SVAR kan bland annat användas för att ta reda på var olika sjöar är belägna, i vilken riktning vattnet rinner...
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: Anna Eklund
Publicerad: september 2011
Under årets första månader fanns snö i stora delar av landet, men vårfloden blev lugn på de flesta håll. Hösten var mild och snön lades sig ovanligt sent i landet. Även isläggningen på sjöar och i Östersjön var sen. Faktablad nummer 54.
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: Anna Eklund (red)
Publicerad: juni 2012
Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna, de som utför fotosyntes. Faktablad nummer 55.
Typ: Faktablad, Oceanografi
Författare: Karin Wesslander
Publicerad: juni 2012
Nu kan SMHIs oceanografiska data, såsom våghöjd, salthalt och havsnivå, laddas ner utan kostnad och utan restriktioner för användning. Senast januari 2014 kommer öppna data finnas även för meteorologi, hydrologi och klimatologi.
Varning klass 1, Sverige