Sökresultat:
1204 träff(ar) på
Tidsskrifter,
Rapporter,
Faktablad
Det sammlade vattenflödet från ett område i naturen kallas avrinning. Avrinningens storlek beror på nederbördsmängden och av hur mycket vatten som magasineras i området eller avgår till atmosfären som avdunstning. Faktablad nummer 36.
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: SMHI
Publicerad: december 2007
Januari var en nederbördsrik månad. Vattenföringen var över den normala i stort sett i hela landet. I västra Götaland och västra Svealand förekom höga respektive mycket höga flöden i flera vattendrag. Dessa flöden sjönk till de normala under februari. Faktablad nummer 37.
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: Torbjörn Jutma (red.)
Publicerad: maj 2008
Sjöar bildas i naturliga sänkor i jordytan av det vatten som tillförs genom nederbörd direkt på sjöytan och på marken inom sjöns tillrinningsområde. Nederbörden från tillrinningsområdet når sjön genom marken och i små eller stora vattendrag. Vatten lämnar sjön genom avdunstning direkt från sjöytan och...
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: SMHI
Publicerad: december 2008
Årets två första månader var milda och i stora delar av landet nederbördsrika. Detta medförde att det förekom höga respektive mycket höga flöden i sydvästra Svealand samt västra Götaland. Faktablad nummer 40.
Typ: Faktablad, Hydrologi
Författare: Eva Edquist (red.)
Publicerad: maj 2009
I detta faktablad beskriver vi hur vi mäter havsvattenstånd, vad som styr havsvattenståndets variationer samt förklarar vad det är vi ser i våra mätserier. Faktabladet avslutas med en text om framtida havsvattenstånd. Faktablad nummer 41
Typ: Faktablad, Oceanografi
Författare: Thomas Hammarklint och Torbjörn Lindkvist
Publicerad: juli 2009
Den 30-31 augusti 1997 drabbades de östra delarna av Fulufjället av ett våldsamt åskregn. Förödelsen längs bland annat Tangån, Kloran och Stora och Lilla Göljån blev betydligt värre än vid något tidigare känt skyfall i Sverige. Faktablad nummer 13.
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: SMHI
Publicerad: maj 2003
Särskilt vid låga temperaturer ger höga vindhastigheter större avkylning än vad termometern visar. Förfrysningsrisken ökar därmed och man bör därför hellre se till den avkylande effektiva temperaturen beräknad som en kombination av temperatur och vind, vilket tabellen nedan visar. Faktablad nummer 17...
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: SMHI
Publicerad: november 2003
För att se om snödjup och antal dagar med snötäcke har förändrats under senare decennier visas här diagram över antal dagar med snötäcke och största snödjup för Sverige som helhet och uppdelat på landsdelar. När det gäller medelvärdet för hela Sverige kan man se att både det maximala snödjupet och antalet...
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: Carla Eggertsson Karlström (red.)
Publicerad: mars 2005
I detta faktablad redovisas förändringar av temperatur och nederbörd i kartform för de fyra årstiderna och för hela året. Temperatur- och nederbördsförändringar belyses också genom årsmedelvärden för hela Sverige för perioden 1860-2005. Faktblad nummer 29.
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: Hans Alexandersson / Eva Edquist
Publicerad: oktober 2006
Den storm eller orkan som drabbade främst Götaland och sydostligaste Svealand den 8-9 januari 2005 åstadkom enorma skador på skog och därmed indirekt också på el- och telenätet, vägar, järnvägar och fastigheter. Omkring 75 miljoner m3 skog fälldes. Faktablad nummer 25
Typ: Faktablad, Meteorologi
Författare: Hans Alexandersson / Karl-Ivar Ivarsson / Eva Edquist
Publicerad: november 2005
Nu kan SMHIs oceanografiska data, såsom våghöjd, salthalt och havsnivå, laddas ner utan kostnad och utan restriktioner för användning. Senast januari 2014 kommer öppna data finnas även för meteorologi, hydrologi och klimatologi.
Varning klass 1, Sverige